Ekonomifakta

Frågor och svar

Här hittar du svar på de vanligaste frågorna om Sveriges ekonomi. Titta även under rubrikerna längst ner för frågor och svar inom specifika områden som Makroekonomi:makroekonomi, skatter och arbetsmarknad.

  • Hur många kommuner uppgav bostadsbrist 2025?

    År 2025 uppgav 127 kommuner att de hade bostadsbrist.

    Läs mer här
  • Vad visar Barometerindikatorn om konjunkturen?

    Barometerindikatorn visar konjunktursvängningar över tid. IT-boomen och kraschen kring millennieskiftet, uppgången 2007 och finanskrisen syns tydligt. Coronakrisen orsakade ett kraftigt fall i april 2020, den största nedgången som någonsin registrerats.

    Läs mer här
  • Vilka faktorer påverkar bolåneräntorna?

    Bolåneräntorna påverkas bland annat av bankens kreditvärdighet, värdet på svenska bostäder, marknadens konkurrenssituation samt Riksbankens styrränta.

    Läs mer här
  • Hur beräknas BNP per capita?

    BNP per capita beräknas genom att dividera landets bruttonationalprodukt (BNP) med antalet invånare.

    Läs mer här
  • Varför var Sveriges återhämtning efter pandemin svagare än i många andra europeiska länder?

    Nedgången under pandemin var mindre i Sverige, vilket också innebar att utrymmet för en efterföljande återhämtning var mindre.

    Läs mer här
  • Vilka faktorer har påverkat världshandeln under de senaste åren?

    Ökade handelspolitiska spänningar, bland annat handelskonflikten mellan USA och Kina, och större geopolitisk oro har präglat utvecklingen. Höjda tullar har dämpat den globala handeln, och den globala exportandelen har fallit något sedan toppen för omkring tio år sedan.

    Läs mer här
  • Hur ofta publicerar Konjunkturinstitutet prognoser för styrräntan?

    Konjunkturinstitutet kan publicera prognoser varje månad eftersom myndigheten inte ansvarar för penningpolitikens utformning. Riksbanken uppdaterar sina prognoser kvartalsvis.

    Läs mer här
  • Hur förändrades Sveriges ekonomiska tillväxt efter 1973?

    Efter andra världskriget fram till oljekrisen 1973 växte ekonomin med omkring 3,5 procent per år i genomsnitt. Under 1974–2000 sjönk takten till cirka 1,8 procent. Schweiz växte då omkring 0,2 procentenheter snabbare per år.

    Läs mer här
  • Hur påverkar Riksbankens styrränta bolåneräntan?

    Bolåneränteprognosen bygger på hur styrräntan väntas utvecklas och skillnaden mellan styrräntan och den genomsnittliga bolåneräntan. Skillnaden varierar bland annat med bankernas finansieringskostnader och konkurrensen, så bolåneräntan behöver inte förändras lika mycket som styrräntan.

    Läs mer här
  • Varför har hushållens skulder minskat i förhållande till deras finansiella tillgångar?

    Tillgångarna har vuxit kraftigt, bland annat genom stigande bostadspriser, ett växande pensionssparande och ökade investeringar i aktier och fonder.

    Läs mer här
  • Varför lägger hushållen en mindre andel av sina utgifter på livsmedel?

    Hushållen lägger en allt mindre andel på livsmedel. En del av förklaringen är att ökad livsmedelsimport har sänkt matpriserna i förhållande till andra priser.

    Läs mer här
  • Vad innebär en inflationstakt på två procent?

    Det innebär att priser stiger med i genomsnitt två procent om året.

    Läs mer här
  • Hur väntas BNP utvecklas under 2026–2028?

    Ekonomin väntas växa med drygt två procent både 2026 och 2027. Tillväxten väntas sedan mattas av något under 2028.

    Läs mer här
  • Hur utvecklades världshandeln efter USA:s tullbesked i april 2026?

    Handeln bromsade in efter tullbeskeden, men nedgången blev kortvarig. Från juli ökade handelsvolymerna igen, och den globala handeln var då större än före beskeden.

    Läs mer här
  • Vilka bolåneregler ändrades 2026?

    Bolånetaket höjdes från 85 till 90 procent, och det inkomstbaserade amorteringskravet på en procent per år togs bort.

    Läs mer här
  • Hur har hushållens utgifter för livsmedel förändrats?

    Hushållen lägger en allt mindre andel av sina utgifter på livsmedel, delvis på grund av ökad livsmedelsimport som sänkt matpriserna i förhållande till andra priser.

    Läs mer här
  • Vilka tre dimensioner mäter HDI?

    HDI mäter förväntad livslängd, kunskap och levnadsstandard.

    Läs mer här
  • Hur bidrar finansiella tillgångar till hushållens ekonomiska trygghet?

    De fungerar som en buffert vid oväntade utgifter eller inkomstbortfall. Hushåll med höga skulder och små tillgångar är mer sårbara för ekonomiska störningar, som kan minska konsumtionen eller leda till betalningsproblem.

    Läs mer här
  • Vad visar handels- och tjänstebalansen?

    Handels- och tjänstebalansen visar om Sverige tjänar mer än vi spenderar gentemot omvärlden.

    Läs mer här
  • Varför steg inflationen 2022?

    En av flera orsaker var att pandemin ledde till produktionsnedstängningar och leveransproblem, vilket pressade upp priserna.

    Läs mer här
  • Vad ersatte fastighetsskatten på bostäder 2008?

    Den ersattes av en kommunal fastighetsavgift med ett årligt takbelopp.

    Läs mer här
  • Vad är syftet med grundavdraget?

    Grundavdraget syftar till att minska skatten för privatpersoner, särskilt de med låga inkomster.

    Läs mer här
  • Vad finansierar arbetsgivaravgiften?

    Arbetsgivaravgiften finansierar socialförsäkringssystemet, som ålderspension, sjuk- och föräldraförsäkring.

    Läs mer här
  • Vad reglerar 3:12-reglerna?

    3:12-reglerna reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i fåmansföretag beskattas.

    Läs mer här
  • När avskaffades förmögenhetsskatten i Sverige?

    Förmögenhetsskatten i Sverige avskaffades den 1 januari 2007.

    Läs mer här
  • Vilken är Sveriges nuvarande bolagsskattesats?

    Sveriges nuvarande bolagsskattesats är 20,6 procent.

    Läs mer här
  • Vad är den normala skattesatsen för kapitalskatt i Sverige?

    Kapitalskatten uppgår normalt till 30 procent i Sverige.

    Läs mer här
  • Vilken kommun har lägst kommunalskatt 2026?

    Österåker har lägst kommunalskatt 2026 med en skattesats på 28,93 procent.

    Läs mer här
  • Vilka länder i Europa har förmögenhetsskatt?

    Norge, Spanien och Schweiz har förmögenhetsskatt i Europa, dock med olika regler och nivåer.

    Läs mer här
  • Hur bestäms brytpunkten för statlig inkomstskatt?

    Brytpunkten bestäms genom att lägga grundavdraget till skiktgränsen, som fastställs av regeringen.

    Läs mer här
  • När började uppgången i skattekvoten i Sverige?

    Uppgången inleddes redan under 1930-talet.

    Läs mer här
  • Vad är jobbskatteavdraget?

    Jobbskatteavdraget är en skattereduktion som minskar den slutliga skatten, inte ett avdrag på den beskattningsbara inkomsten.

    Läs mer här
  • Vad hände med uppskovsräntan vid bostadsförsäljning 2021?

    Uppskovsräntan på cirka 0,5 procent av uppskovsbeloppet avvecklades den 1 januari 2021.

    Läs mer här
  • Vilka momssatser finns i Sverige?

    Det finns en ordinarie moms på 25% och två reducerade satser på 12% och 6%.

    Läs mer här
  • Hur har kommunalskatten utvecklats över tid?

    Kommunalskatten har mer än fördubblats från 14,63 % år 1960 till 32,38 % år 2026. Största höjningarna skedde under 1960- och 1970-talen.

    Läs mer här
  • Vilken kommun har den högsta kommunalskatten 2026?

    Dorotea har den högsta kommunalskatten år 2026 med 35,65 procent.

    Läs mer här
  • Vad ingår i kommunalskatten?

    Kommunalskatten inkluderar både skatt till kommunen och skatt till regionen.

    Läs mer här
  • Hur kan den effektiva skattesatsen öka utan att den formella skattesatsen höjs?

    Den effektiva skattesatsen kan öka om avdragsmöjligheterna minskar, vilket gör att mer av vinsten beskattas.

    Läs mer här
  • Vad är marginalskatt?

    Marginalskatt är den skattesats som tillämpas på den senast intjänade kronan, eller på en löneökning.

    Läs mer här
  • Varför är momsen harmoniserad inom EU?

    Momsen är harmoniserad inom EU för att minska konkurrenssnedvridningar och underlätta handel mellan medlemsländer.

    Läs mer här
  • Vad är det ojusterade lönegapet?

    Det är skillnaden mellan genomsnittslönen för kvinnor och män utan att ta hänsyn till sektorer eller strukturella skillnader.

    Läs mer här
  • Hur bestäms ingångslönerna i Sverige?

    Ingångslönerna bestäms i kollektivavtalen för olika branscher.

    Läs mer här
  • Varför är arbetslösheten högre bland utrikes födda?

    Utbildningsnivån är lägre, och det tar tid att etablera sig i ett nytt land, speciellt som flykting.

    Läs mer här
  • Hur har lönegapet förändrats sedan år 2000?

    Lönegapet har nästan halverats jämfört med år 2000, både i ojusterade och standardvägda siffror.

    Läs mer här
  • Hur har sysselsättningen förändrats sedan 1990-talskrisen?

    Sysselsättningen har ökat stadigt efter 1990-talskrisen, främst på grund av fler jobb inom privat sektor.

    Läs mer här
  • Varför ska man vara försiktig vid jämförelser av ungdomsarbetslöshet mellan länder?

    Olika länder har varierande andelar unga i arbetskraften och olika utbildningssystem som påverkar arbetslöshetsnivåerna.

    Läs mer här
  • Vad är flyktinginvandrare enligt FN:s flyktingkonvention?

    Flyktinginvandrare är personer som fått asyl på grund av välgrundad rädsla för förföljelse baserat på etnisk tillhörighet, nationalitet, religion, politik, kön, sexuell läggning eller samhällsgrupp.

    Läs mer här
  • Hur har reallönerna utvecklats sedan 1995?

    Reallönerna har ökat med i genomsnitt 1,6% per år, totalt 60 procentenheter sedan 1995.

    Läs mer här
  • Hur har medellivslängden förändrats i Sverige?

    Medellivslängden i Sverige har ökat stadigt under 1900- och 2000-talet tack vare bättre sjukvård, förbättrad levnadsstandard och medicinska framsteg, och idag är den över 80 år för både kvinnor och män.

    Läs mer här
  • Hur påverkas lönespridningen av skatten?

    Efter skatt minskar lönespridningen, särskilt bland chefer och specialister.

    Läs mer här
  • Hur har Sveriges befolkning förändrats de senaste åren?

    Sveriges befolkning har vuxit stadigt, främst på grund av invandring och ett födelseöverskott.

    Läs mer här
  • Hur har ungdomsarbetslösheten utvecklats jämfört med total arbetslöshet?

    Ungdomsarbetslösheten har utvecklats likartat som den totala arbetslösheten men på en högre nivå.

    Läs mer här
  • Vad var medianlönen i Sverige år 2025?

    Medianlönen i Sverige år 2025 uppgick till 38 300 kronor.

    Läs mer här
  • Hur många timmar arbetade vi i genomsnitt per person i veckan 2025?

    I genomsnitt arbetade vi 29,2 timmar per sysselsatt och vecka under 2025 i Sverige.

    Läs mer här
  • Vilka inkluderas i statistiken för ungdomsarbetslöshet?

    Statistiken inkluderar arbetslösa och sysselsatta unga 15-24 år, samt studerande som jobbar eller vill ha jobb.

    Läs mer här
  • Vad visar en låg ginikoefficient?

    En låg ginikoefficient visar att inkomstspridningen är liten inom ett land, dvs. att inkomsterna är relativt jämt fördelade.

    Läs mer här
  • Hur stort är karensavdraget vid sjukfrånvaro?

    Karensavdraget är 20 procent av den sjuklön du normalt får under en genomsnittlig arbetsvecka.

    Läs mer här
  • Vilken åldersgrupp avser den totala arbetslösheten?

    Den totala arbetslösheten avser oftast åldersgruppen 15-74 år.

    Läs mer här
  • Hur påverkar svenska skatter lönespridningen?

    Svenska progressiva och höga skatter minskar skillnaden mellan höga och låga löner efter skatt.

    Läs mer här
  • Varför är genomsnittlig arbetstid lägre än 40 timmar?

    Den genomsnittliga arbetade tiden är lägre än 40 timmar på grund av deltidarbete, semester, sjukdom, vård av barn och hur helgdagar infaller.

    Läs mer här
  • Vad påverkar svenskarnas köpkraft utomlands?

    Kronans växelkurs och prisutvecklingen i andra länder påverkar svenskarnas köpkraft.

    Läs mer här
  • Vad indikerar ett högt VIX-värde för investerare?

    Ett högt VIX-värde indikerar en volatil marknad och möjligheter till lönsamma affärer för riskvilliga investerare.

    Läs mer här
  • Hur påverkar förväntningar om framtiden växelkursen?

    Förväntningar om framtiden kan påverka växelkursen genom att leda till en starkare eller svagare valuta, beroende på om marknadsaktörer är optimistiska eller pessimistiska om ekonomin.

    Läs mer här
  • Hur skapas nya pengar i ekonomin?

    Pengar skapas av Riksbanken via sedlar, mynt och digitala pengar genom RIX samt av affärsbanker genom nya lån.

    Läs mer här
  • Vad kan orsaka finansiell stress?

    Skuldsättningsnivåer, bristande tillsyn, ekonomiska chocker, marknadsinstabilitet och likviditetsbrist kan orsaka finansiell stress.

    Läs mer här
  • Hur mycket täcker insättningsgarantin i Sverige?

    Insättningsgarantin i Sverige täcker insättningar på upp till 1 150 000 kronor per bank och kund.

    Läs mer här
  • Varför är bolåneräntan ofta lägre än konsumentlåneräntan?

    Bolån har en säkerhet i bostaden, vilket minskar bankens risk och leder till lägre ränta.

    Läs mer här
  • Vad är syftet med en företagsrekonstruktion?

    Syftet med en företagsrekonstruktion är att ge företaget en möjlighet att omorganisera och förbättra sin ekonomi genom att frysa och omförhandla skulder under ett tillfälligt skydd från sina fordringsägare, samtidigt som verksamheten fortsätter.

    Läs mer här
  • Hur stor andel av de sysselsatta är företagare i Sverige?

    Andelen företagare av det totala antalet sysselsatta är omkring 10 procent.

    Läs mer här
  • Hur stor andel av hemtjänsten utförs privat?

    År 2021 utfördes 25,3 procent av hemtjänsten i privat regi i Sverige.

    Läs mer här
  • Var finns flest elever i friskolor?

    Flest elever i friskolor finns i Stockholms stad, med drygt 39 000 elever.

    Läs mer här
  • Hur stor del av hemtjänsten utförs av privata företag?

    Privata utförare stod för 25,3 procent av hemtjänsttimmarna år 2021.

    Läs mer här
  • Hur har andelen elever i friskola utvecklats över tid?

    Andelen elever i friskola har ökat sedan början av 1990-talet, trots variationer i elevkullarnas storlek.

    Läs mer här
  • Vilka regler måste friskolor följa?

    Friskolor måste följa samma nationella läroplaner, kursplaner och kunskapskrav som kommunala skolor. Skolverkets regler gäller för alla skolor.

    Läs mer här
  • Hur påverkar valutakursförändringar statsskulden?

    Valutakursförändringar påverkar statsskulden eftersom lån tas både i svenska och utländska valutor. Förändringar i valutakurser kan således påverka kostnaden och storleken på skulden när den omräknas till svenska kronor.

    Läs mer här
  • Hur har regionernas intäkter förändrats mellan 2017 och 2024?

    Regionernas intäkter har vuxit med drygt 43 procent mellan 2017 och 2024.

    Läs mer här
  • Hur finansieras regionernas verksamhet?

    Regionernas verksamhet finansieras främst genom kommunalskatt, statsbidrag och det kommunala utjämningssystemet.

    Läs mer här
  • Hur påverkas bensin- och dieselpriserna i vårbudgeten 2026?

    I vårbudgeten 2026 sänks skatten på bensin och diesel med 1 krona respektive 40 öre per liter från 1 maj till 30 september.

    Läs mer här
  • Vilka områden testar PISA-eleverna inom?

    PISA testar elever i matematik, läsförståelse och naturvetenskap.

    Läs mer här
  • Vad händer om en elev saknar godkänt i matematik, svenska eller engelska?

    Elever som saknar godkänt i dessa ämnen är inte behöriga till något gymnasieprogram.

    Läs mer här
  • Vilka betyg användes före 2011 års skollag?

    Före 2011 användes betygen Mycket väl godkänt (MVG), Väl godkänt (VG), Godkänt (G) och Icke godkänt (IG).

    Läs mer här
  • Vad är syftet med de nationella proven i årskurs 9?

    De syftar till att ge en samlad bild av elevernas kunskaper efter nio år i grundskolan samt bidra till en mer likvärdig bedömning och betygssättning.

    Läs mer här
  • Hur stor del av befolkningen över 25 år har en doktorsexamen?

    Cirka 1,1 procent av befolkningen över 25 år har en doktorsexamen i Sverige.

    Läs mer här
  • Vilka krav finns för att få en gymnasieexamen?

    För att få en gymnasieexamen krävs betyg i minst 2 500 poäng, varav 2 250 godkända. Dessutom krävs godkänt i svenska, engelska, matematik och gymnasiearbetet. För yrkesexamen krävs även godkända programgemensamma kurser.

    Läs mer här
  • Hur har Sveriges koldioxidutsläpp utvecklats under de senaste decennierna?

    Sveriges koldioxidutsläpp har minskat betydligt under de senaste decennierna.

    Läs mer här
  • Vilka konsekvenser har koldioxidutsläpp på miljön?

    Koldioxidutsläpp orsakar klimatförändringar, försurning av mark och hav vilket skadar ekosystem.

    Läs mer här
  • Vad är global uppvärmning?

    Global uppvärmning är en långsiktig temperaturökning av jordens medeltemperatur sedan industriella revolutionen.

    Läs mer här
  • Hur minskar cirkulär ekonomi behovet av nya råmaterial?

    Genom att främja återanvändning, reparation, återtillverkning och återvinning minskar behovet av att ta fram nya råmaterial.

    Läs mer här
  • Vad innebär begreppet decoupling?

    Decoupling innebär att ekonomisk tillväxt sker utan att det leder till ökade utsläpp.

    Läs mer här
  • När introducerades skatter och avgifter på el i Sverige?

    Skatter och avgifter på el infördes i Sverige 1951.

    Läs mer här
  • Vilka fördelar har vattenkraft?

    Vattenkraft är förnybar, fossilfri, reglerbar och kan lagra stora mängder energi för ett stabilt elsystem.

    Läs mer här
  • Vilken del av bensinpriset utgörs av skatt?

    Skatt utgör 29 procent av det slutgiltiga bensinpriset, inklusive energiskatt, koldioxidskatt och moms.

    Läs mer här
  • Hur många elområden finns det i Sverige?

    Sverige är indelat i fyra elområden med separata elpriser.

    Läs mer här
  • Vilket är det nuvarande kravet på reduktionsplikt för diesel och bensin?

    Från och med 1 juli är kravet 10 procent för både diesel och bensin.

    Läs mer här
  • Hur stort är skattens andel av dieselpriset?

    Skattens andel av dieselpriset är 26,4 procent.

    Läs mer här
  • Är elpriserna de samma i hela Sverige?

    Nej, elpriserna varierar ofta mellan norra och södra Sverige, men statistiken redovisar ett nationellt genomsnitt och tar inte hänsyn till regionala skillnader.

    Läs mer här
  • Hur mycket förväntas Sveriges elanvändning öka till 2060?

    Elanvändningen förväntas stiga till mellan 227 och 375 TWh år 2060.

    Läs mer här
  • Vad är en primär energikälla?

    Det är en energikälla som är orörd av människan, som vind, sol eller råolja.

    Läs mer här
  • Vad är skillnaden mellan watt och wattimme?

    Watt är effekten (strömstyrkan), medan wattimme visar energin (mängden el) som används över tid, t.ex. när du använder en ugn i en timme.

    Läs mer här
  • Vilka aktörer är kvotpliktiga enligt lagen?

    Kvotpliktiga aktörer är elleverantörer, elanvändare som producerar, importerar eller köper el på den nordiska elbörsen, samt elintensiva företag.

    Läs mer här
  • Hur har Sverige effektiviserat sin energianvändning sedan 90-talet?

    Sverige har minskat oljeberoendet och ökat elanvändningen genom utbyggnad av elproduktionen.

    Läs mer här
  • Vad visar dödviktsförlusten i ett skattedrivet diagram?

    Dödviktsförlusten visar ineffektiviteten där en del av kvantiteten förloras utan att bidra till skatteintäkter.

    Läs mer här
  • Vad visar Lafferkurvan?

    Lafferkurvan visar sambandet mellan en skattesats och de skatteintäkter som genereras.

    Läs mer här
  • Vad händer med skatteintäkterna vid 100% skattesats?

    Vid 100% skattesats blir skatteintäkterna noll eftersom ingen är beredd att arbeta gratis.

    Läs mer här
  • Vad är skillnaden mellan nödvändighetsvaror och lyxvaror?

    Nödvändighetsvaror konsumeras oavsett inkomstnivå och är oelastiska, medan lyxvaror ökar i efterfrågan vid högre inkomst och är mer elastiska.

    Läs mer här
  • Vad innebär avtagande marginalnytta?

    Avtagande marginalnytta innebär att ju fler enheter vi konsumerar, desto mindre nytta får vi av varje extra enhet.

    Läs mer här
  • Vad är en dödviktsförlust?

    En dödviktsförlust uppstår när marknader inte är i jämvikt, ofta pga. marknadsingrepp, vilket leder till minskad ekonomisk effektivitet.

    Läs mer här