Artikel
Krisen på EU:s arbetsmarknader
Publicerad 2012-05-11 av Fredrik Carlgren
Stigande arbetslöshetarbetslöshet: och sjunkande sysselsättningsysselsättning:. Finanskris och eurokris har utdelat hårda slag mot EUEU::s arbetsmarknader. Ett par länder har ändå lyckats stå emot förvånansvärt bra hittills.
En halvtidsanalys
Grekland har återigen skickat en påminnelse om att krisen långt ifrån är över. Valresultatet visar tyvärr att läget fortfarande kan bli sämre innan det blir bättre igen, och att en slutsummering av finans- och eurokrisen därför ännu inte är möjlig. Däremot kan man drista sig till att göra en halvtidsanalys av vilka effekter krisen hittills haft på arbetsmarknadenarbetsmarknaden:. Ett bra underlag för en sådan analys får man av Eurostats arbetsmarknadssiffror för perioden från fjärde kvartalet 2008 till fjärde kvartalet 2011.
Två mått är särskilt relevanta i sammanhanget. Det ena är sysselsättningsgraden, vilken visar hur stor andel av befolkningen i en viss åldersgrupp, i det här fallet 20-64 år, som arbetar. Det andra är arbetslösheten, som enligt gängse internationell definition mäter andelen arbetslösa av den totala arbetskraften i åldersgruppen 15-74 år.
Lägre sysselsättning och högre arbetslöshet
Sett till dessa två mått är det inte oväntat den grekiska arbetsmarknadenarbetsmarknaden: som försämrats mest. Där har sysselsättningsgraden sjunkit med 8,7 procentenheter och arbetslösheten stigit med smått ofattbara 12,7 procentenheter. Det innebär att den grekiska arbetslösheten landade på 20,7 procent det fjärde kvartalet 2011.
Hur otroligt den än kan verka är dock den grekiska arbetslösheten inte högst i EUEU:. Ännu värre är det i Spanien, som under det fjärde kvartalet 2011 noterade en arbetslöshetarbetslöshet: på 22,9 procent.
Andra länder vars arbetsmarknader blivit rejält tilltufsade av krisen är Irland där arbetslösheten stigit med 6,7 procentenheter, och Bulgarien där sysselsättningsgraden sjunkit med 7,2 procentenheter.
Tyskland visar motståndskraft
Men allt är inte becksvart i EUEU:. Det finns ett fåtal undantag och starkast lyser tveklöst Tyskland. Europas största ekonomi har enträget tuffat på genom krisen och sysselsättningsgraden har i det närmaste följt en obruten uppåtgående trendtrend: genom hela krisförloppet. Det fjärde kvartalet 2011 låg faktiskt den tyska sysselsättningsgraden 2,6 procentenheter högre än vad som var fallet tre år tidigare.
Även Sverige tillhör de få länder som inte uppvisar en minskad sysselsättningsgrad. För svensk del visar Eurostats siffror på en liten uppgång på 0,2 procentenheter.
Det som gör Tyskland speciellt är dock att man inte enbart lyckats öka sysselsättningsgraden, utan landet har även haft en positiv utveckling sett till arbetslösheten. Det enda land som lyckats kopiera denna bedrift – stigande sysselsättningsgrad och sjunkande arbetslöshetarbetslöshet: – är lilla Luxemburg.
Spretigt värre
Att det finns positiva undantag som Tyskland, Luxemburg och i viss mån även Sverige, betyder att skillnaderna mellan de enskilda EUEU:-ländernas arbetsmarknader har blivit rekordstora. Den spanska arbetslösheten ligger exempelvis över 18 procentenheter högre än den österrikiska, och den grekiska sysselsättningsgraden ligger 22 procentenheter lägre än den svenska, som är högst i EUEU:.
Istället för den konvergens som EUEU: strävar efter, ser vi alltså ökad divergens. Detta är naturligtvis ohållbart i längden och visar att det börjar bli hög tid för de hårdast ansatta länderna att på allvar bryta mönstret.
