Gymnasiet har betydelse för framtiden

Publicerad: 2010-04-22

Bara sju av tio elever går ut gymnasiet med ett slutbetyg som ger behörighet till högre studier. Av de som avbryter sina studier under gymnasietiden är det dessutom stor skillnad på när avbrottet sker för möjligheten till arbete.

Sju av tio elever får behörighet till högre studier…

Av de elever som påbörjar gymnasiestudier, vilket är i stort sett alla från grundskolan, får sju av tio elever ett slutbetyg som ger grundläggande behörighet till vidare studier. Slutbetyg ges bara om eleven har fått ett betyg i alla ämnen. För att få behörighet krävs dessutom att eleven fått åtminstone betyget Godkänt på minst 90 procent av gymnasiepoängen som krävs för ett fullständigt program.

…men det är inte självklart att gymnasiestudierna slutförs

Men detta innebär samtidigt att tre av tio elever inte klarar att uppnå ett slutbetyg som ger grundläggande behörighet till vidare studier efter gymnasietiden. Oftast är det inte dåliga slutbetyg som är problemet, utan den vanligaste orsaken till att många gymnasieelever inte uppnår grundläggande behörighet är att de helt enkelt inte slutför utbildningen. Faktum är att en av tio elever aldrig ens påbörjar tredje året av gymnasiestudierna.

Hur många elever pratar vi då om? Av de elever som våren 2009 haft fem år på sig att fullfölja gymnasiestudierna var det ungefär 27 500 elever som avbröt sina gymnasiestudier i förtid och ytterligare nästan 10 000 elever som fick ett slutbetyg men inte grundläggande behörighet till högre studier. Är detta då ett problem? Svaret borde rimligtvis ligga i om dessa elever lyckas ta ett arbete ändå.

Gymnasiekompetens viktigt för att få ett arbete

Skolverket har gjort en studie med syfte att se vad människor gör några år efter sina gymnasiestudier och se om det finns några skillnader beroende på gymnasieresultaten. I studien har gymnasieresultaten för de som föddes 1980 jämförts med vad de gjorde vid 22 års ålder. Det man tittade på var hur många som hade ett arbete, hur många som höll på att vidareutbilda sig och hur många som gjorde något övrigt. Övrigt inkluderar arbetslöshetarbetslöshet:, sjukskrivning, arbete i det egna hushållet med mera. Resultaten presenteras i diagrammet nedan.

Som väntat arbetade eller vidareutbildade sig elever med bra studieresultat i betydligt högre utsträckning än elever med sämre resultatresultat:. Av männen så arbetade 49 procent och 10 procent studerade av de som avbrutit studierna under år ett eller två . Detta kan jämföras med de män som gick ut gymnasiet med slutbetyg som gav grundläggande behörighet där 59 procent arbetade och 30 procent studerade. Samma trender kan ses för kvinnorna. Dessutom kan det konstateras att ju bättre gymnasieresultat ungdomarna hade desto färre av dem gjorde något övrigt.

Lite mindre väntat är att bland de elever som avbröt sina studier verkar tidpunkten för avbrottet göra stor skillnad för möjligheten att ta ett arbete. De som avbröt sina gymnasiestudier i årskurs tre hade i betydligt större utsträckning ett arbete vid 22 års ålder, jämfört med de som avbröt studierna i årskurs ett eller två.

Att andelen arbetande sjunker igen för de människor som hade slutbetyg som gav behörighet till högre studier är inte konstigt då ungefär en tredjedel av dessa studerade på högskola eller universitet vid 22 års ålder. Diagrammet visar också att en ännu mindre andel av dessa elever hamnar i just kategorin övrigt. Slutsatsen som kan dras här är alltså att gymnasiekompetensen är en viktig del i att få in ungdomarna på arbetsmarknadenarbetsmarknaden:. Hur anställningsbarheten ser ut för de elever som studerar vidare på högskola och universitet är givetvis nästa fråga.

Så fungerar skolsystemet

I grundskolan används betygen Godkänt, Väl godkänt och Mycket väl godkänt. Om en elev inte klarar kraven för betyget Godkänt får eleven inget betyg alls i ämnet. Detta ska dock inte översättas till att eleven inte får ett slutbetyg. Slutbetyg ges till i stort sett alla elever som går ut grundskolan oberoende studieresultat. För att få fortsätta till de nationella programmen på gymnasiet krävs dock att eleven får betyg i ämnena svenska (eller svenska som andraspråk), samt i engelska och i matematik.
På gymnasiet utökas betygsskalan med ett betygssteg: Icke godkänt. Om en elev inte klarar kraven för Godkänt får eleven alltså Icke godkänt. Men om en lärare har väldigt dåligt betygsunderlag för en elev, vanligtvis på grund av låg närvaro, får eleven inget betyg alls i det ämnet. Till skillnad från grundskolan får elever på gymnasiet inget slutbetyg om det saknas ett betyg i minst ett ämne.

Även om en elev får ett slutbetyg från gymnsiet så innebär det inte automatiskt att eleven är behörig till studier på högskola och universitet. För att vara behörig till högre studier krävs åtminstone betyget Godkänt på minst 90 procent av gymnasiepoängen som krävs för ett fullständigt program, vilket för närvarande är 2 250 poäng.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.