BNP

Senast uppdaterad: 2024-02-29

Under det fjärde kvartalet 2023 sjönk BNP med 0,1 procent jämfört med föregående kvartal. Även kalenderkorrigerat och jämfört med fjärde kvartalet 2022 föll BNP med 0,1 procent. BNP för helåret 2023 föll med 0,2 procent jämfört med helåret 2022.

Bruttonationalprodukten, BNPBNP:, beskriver storleken på ett lands ekonomi och beräknas genom att man summerar värdet på alla varorvaror: och tjänstertjänster: som produceras i landet under en viss period, antingen ett kvartal eller ett år. Genom att dividera BNPBNP: med antalet invånare, BNP per capita , får man en ungefärlig bild av hur rikt landet är.

Internationellt sett är vi den sjunde största ekonomin i EUEU: (2021). USA, som är världens största ekonomi , är 36 gånger större än den svenska.

BNPBNP: är också det vanligaste måttet som används för att beskriva ekonomisk tillväxttillväxt:. Med ekonomisk tillväxttillväxt: menas en ökning av BNPBNP: över tid. För svensk del har BNPBNP: ökat med i genomsnitt cirka två procent per år sett från 1970 fram till idag. Under denna period har dock Sverige upplevt flera djupa lågkonjunkturer .

Ett långvarigt avbrott i tillväxten inträffade under 1990-talets början då BNPBNP: minskade tre år i rad. Nästa större nedgång kom i början av 2000-talet när ekonomin först drabbades av IT-kraschen år 2000 och kort därefter av den nedgång som följde i spåren av terroristattackerna den 11 september 2001. 2008 slog sedan den globala finanskrisen till och orsakade en mycket djup nedgång. 2009 krympte Sveriges BNPBNP: med över 4 procent, vilket var den största uppmätta nedgången för ett enskilt år sedan 1950.

Efter finanskrisen skedde först en snabb återhämtning med mycket hög tillväxttillväxt: under 2010, men den tilltagande skuldkrisen i euroområdeteuroområdet: gjorde att ekonomin kort därpå åter bromsade in. Skuldkrisen förlängde lågkonjunkturen och det skulle dröja ända tills 2016 innan Sverige åter trädde in i högkonjunkturhögkonjunktur:. Kulmen på denna högkonjunkturhögkonjunktur: nåddes 2018. Först såg det ut att bli en relativt mjuk inbromsning av ekonomin, men under slutet av första kvartalet 2020 slog coronakrisen till och förändrade förutsättningarna totalt och ekonomin gick in i en lågkonjunkturlågkonjunktur:. Under det andra kvartalet 2020 minskade BNPBNP: med 8,1 procent jämfört med föregående kvartal. Det var den största nedgången som registrerats under den tid då kvartalsmätningar gjorts från 1980. Sedan dess har BNPBNP: återhämtat sig och ligger nu över nivån innan coronakrisen. Prognoserna om hur BNPBNP: kommer att växa framöver är osäkra, men de flesta prognosmakare ser framför sig en inbromsning de kommande kvartalen.

Genom att klicka på de mindre diagrammen kan du studera BNPBNP:-utvecklingen per kvartal eller på årsbasis. Du kan också välja mellan serier som visar tillväxten i procent eller BNPBNP: i kronor. Samtliga serier uttrycks i fasta priserfasta priser:, vilket betyder att man har räknat bort prisförändringar eller, lite förenklat, justerat för inflationen. En mer detaljerad genomgång av Sveriges BNPBNP: för det senaste året hittar du här . En översikt av den historiska BNPBNP:-utvecklingen återfinns här .

Idag är BNPBNP: ett av de mest centrala måtten inom nationalekonomin men så har det inte alltid varit. Här förklarar Klas Eklund hur diciplinen har utvecklats och vilka frågor som har varit i fokus för studier av samhällsekonomin.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.