Hushållens skulder

Senast uppdaterad: 2025-06-19

Under det andra kvartalet 2025 uppgick hushållens skulder till drygt 5 000 miljarder kronor, vilket nästan är lika mycket som Sveriges årliga BNPBNP:. Sedan mitten av 1990-talet har hushållens skulder ökat snabbare än inkomsterna. Däremot har skuldsättningen i förhållande till hushållens finansiella tillgångar minskat, vilket främst förklaras av stigande bostadspriser, ett växande pensionssparande och ökade investeringar i aktier och fonder.

De svenska hushållens skulder har ökat stadigt sedan mitten av 1990-talet och uppgick under det andra kvartalet 2025 till drygt 5 000 miljarder kronor. Det motsvarar nästan Sveriges årliga BNPBNP:. Hushållen lånar i första hand för att finansiera bostadsköp, men även till större konsumtionsutgifterkonsumtionsutgifter: och till studier.

Skulder i förhållande till inkomster och tillgångar

Hushållens skulder har under lång tid vuxit snabbare än inkomsterna. Det har gjort att skuldkvotenskuldkvoten: stigit kraftigt sedan 1990-talet. År 2024 uppgick skuldkvotenskuldkvoten: till 177 procent, vilket innebär att hushållens skulder motsvarade drygt 1,7 gånger deras årliga disponibla inkomsten.

I relation till hushållens finansiella tillgångar har skuldsättningen däremot minskat över tid. År 2024 motsvarade skulderna 24 procent av tillgångarna, vilket kan jämföras med 33 procent 2004. Den här utvecklingen förklaras av att hushållens tillgångar vuxit kraftigt, bland annat till följd av stigande bostadspriser, ett växande pensionssparande och ökade investeringar i aktier och fonder.

Svenskarnas räntekostnader har varierat över tid

Svenskarnas räntekvot, som mäter hushållens räntekostnader i relation till deras disponibla inkomster, har förändrats betydligt sedan 1950-talet. Under perioden 1950–1970 var räntekvotenräntekvoten: relativt stabil. I mitten av 1980-talet, när den svenska kreditmarknaden avreglerades, ökade däremot hushållens belåning kraftigt, vilket även drev upp räntekvotenräntekvoten:. Den nådde sin högsta nivå i samband med skattereformen 1990/1991, då ränteavdragen stramades åt och lån därmed blev dyrare, vilket bidrog till att hushållens skuldsättning minskade.

Efter kronförsvaret 1992 började räntorna successivt falla, och räntekvotenräntekvoten: återgick mot mer normala nivåer under slutet av 1990-talet. Under 2000-talet sjönk räntekvotenräntekvoten: stadigt fram till den globala finanskrisen 2008, då den började stiga igen, drivet både av högre skuldsättning och ökade räntor.

Under de senaste 15 åren har hushållens skuldsättning fortsatt att öka, en utveckling som hänger nära samman med stigande bostadspriser och att allt fler hushåll äger sin bostad. Trots den ökade skuldsättningen bidrog de ovanligt låga räntenivåerna fram till 2022 till att hushållens räntekvot sjönk under samma period. Under de senaste åren har däremot kraftiga höjningar av styrräntan lett till att räntekvotenräntekvoten: åter stigit. År 2024 uppgick den till 7,5 procent, vilket är den högsta nivån på över ett decennium.

Åtgärder för att dämpa skuldsättningen

Hushållens skuldsättning har länge varit föremål för diskussion. Finansinspektionen, som är den myndighet som genom regeringens bemyndigande har mandat att införa regler för bolån, har genom åren vidtagit en rad åtgärder för att dämpa hushållens skuldsättning.

• År 2010 infördes ett bolånetak som innebär att man som mest får låna 85 procent av bostadens värde med bostaden som säkerhet.
• År 2016 infördes ett generellt amorteringskrav som innebär att lån på 70–85 procent av bostadens värde ska amorteras med två procent per år tills belåningsgraden når 70 procent. Därefter ska amorteringen uppgå till en procent per år tills belåningsgraden når 50 procent.
• År 2018 infördes ett skärpt amorteringskrav kopplat till skuldkvotenskuldkvoten:, som säger att den som lånar mer än 4,5 gånger sin bruttoinkomstbruttoinkomst: måste amortera ytterligare en procentenhet utöver det generella amorteringskravet.
• År 2020-2021 infördes ett tillfälligt undantag från amorteringskraven för att ge hushåll ekonomiskt handlingsutrymme i den osäkra tid som rådde under coronapandemin.

I juni 2025 föreslog regeringen en rad ändringar av rådande bolåneregler, bland annat att slopa det skärpta amoteringskravet och att höja bolånetaket från 85 till 90 procent. Förändringarna föreslås träda i kraft i april 2026.