Skatter

Tjänar man under 19 670 kronor sammanlagt under 2019 behöver man inte betala inkomstskatt. För att undvika att preliminärskatt dras måste man dock först ansöka om jämkning hos Skatteverket.

Marginalskatten är skatten på den sista intjänade hundralappen. Man kan också se det som hur stor del av en inkomstökning som går till skatt. Marginalskatten bestäms av hur hög din inkomst är. Ju högre inkomst desto högre marginalskatt. Som mest (2020) kan marginalskatten i Sverige bli 55,5 procent. Räknar man in arbetsgivaravgiften rör det sig om 66,1 procent.

3:12-reglerna är skatteregler för delägare i fåmansbolag. Med fåmansbolag menas bolag där fyra eller färre delägare äger minst hälften av rösterna. Personer som ingår i samma krets av närstående (till exempel föräldrar, barn och syskon) räknas som en person i sammanhanget. För att reglerna ska vara tillämpliga måste även delägarna vara aktiva i företaget enligt vissa kriterier.

Syftet med 3:12-reglerna är att förhindra att inkomster som är arbetsinkomster behandlas som kapitalinkomster vid beskattningen. Reglerna säger bland annat att utdelningar upp till en viss gräns beskattas med 20 procent kapitalskatt. 

Även om förenklingar av regelverket har genomförts under senare år möter 3:12-reglerna fortfarande kritik för att de är krångliga.

Arbetsgivaravgiften är en form av skatt som betalas in av arbetsgivare ovanpå den lön som betalas till arbetstagaren. Arbetsgivaravgiften i Sverige har flera olika delkomponenter där vissa delar är kopplade till förmåner för den anställde, till exempel föräldraförsäkring och ålderspension, och andra inte har sådana kopplingar. Ibland diskuteras därför hur stor del av arbetsgivaravgiften som är ren skatt och hur mycket som skulle kunna betraktas som avgift. Ur ett mer praktiskt perspektiv är dock arbetsgivaravgiften att betrakta som en skatt på arbete. Ett bredare begrepp är sociala avgifter där även avtalade avgifter såsom tjänstepension ingår.

Begreppet platt skatt kommer från engelskans begrepp ”flat tax”. Platt skatt innebär att alla betalar samma procentsats i skatt oavsett inkomst. Tjänar någon dubbelt så mycket som en annan betalar hen dubbelt så mycket i skatt. Procentsatsen är konstant oavsett inkomst. Man säger att skatten är proportionell. Dagens svenska skattesystem för skatt på arbetsinkomster är inte proportionellt utan progressivt. Det innebär att skatten är högre på den hundralapp som man tjänat in sist jämfört med den som man tjänat in först, skatten stiger alltså med stigande inkomst.

Utmärkande för en avgift är generellt att man direkt får en bestämd motprestation, exempelvis en vara eller en tjänst, för den summa pengar man betalar. Den som betalar en skatt får däremot inte en sådan direkt motprestation utan de pengar som betalas in till staten läggs i statsbudgeten för att finansiera hela den statliga verksamheten.

Värnskatten är den extra höjning av den statliga inkomstskatten med fem procentenheter som träder in vid en årsinkomst om 703 000 (år 2019). Efter den punkten betalar man cirka 60 procent i skatt på sin nästa löneökning. Som en följd av januariöverenskommelsen avskaffades värnskatten per den 1 januari 2020. Detta innebar att den högsta marginalskatten sjönk från 60,4 till 55,5 procent.