Avtalsrörelsen

Under avtalsrörelsen 2025 kommer arbetsgivarorganisationer och fackföreningar förhandla Kollektivavtal:kollektivavtal som reglerar löner och arbetsvillkor för drygt 3,4 miljoner löntagare. På den här sidan har vi samlat information och fakta som är relaterade till dessa förhandlingar.

Märket

Sedan avtalsrörelsen 1998 har industrin haft en lönenormerande roll för Arbetsmarknaden:arbetsmarknaden. De villkor som industrins Parter:parter kommer överens om ska fungera som ett kostnadstak för löneutvecklingen även inom andra branscher. Man säger att industrin sätter ”Märket:märket”.

Konkurrenskraft

Om lönerna stiger mer i Sverige än i våra konkurrentländer inverkar detta negativt på vår internationella Konkurrenskraft:konkurrenskraft. Ett sätt att jämföra länder på denna punkt är genom att studera så kallade enhetsarbetskostnader . I Sverige har dessa kostnader generellt stigit snabbare än i EU:EU och OECD:OECD under de senaste 10 åren.

Löneutrymme

Hur mycket arbetskraftskostnaderna kan öka avgörs på sikt av hur mycket produktiviteten och priserna stiger. Under senare år har arbetskraftskostnaderna i Näringslivet:näringslivet ökat mer än vad löneutrymmet egentligen medger.

Kollektivavtalstäckning och organisationsgrad

Under 2023 omfattades 88 procent av alla anställda i Sverige av Kollektivavtal:kollektivavtal. Inom Offentlig sektor:offentlig sektor täcks alla anställda, medan täckningsgraden i privat sektor uppgick till 83 procent. Den totala täckningsgraden har legat stabilt mellan 88 och 90 procent sedan 2005.

Konflikter

Avtalskonstruktioner

Lönebildningen i Sverige regleras genom avtalsförhandlingar mellan arbetsgivarorganisationer och Fackförbund:fackförbund. Dessa avtal har olika konstruktioner. I vissa fall bestäms lönerna centralt för alla. I andra fall ger avtalen möjlighet till lönesättning på företagsnivå.

Viktiga begrepp

• Kollektivavtal:Kollektivavtal – En skriftlig överenskommelse mellan en Arbetsgivarorganisation:arbetsgivarorganisation eller en enskild Arbetsgivare:arbetsgivare och en facklig organisation. Avtalet reglerar anställningsvillkor som löner, arbetstider och andra arbetsförhållanden.

• Industriavtalet – Kom till 1997 för att stävja 1970- och 1980-talens okontrollerade löneökningar som ledde till en spiral av kostnadsökningar och förlorad internationell Konkurrenskraft:konkurrenskraft.

• Avtalsperiod:Avtalsperiod – Den tidsperiod under vilken ett Kollektivavtal:kollektivavtal gäller. Vanligtvis mellan ett och tre år.

• Fredsplikt:Fredsplikt – En överenskommelse om att inga stridsåtgärder, såsom Strejk:strejk eller Lockout:lockout, får vidtas under en pågående Avtalsperiod:avtalsperiod.

• Stridsåtgärder – Åtgärder som parterna kan använda i konflikt, exempelvis Strejk:strejk (arbetstagarna) eller Lockout:lockout (arbetsgivarna).

• Varsel:Varsel – En formell förvarning som måste lämnas till motparten och Medlingsinstitutet:Medlingsinstitutet minst sju arbetsdagar innan en Stridsåtgärd:stridsåtgärd påbörjas.

• Industrinormering – En princip där industrins avtal sätter ett ”märke” för löneökningar som fungerar som riktmärke för andra branscher.

• Avtalslöst tillstånd – Ett läge där ett tidigare Kollektivavtal:kollektivavtal har löpt ut utan att ett nytt har förhandlats fram. Under denna period råder inte Fredsplikt:fredsplikt.

SE OCKSÅ

Läs mer om avtalsrörelsen på dessa faktasidor