Ekonomifakta

Frågor och svar

Här hittar du svar på de vanligaste frågorna om Sveriges ekonomi. Titta även under rubrikerna längst ner för frågor och svar inom specifika områden som Makroekonomi:makroekonomi, skatter och arbetsmarknad.

  • Kan ett lands handelsunderskott påverka statsskulden?

    Handelsunderskottet har inte en direkt påverkan på ett lands Statsskuld:statsskuld. Dock påverkar handelsunderskottet statsskulden indirekt genom utlandsskulden. Skillnaden mellan statsskulden och utlandsskulden är att statsskulden är den skuld som staten har till både inhemska och utländska långivare, medan utlandsskulden omfattar hela landets, dvs. statens, företagens och hushållens skulder till utlandet. Om ett land har ett handelsunderskott innebär det att värdet på landets Import:import överstiger värdet av dess Export:export. Detta underskott påverkar bytesbalansen negativt, eftersom handelsbalansen är en stor post i bytesbalansen. Ett underskott i bytesbalansen innebär att landet måste finansiera skillnaden genom att låna från utlandet, vilket leder till en ökad Utlandsskuld:utlandsskuld.

    Utlandsskulden kan i sin tur försvaga landets ekonomi. Till exempel om Företag:företag importerar mer än vad de exporterar kan de behöva låna Pengar:pengar från utlandet. Detta innebär ökade räntekostnader för Företag:företag, vilket minskar deras skattebidrag till staten. Minskade skatteintäkter minskar statens resurser, och staten kan då själva behöva låna Pengar:pengar för att finansiera sina utgifter. När staten lånar Pengar:pengar innebär det att statsskulden ökar. På så sätt påverkar handelsunderskottet indirekt statsskulden genom utlandsskulden.

    Läs mer om Bytesbalans:bytesbalans här och Statsskuld:statsskuld här.

    Senast uppdaterad: 2025-05-07

  • Varför är import viktigt?

    Utrikeshandeln - Export:export och Import:import - är väldigt viktig för Sverige och vår ekonomi. Ofta pratar vi mer om exporten, men importen är minst lika viktig. En anledning är att vi helt enkelt inte kan producera allt vi behöver inom landet. För att upprätthålla det samhälle vi vill ha måste vi importera en mängd Varor:varor. Exporten blir därmed också avgörande, eftersom den finansierar vår Import:import.

    Dessutom importerar vi många insatsvaror som används i vår egen produktion - ofta vid tillverkning av Varor:varor som sedan exporteras. På så sätt möjliggör importen produktionen av många av våra exportvaror och bidrar samtidigt till att hålla produktionskostnaderna nere, eftersom Företag:företag kan köpa billigare insatsvaror från utlandet.

    Senast uppdaterad: 2025-05-07

  • Vad skiljer ett frihandelsområde från en tullunion?

    Både frihandelsområden och tullunioner innebär att tullarna mellan medlemsländerna tas bort och att man strävar efter att minska andra Handelshinder:handelshinder, till exempel nationella regler om kvalitet eller tekniska standarder som kan försvåra för utländska producenter.

    Skillnaden är att länder i ett Frihandelsområde:frihandelsområde själva bestämmer sina tullsatser gentemot omvärlden, medan en Tullunion:tullunion har gemensamma tullar mot länder utanför unionen. EU:EU är ett exempel på en Tullunion:tullunion, medan USMCA i Nordamerika och ASEAN:ASEAN i Asien är exempel på frihandelsområden.

    Senast uppdaterad: 2025-09-26

  • Vad är bytesbalans?

    Bytesbalansen visar skillnaden mellan hur mycket vi producerar inom landet och hur mycket vi förbrukar. Ett överskott i bytesbalansen innebär att vi producerar mer än vad vi använder, och ett underskott betyder att vi förbrukar mer än vad vi producerar.

    Ett underskott i bytesbalansen måste finansieras genom lån från utlandet, annars minskar centralbankens Valutareserv:valutareserv och landet kan få svårt att hantera sina löpande betalningar, till exempel för Import:import. Ett underskott är dock inte alltid negativt. Det kan vara motiverat om det används för att finansiera investeringar som stärker den framtida produktionskapaciteten.

    Den viktigaste posten i bytesbalansen är utrikeshandeln med Varor:varor, den så kallade handelsbalansen, som visar skillnaden mellan varuexport och varuimport. En annan central del är handeln med Tjänster:tjänster, vilket redovisas i tjänstebalansen. I bytesbalansen ingår även Inkomst:inkomstöverföringar, så kallade transfereringar till och från utlandet. Dess kan till exempel bestå av räntebetalningar, bistånd eller avgifter till internationella organisationer.

    Senast uppdaterad: 2025-07-21

  • Hur hög lön får jag?

    Det finns många faktorer som påverkar vilken Lön:lön man får. Det handlar exempelvis om hur avancerat arbetet är, vilka krav som ställs och hur väl man genomför det. I teorin pratar man ofta om att lönen ska spegla en persons Produktivitet:produktivitet. Faktorer som exempelvis Utbildning:utbildning, och erfarenhet tenderar att höja produktiviteten. Många arbetsplatser och Arbetstagare:arbetstagare omfattas av Kollektivavtal:kollektivavtal som sätter löneläget på en övergripande nivå genom förhandlingar mellan Fackförbund:fackförbund och arbetsgivareförbund. En Lön:lön tenderar att öka över tid då man lär sig arbetsuppgiften bättre eller tar del av nya arbetsuppgifter. Läs mer om hur löner sätts här.

    Senast uppdaterad: 2025-07-21

  • Vad är inflation?

    Inflation:Inflation innebär att penningvärdet försämras till följd av att det allmänna prisläget i samhället stiger. Man får helt enkelt färre Varor:varor och Tjänster:tjänster för samma mängd Pengar:pengar. Om inflationen till exempel har varit fem procent under ett år, betyder det att priserna på de Varor:varor och Tjänster:tjänster vi konsumerar i genomsnitt har ökat med fem procent under året, pengarna har alltså blivit mindre värda.

    I Sverige är det Riksbanken:Riksbanken som ansvarar för att hålla inflationen under kontroll. Riksbankens mål är att inflationen, det vill säga den årliga prisökningstakten, ska vara två procent. Inflation:Inflation mäts vanligtvis med hjälp av konsumentprisindex (KPI:KPI) eller KPI:KPI med fast Ränta:ränta (KPIF:KPIF). Inflationen är den procentuella förändringen av dessa Index:index.

    Det är Statistiska centralbyrån (SCB:SCB) som varje månad beräknar och publicerar inflationstakten genom att samla in prisuppgifter för ett stort antal Varor:varor och Tjänster:tjänster som konsumeras i Sverige.

    Senast uppdaterad: 2025-06-16

  • Är det bäst med få arbetslösa eller många sysselsatta?

    Ofta pratar man om att så många som möjligt ska vara i arbete. Då syftar man normalt på att så få som möjligt ska vara arbetslösa . Att arbetslösheten går ner behöver dock inte betyda att fler personer arbetar, alltså att sysselsättningen stiger. Man kan exempelvis gå från Arbetslöshet:arbetslöshet till förtidspension, studier eller sjukskrivning. Därför är det viktigt att inte bara prata om arbetslösheten utan också om sysselsättningen. Om sysselsättningen ökar så är det fler personer som faktiskt arbetar och bidrar med resurser till den Välfärd:välfärd som vi alla kan behöva. Läs mer om begepp och statistik kring Arbetsmarknaden:arbetsmarknaden här.

    Senast uppdaterad: 2025-07-21

  • Varför uppstår lågkonjunkturer?

    Ekonomin rör sig i Konjunkturcykler:konjunkturcykler med både uppgångar och nedgångar. En sådan Cykel:cykel varar i genomsnitt omkring fem år. Sverige är ett litet land som är starkt beroende av omvärlden genom utrikeshandel, gränsöverskridande investeringar och globala kapitalmarknader. Därför påverkas vi i hög grad av det internationella konjunkturläget.

    En konjunkturnedgång kan exempelvis utlösas av minskad Efterfrågan:efterfrågan på våra exportvaror från utlandet. Den kan också orsakas av svagare Efterfrågan:efterfrågan på den svenska hemmamarknaden, till exempel på grund av stigande priser (Inflation:inflation), höga räntor eller ökade produktionskostnader efter en Överhettning:överhettning i ekonomin. Följden kan bli att Företag:företag säljer mindre och tvingas säga upp personal. När produktionen minskat, arbetslösheten stiger och ekonomin i stort utvecklas svagare, befinner vi oss i en Lågkonjunktur:lågkonjunktur.

    Senast uppdaterad: 2025-08-15

  • Vad händer när man arbetar svart?

    Att Jobba svart:jobba svart betyder att man inte betalar skatt på sin Lön:lön. Företaget man arbetar för betalar inte heller arbetsgivaravgifter. Det är olagligt både att jobba och att anställa svart i Sverige. För den egna personen innebär det också stora risker. Man saknar försäkring vid olyckor på jobbet och man går miste om framtida pension eftersom lönen inte är pensionsgrundande. Arbetar man svart omfattas man i inte heller av Kollektivavtal:kollektivavtal eller regler kring uppsägning. Därutöver förlorar också samhället resurser till bland annat vård, skola och omsorg. Även om de som arbetar och anställer svart inte betalar skatt till den offentliga välfärden så har de rätt att ta del av den. Det innebär att lika många människors behov ska tillgodoses men med mindre Pengar:pengar.

    Senast uppdaterad: 2025-07-21

  • Vad är kollektivavtal?

    Ett Kollektivavtal:kollektivavtal är en skriftlig överenskommelse mellan en Arbetsgivarorganisation:arbetsgivarorganisation (eller en enskild Arbetsgivare:arbetsgivare) och en arbetstagarorganisation, oftast ett Fackförbund:fackförbund. Kollektivavtal:Kollektivavtal reglerar bland annat löner och övriga anställningsvillkor. Omkring 90 procent av löntagarna i åldern 16-64 år omfattades av Kollektivavtal:kollektivavtal (inklusive Hängavtal:hängavtal) år 2024 enligt Medlingsinstitutet:Medlingsinstitutet. Under avtalsförhandlingar har arbetstagarens fackliga organisation rätt att vidta stridsåtgärder, till exempel Strejk:strejk. Arbetsgivarnas motvapen kallas Lockout:lockout och innebär att anställda stängs ute från arbete. I dagens konkurrensutsatta ekonomi har det dock blivit alltför kostsamt att lockouta personal och stridsåtgärden används inte längre i nämnvärd utsträckning. Du kan läsa mer om avtalskonstruktioner här och om strejker här.

    Senast uppdaterad: 2025-07-21