Inflation

Senast uppdaterad: 2026-09-15

Inflationen enligt KPIF:KPIF uppgick till 0,7 procent i augusti, vilket var i linje med föregående månad. KPIF-XE, där energipriserna räknas bort, uppgick till 0,5 procent, medan KPIF-KS, som beräknas med konstanta skatter, var 2,1 procent. Den låga inflationen förklaras bland annat av sjunkande livsmedelspriser.

Vad är inflation?

Inflation:Inflation innebär att den allmänna prisnivån stiger, vilket gör att pengarnas Köpkraft:köpkraft minskar. Det innebär att man kan köpa färre Varor:varor och Tjänster:tjänster för samma mängd Pengar:pengar. Motsatsen till inflation kallas Deflation:deflation och innebär att priserna i stället sjunker. Om en sådan situation blir ihållande kan det få betydande negativa konsekvenser för ekonomin. Till exempel att konsumenter skjuter upp inköp i väntan på lägre priser, vilket kan dämpa Efterfrågan:efterfrågan och bromsa den ekonomiska aktiviteten.

Inflationstakten är den procentuella förändringen av konsumentprisindex jämfört med samma månad föregående år. Om inflationen är två procent innebär det att konsumentpriserna i genomsnitt är två procent högre än de var för tolv månader sedan.

Det är Statistiska centralbyrån (SCB:SCB) som ansvarar för att mäta konsumentpriserna varje månad. I praktiken mäts inte priserna på alla Varor:varor och Tjänster:tjänster som hushållen konsumerar. I stället görs ett urval av så kallade representantvaror som viktas utifrån hur stor andel av hushållens konsumtion de utgör. Man kan förenklat beskriva KPI:KPI som priset på en korg av varor och tjänster som svenska hushåll vanligtvis köper.

Riksbanken:Riksbanken beslutade i september 2017 att använda KPIF:KPIF i stället för KPI:KPI som målvariabel för inflationsmålet på två procent. Anledningen är att KPIF rensar bort effekterna av förändrade bostadsräntor, som ofta påverkas direkt av Riksbankens egna räntebeslut. När styrräntan ändras kan KPI därför påverkas kortsiktigt via bostadsräntorna, oftast i motsatt riktning mot den penningpolitiska avsikten. KPIF ger därför en tydligare bild av det underliggande inflationstrycket.

Inflationen historiskt

Under 1970- och 1980-talen varierade inflationen kraftigt och var under långa perioder hög. Efter 1990-talskrisen förändrades den ekonomiska politiken. Riksbanken:Riksbanken införde ett Inflationsmål:inflationsmål och fick senare en mer självständig ställning. Även lönebildningen förändrades. Genom Industriavtalet från 1997 fick den internationellt konkurrensutsatta industrin en normerande roll för löneökningarna på Arbetsmarknaden:arbetsmarknaden. Det så kallade Märket:märket har bidragit till en mer stabil Lönebildning:lönebildning och minskat risken för löne- och prisspiraler.

Under stora delar av 2010-talet låg inflationen under Riksbankens mål på 2 procent. Riksbanken:Riksbanken förde därför en mycket expansiv penningpolitik med låg, och under flera år negativa, räntor för att få inflationen att stiga. Under coronapandemins inledning 2020 sjönk inflationen kraftigt när Efterfrågan:efterfrågan föll och priserna på bland annat Energi:energi minskade.

När världsekonomin öppnade efter pandemin ökade Efterfrågan:efterfrågan snabbt, samtidigt som störningar i globala leveranskedjor begränsade utbudet av många Varor:varor. Det bidrog till stigande priser. Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 förstärkte utvecklingen. Priserna på framför allt Energi:energi, men även på spannmål, gödsel och andra insatsvaror, steg kraftigt. Det ökade i sin tur kostnaderna för bland annat livsmedelsproduktion, transporter och andra delar av ekonomin. Prisökningarna spreds gradvis till allt fler varor och Tjänster:tjänster. Inflationen enligt KPIF:KPIF nådde sin topp i december 2022 på 10,2 procent.

För att dämpa inflationen höjde Riksbanken:Riksbanken styrräntan för att dämpa Efterfrågan:efterfrågan i ekonomin. Inflationen föll därefter tillbaka och har sedan 2024 legat på en låg och stabil nivå nära målet på 2 procent.