Sysselsättningsgrad i olika åldersgrupper

Sysselsättningsgraden visar hur stor andel av befolkningen som är sysselsatt i en viss åldersgrupp. Den påverkas av hur väl arbetsmarknaden fungerar och hur starkt konjunkturläget är. Sysselsättningsgraden skiljer sig åt mellan olika åldersgrupper och är högst för personer mellan 45-54 år.  

Sysselsättningen är hög i Sverige. Detta avspeglas också i sysselsättningsgraden som uppgår till över 80 procent för gruppen 20-64 år. Efter 55 år lämnar en mindre del av befolkningen arbetsmarknaden och efter 65 år går många i pension. Sysselsättningsgraden i gruppen 65-74 år ligger på nära 19 procent. Sysselsättningsgraden är också lägre för gruppen 15-24 år eftersom många unga är heltidsstuderande.

Över tid har sysselsättningsgraden ökat i alla åldersgrupper. Under de senaste tio åren har ökning en varit som störst bland personer mellan 55-64 år. Sysselsättningsgraden i åldersintervallet har stigit från 70,6 procent år 2010 till 77,8 procent år 2020. Senaste årets coronapandemin har dock inneburit minskande sysselsättning i nästan alla grupper förutom i den äldsta. Störst var tappet bland ungdomar 15-24 år där sysselsättningsgraden sjönk med 4,4 procentenheter under året.

Liknande utveckling kunde ses mellan 2008 och 2009 då sysselsättningsgraden minskade för alla grupper förutom den äldre åldersgruppen, 65-74 år, i och med finanskrisen. Även då var minskningen störst bland ungdomar mellan 15 och 24 år. Sysselsättningsgraden sjönk med fyra procentenheter men återhämtade sig under åren därefter.

Sysselsättningsgraden påverkas av bland annat konjunkturen och hur väl arbetsmarknaden fungerar, men också demografiska förändringar kan ge effekter på den totala sysselsättningsgraden. Om befolkningen växer snabbare i åldersgruppen under 25 år, eller i åldersgruppen över 65 år, minskar sysselsättningsgraden för hela gruppen 15-74 år. På samma sätt ökar den om gruppen 35-54 år växer snabbare än övriga ålderskategorier.