Arbetslöshet - internationellt

Arbetslösheten minskade i några utav EU-länderna under juli men steg även i några. Genomsnittet för de 27 medlemsländerna låg på 6 procent, en knappt lägre nivå än i juni. 

Diagrammet här ovanför visar andelen arbetslösa av arbetskraften mellan 15-74 år. Inom EU varierar arbetslösheten kraftigt, från Spanien med en arbetslöshet på knappt 13 procent till länder som Tjeckien, Polen och Tyskland med en arbetslöshet på omkring 2-3 procent.

Den genomsnittliga arbetslösheten i EU ökade för första gången på sju år under april år 2020. Utvecklingen fortsatte under efterföljande månader och arbetslöshetstalet ökade fram till augusti. Under hösten kunde en stabilisering av utvecklingen och början till minskning ses i flera länder vilket även fortsatte under 2021. I juli låg den genomsnittliga arbetslösheten på 6 procent i EU, vilket är en något lägre nivå än i juni. Coronakrisens effekter på arbetsmarknaden var inledningsvis något osäkra då definitione av att vara arbetslös är att en person saknar arbete, aktivt har sökt jobb under de senaste 4 veckorna och kan börja ett arbete inom 14 dagar. De extraordinära omständigheterna kring coronakrisen gjorde att färre personer aktivt sökte arbete och var tillgängliga för arbetsmarknaden. Därmed uppfyllde de inte kriterierna för att räknas som arbetslösa i undersökningen.

Coronapandemins påverkan på arbetsmarknaden är dock tydlig och vi såg en ökning av arbetslösheten i nästan alla medlemsländer. Störst ökning uppmättes dock i USA, där arbetslösheten steg med drygt 10 procentenheter från mars till april under 2020. I antal motsvarade det en ökning med nära två miljoner personer och ledde till att USA, som tidigare placerat sig en bra bit under EU-snittet, hamnade tredje högst i jämförelsen. I oktober 2020 sjönk dock arbetslösheten tillbaka och sedan dess har landets andel återigen legat under genomsnittet. Sverige är bland de länder som sett en kraftigare ökning av arbetslösheten till följd av coronakrisen och återfinns högre upp i fördelningen av länder. 

Studerar man utvecklingen över tid ser man finanskrisen 2008-2009 tydligt i statistiken. Den finansiella krisen orsakade en djup nedgång i efterfrågan vilket bidrog till att även arbetslösheten steg brant under perioden. Mot slutet av 2009 avtog ökningen och vändes istället till en nedgång på vissa håll, bland annat i USA och Japan. I EU fick krisen dock en fortsättning då ett antal euroländer vid denna tidpunkt drabbades av mycket stora statsfinansiella problem. Skuldkrisen blev ett sänke för hela EU och var en starkt bidragande faktor till att lågkonjunkturen fick ett förlängt förlopp även i Sverige.

Ungdomsarbetslösheten har under perioden följt en likartad utveckling som arbetslösheten totalt sett, men på en högre nivå.