Arbetslöshet - internationellt

Under september kunde början till en stabilisering av arbetslösheten ses på flera håll runt om i EU och genomsnittet för de 27 medlemsländerna låg kvar på 7,5 procent. Coronapandemin och dess effekter på arbetsmarknaden har gett tydligt högre arbetslöshet i nästan alla länder.

Diagrammet här ovanför visar andelen arbetslösa av arbetskraften mellan 15-74 år. Inom EU varierar arbetslösheten kraftigt, från Spanien och Grekland med en arbetslöshet på drygt 16 procent till Tjeckien med en arbetslöshet på omkring 3 procent.

Den genomsnittliga arbetslösheten i EU ökade för första gången på sju år under april. Utvecklingen fortsatte under efterföljande månader och arbetslöshetstalet ökade fram till augusti. Under september kunde en stabilisering av utvecklingen ses i flera länder och EU-snittet låg kvar på 7,5 procent. Coronakrisens effekter på arbetsmarknaden speglas dock inte fullt ut i dessa siffror. För att räknas som arbetslös krävs att en person saknar arbete, aktivt har sökt jobb under de senaste 4 veckorna och kan börja ett arbete inom 14 dagar. De extraordinära omständigheterna kring coronakrisen gör att färre personer aktivt söker arbete och är tillgängliga för arbetsmarknaden. Därmed uppfyller de inte kriterierna att räknas som arbetslösa i den här undersökningen.

Trots att mätningen inte fångar upp hela effekten syns en tydlig ökning av arbetslösheten i nästan alla medlemsländer till följd av coronapandemin. Störst ökning uppmättes dock i USA, där arbetslösheten steg med drygt 10 procentenheter från mars till april. I antal motsvarade det en ökning med nära två miljoner personer och ledde till att USA, som tidigare placerat sig en bra bit under EU-snittet, hamnade tredje högst i jämförelsen. Under de senaste månaderna har arbetslösheten sjunkit tillbaka i landet, andelen ligger dock fortfarande kvar på en förhållandevis hög nivå. Sverige är bland de länder som sett en kraftigare ökning av arbetslösheten till följd av coronakrisen och återfinns högre upp i fördelningen av länder. I dagsläget ska man dock vara lite försiktig med direkta jämförelse mellan länderna. Olika stödåtgärder till följd av coronapandemin, exempelvis permitteringssystem, skiljer sig åt mellan länderna vilket kan bidra till skillnader i statistiken.

Studerar man utvecklingen över tid ser man finanskrisen 2008-2009 tydligt i statistiken. Den finansiella krisen orsakade en djup nedgång i efterfrågan vilket bidrog till att även arbetslösheten steg brant under perioden. Mot slutet av 2009 avtog ökningen och vändes istället till en nedgång på vissa håll, bland annat i USA och Japan. I EU fick krisen dock en fortsättning då ett antal euroländer vid denna tidpunkt drabbades av mycket stora statsfinansiella problem. Skuldkrisen blev ett sänke för hela EU och var en starkt bidragande faktor till att lågkonjunkturen fick ett förlängt förlopp även i Sverige.

Ungdomsarbetslösheten har under perioden följt en likartad utveckling som arbetslösheten totalt sett, men på en högre nivå.