Marginalskatt i Sverige och internationellt

Marginalskatten anger hur mycket skatt man betalar på en inkomstökning. I och med avskaffandet av värnskatten den 1 januari 2020 sjönk den högsta marginalskattesatsen från drygt 60 till 55,5 procent – en nivå som gäller även 2023. Detta är fortfarande en hög siffra internationellt sett.

Marginalskatten visar hur hög skatten är på en löneökning. Den påverkar på så vis drivkrafterna till att arbeta, göra karriär och utbilda sig. Ju högre marginalskatt, desto mindre tjänar individen på att arbeta fler timmar, avancera i yrkeslivet eller skaffa sig en utbildning som kan innebära högre lön.

När inkomstskatten är progressiv, som är fallet i Sverige, stiger marginalskatten gradvis med inkomsten. Initialt är den relativt låg – lägre än kommunalskattesatsen. Det beror på att grundavdraget och framför allt jobbskatteavdraget dämpar marginalskatten så länge som dessa ökar med inkomsten. När jobbskatteavdraget slutar att öka vid en årslön om cirka 424 200 kronor upphör denna effekt och marginalskatten stiger till kommunalskattens nivå, i genomsnitt drygt 32 procent.

Därefter finns ytterligare två steg i marginalskattetrappan. Det största av dessa infaller när årsinkomsten når 613 900 kronor. På allt man tjänar över denna brytpunkt betalar man 20 procent i statlig inkomstskatt vilket innebär att marginalskatten då stiger till drygt 52 procent.

Nästa trappsteg ligger vid en årsinkomst runt 711 000 kronor. Då stiger marginalskatten med ytterligare tre procentenheter till drygt 55 procent beroende på att jobbskatteavdraget då börjar att trappas ner. När jobbskatteavdraget till sist är helt avtrappat sjunker marginalskatten till 52 procent igen. Detta inträffar dock inte förrän årslönen är uppe i närmare 1,9 miljoner kronor.  

Fram till och med 2019 fanns ytterligare ett steg i skatteskalan vid inkomster strax över 700 000 kronor. Detta var den så kallade värnskatten som höjde den statliga inkomstskatten från 20 till 25 procent. I och med januariöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet avskaffades dock denna per den 1 januari 2020. Förändringen innebar att den högsta marginalskattesatsen sjönk från 60 till drygt 55 procent – en högstanivå som alltså gäller även 2023.

Vid internationella jämförelser av marginalskatten bör man inte enbart se till nivån på den personliga inkomstskatten eftersom olika länder har valt att lägga tyngdpunkten i arbetsbeskattningen på olika typer av skatter. Bättre jämförbarhet uppnås om man även tar hänsyn till arbetsgivaravgifter och egenavgifter. 

Jämför man OECD-länderna på detta vis och ser till hur hög marginalskatten är för personer som tjänar 167 procent av genomsnittet i de olika länderna, hamnar Sverige på andra plats i jämförelsen. På lägre löner har Sverige betydligt lägre marginalskatt och ligger närmare snittet för OECD.