Arbetslöshet - internationellt

Under maj steg arbetslösheten runt om i EU och genomsnittet för de 27 medlemsländerna ökade till 6,7 procent. Trots att coronakrisens effekter på arbetsmarknaden inte helt fångas upp i mätningen kan en tydlig ökning ses i flera länder. Kraftigast har ökningen varit i USA där arbetslösheten stigit med nära tio procentenheter sedan mars.  

Diagrammet här ovanför visar andelen arbetslösa av arbetskraften mellan 15-74 år. Inom EU varierar arbetslösheten kraftigt, från Spanien och Grekland med en arbetslöshet på drygt 14 procent till Tjeckien med en arbetslöshet på omkring 2 procent.

Den genomsnittliga arbetslösheten i EU ökade för första gången på sju år under april. Senaste månaden fortsatte utvecklingen och arbetslösheten steg till 6,7 procent i maj. Coronakrisens effekter på arbetsmarknaden syns dock inte helt i dessa siffror. För att räknas som arbetslös krävs att en person saknar arbete, aktivt har sökt jobb under de senaste 4 veckorna och kan börja ett arbete inom 14 dagar. De extraordinära omständigheterna kring coronakrisen gör att färre personer aktivt söker arbete och är tillgängliga för arbetsmarknaden. Därmed uppfyller de inte kriterierna att räknas som arbetslösa i den här undersökningen.

Trots att mätningen inte fångar upp hela effekten syns en tydlig ökning av arbetslösheten i nästan alla medlemsländer. Störst har ökningen dock varit i USA, där arbetslösheten steg med drygt 10 procentenheter från mars till april. I antal motsvarde det en ökning med nära två miljoner personer och ledde till att USA, som tidigare placerat sig en bra bit under EU-snittet, hamnade tredje högst i jämförelsen. Under maj sjönk arbetslösheten tillbaka något i landet men ligger alltjämnt kvar på en mycket hög nivå. I dagsläget ska man vara lite försiktig med direkta jämförelse mellan länder, coronautbrottet har bidragit till kvalitetsskillnader i statistiken.

Studerar man utvecklingen över tid ser man finanskrisen 2008-2009 tydligt i statistiken. Den finansiella krisen orsakade en djup nedgång i efterfrågan vilket bidrog till att även arbetslösheten steg brant under perioden. Mot slutet av 2009 avtog ökningen och vändes istället till en nedgång på vissa håll, bland annat i USA och Japan. I EU fick krisen dock en fortsättning då ett antal euroländer vid denna tidpunkt drabbades av mycket stora statsfinansiella problem. Skuldkrisen blev ett sänke för hela EU och var en starkt bidragande faktor till att lågkonjunkturen fick ett förlängt förlopp även i Sverige.

Ungdomsarbetslösheten har under perioden följt en likartad utveckling som arbetslösheten totalt sett, men på en högre nivå.