Avtalsrörelsen

Märket

Sedan avtalsrörelsen 1998 har industrin haft en lönenormerande roll för arbetsmarknadenarbetsmarknaden:. De villkor som industrins parterparter: kommer överens om ska fungera som ett kostnadstak för löneutvecklingen även inom andra branscher. Man säger att industrin sätter ”märketmärket:”.

Löneutrymme

Hur mycket arbetskraftskostnaderna kan öka avgörs på sikt av hur mycket produktiviteten och priserna stiger. Under senare år har arbetskraftskostnaderna i näringslivetnäringslivet: ökat mer än vad löneutrymmet egentligen medger.

• Kollektivavtal – En skriftlig överenskommelse mellan en arbetsgivarorganisationarbetsgivarorganisation: eller en enskild arbetsgivarearbetsgivare: och en facklig organisation. Avtalet reglerar anställningsvillkor som löner, arbetstider och andra arbetsförhållanden.

• Industriavtalet – Kom till 1997 för att stävja 1970- och 1980-talens okontrollerade löneökningar som ledde till en spiral av kostnadsökningar och förlorad internationell konkurrenskraftkonkurrenskraft:.

• Avtalsperiod – Den tidsperiod under vilken ett kollektivavtalkollektivavtal: gäller. Vanligtvis mellan ett och tre år.

• Fredsplikt – En överenskommelse om att inga stridsåtgärder, såsom strejkstrejk: eller lockoutlockout:, får vidtas under en pågående avtalsperiodavtalsperiod:.

• Stridsåtgärder – Åtgärder som parterna kan använda i konflikt, exempelvis strejkstrejk: (arbetstagarna) eller lockoutlockout: (arbetsgivarna).

• Varsel – En formell förvarning som måste lämnas till motparten och MedlingsinstitutetMedlingsinstitutet: minst sju arbetsdagar innan en stridsåtgärdstridsåtgärd: påbörjas.

• Industrinormering – En princip där industrins avtal sätter ett ”märke” för löneökningar som fungerar som riktmärke för andra branscher.

• Avtalslöst tillstånd – Ett läge där ett tidigare kollektivavtalkollektivavtal: har löpt ut utan att ett nytt har förhandlats fram. Under denna period råder inte fredspliktfredsplikt:.