Metanutsläpp

Senast uppdaterad: 2026-02-04

Sveriges metanutsläpp uppgick år 2024 till 4 519 Kiloton:kiloton Koldioxidekvivalenter:koldioxidekvivalenter. Mer än tre fjärdedelar av utsläppen kom från jordbruket, medan avfallssektorn var den näst största källan. Sedan 1990 har de svenska metanutsläppen halverats. Den största minskningen har skett inom avfall, där utsläppen har minskat med drygt 80 procent.

Effekter av metanutsläpp på klimatet

I Sverige kommer metanutsläppen främst från jordbruket, särskilt från idisslande djur som nötkreatur, samt från avfallshantering och vissa industriprocesser. Jämfört med Koldioxid:koldioxid släpps Metan:metan ut i betydligt mindre mängder, men gasen har en starkare uppvärmande effekt per ton. De svenska metanutsläppen har minskat över tid, bland annat till följd av effektivare avfallshantering och förändringar inom jordbruket.

Högre globala temperaturer kan öka metanproduktionen i mark- och vattensystem. I marksystem, som våtmarker och permafrostområden, kan uppvärmningen leda till att mer Metan:metan frigörs, vilket ytterligare förstärker Växthuseffekten:växthuseffekten. Liknande processer sker i vattensystem, där ökade temperaturer kan öka metanfrigörelsen från sjöbottnar och havsbotten, speciellt i områden rika på metanhydrater.

Effekter av metanutsläpp på miljön

Metan:Metan har ingen direkt påverkan på luftkvaliteten som andra gaser, men dess indirekta effekter på klimatet kan leda till stora miljökonsekvenser. I marksystem kan ökad metanproduktion påverka ekosystemets dynamik, särskilt i känsliga områden som våtmarker och tundra, och påverka den biologiska mångfalden negativt.

I vattensystemen ger metanfrigörelsen liknande problem. Ökade metanhalter i vatten kan störa marina ekosystem och bidra till havens försurning. Denna försurning påverkar marint liv, inklusive korallrev och fiskpopulationer, och kan leda till omfattande ekologiska förändringar.