Ekonomifakta

Artikel

Sveriges del i EU:s budget

Publicerad 2009-11-25 av Mikaela Ljung

Som medlem i EUEU: betalar Sverige och de andra medlemsländerna avgifter till EUEU: varje år. Varje år får alla länder också stöd och bidragbidrag: tillbaka från EUEU:. EUEU::s budgetbudget: fokuserar främst på hållbar tillväxttillväxt: och jobbskapande. Dessutom går mycket stöd till jordbruket. Men vet du hur mycket Sverige betalar och hur mycket vi får tillbaka?

EU har främst tre inkomstkällor

EUEU::s budgetbudget: var förra året cirka 116 miljarder euroeuro:, eller ungefär 1 119 miljarder kronor. Detta kan jämföras med Sveriges statsbudgetstatsbudget: som samma år hade utgifter på 766 miljarder kronor. EUEU::s utgifter för 27 länder är alltså inte ens dubbelt så stor som svenska statens utgifter. Detta beror på att EUEU: har helt andra ansvars- områden än vad en stat har.

EUEU::s inkomster kommer främst från medlemsländernas avgifter. Dessa kan delas upp i tre olika avgifter. Största inkomstkällan är ländernas medlemsavgifter.

Alla medlemsländer betalar en medlemsavgift till EU som baseras på en procentsats av ländernas bruttonationalinkomst, BNI.

Medlemsavgiften för 2008 var 0,63 procent av landets BNIBNI:. Detta betyder att alla länder betalar en lika stor del av sin ekonomi till EUEU:, oberoende storleken på landets ekonomi. För Sveriges del är det knappt 22 miljarder kronor. Ungefär 65 procent av EUEU::s inkomster kommer från ländernas medlemsavgifter.

De två andra inkomstkällorna är dels en andel av den nationella momsinkomsten som alla medlemsländer betalar till EUEU: på 0,3 procent. Och dels inkomster från tullar och liknande, inklusive särskilda jordbruks- och sockeravgifter. Ungefär 34 procent av EUEU::s inkomster kommer från dessa inkomstkällor.

EU har sex olika utgiftsområden

EUEU::s utgifter kategoriseras i sex olika områden. De två största områdena är ’hållbar tillväxttillväxt:’ och ’skydd och förvaltning av naturresurser’. De utgör 86 procent av EUEU::s totala utgifter, eller drygt 100 miljarder euroeuro: år 2008. ’Medborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa’ inkluderar bland annat stöd till brottsbekämpning, migrations- och konsumentpolitik. ’EUEU: som global partner’ är ett utgiftsområde som innefattar stöd till den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken samt bistånd till länder utanför EUEU:. Administrationen för EUEU: är cirka 6 procent av budgeten, eller 7 miljarder euroeuro: år 2008. Utgiftsområdet ’kompensationer’ inkluderar hjälp med att under en period betala delar av avgifterna för de nya EUEU:-länderna Bulgarien och Rumänien.

EU:s sex utgiftsområden

Utgiftsområdena som andel av EUEU::s totala utgifter på 1 119 miljarder kronor år 2008

Källa: Europeiska KommissionenKommissionen:

36 miljarder euro till uppbyggnad…

’Hållbar tillväxttillväxt:’ syftar till att stärka konkurrenskraften och sammanhållningen inom EUEU:. Inom detta område inkluderas forskning, utbildningutbildning: och utvecklandet av transport- och energinät. Men de absolut största utgifterna går till uppbyggnad av de fattigare regionerna inom EUEU:. År 2008 gick 36 av de 46 miljarder euroeuro: som användes inom detta område till olika uppbyggnadsprojekt inom EUEU:.

De största mottagarna av stöd till uppbyggnadsprojekt under 2008 var Litauen, Grekland och Lettland sett som procent av BNIBNI:. Anledningen till att man presenterar som procent av BNIBNI: är för att se hur stort stödet är jämfört med landets ekonomi oberoende om det är ett litet eller stort land.

EUEU: har prioriterat utgiftsområdet ’hållbar tillväxttillväxt:’ allt mer över tiden. Under 2000-talet har budgetandelen för utgiftsområdet ökat från knappt 31 procent till 39 procent. Detta är kanske inte så konstigt med tanke på att EUEU: samtidigt har utökats med 12 medlemsländer. Många av de nya medlemsländerna har också haft behov av stöd för att stärka den regionala konkurrenskraften och sammanhållningen med resten av EUEU:.

…och 40 miljarder euro går till bönderna

Det andra stora utgiftsområdet är ’skydd och förvaltning av naturresurser’. Detta område domineras av de omdebatterade jordbruksstöden. Ungefär 40 av de 54 miljarder euroeuro: som år 2008 användes inom detta område gick till just jordbruksstöd. Detta är dock en minskning, från 50 procent av hela EUEU::s budgetbudget: år 2000 till nuvarande 35 procent.

De länder som får störst andel av stödet som andel av BNIBNI: är Grekland, Bulgarien och Irland. I absoluta tal går mest stöd till Frankrike som nästan får en femtedel och Spanien och Tyskland som får en sjättedel var. Dessa är också bland de största medlemsländerna.

Nettogivare och nettotagare

Frankrike, Spanien och Tyskland är också de länder som får mest bidragbidrag: av EUEU: i absoluta värden. Sverige kommer först på 17:e plats. Sist ligger Estland, Cypern och Malta. Detta är inte så konstigt heller, större länder kräver mer resurser. För att få en rättvis bild är det därför mer intressant att titta på hur nettobetalandet, det vill säga de totala avgifterna till EUEU: minus bidragen från EUEU:, ser ut.

Här blir bilden annorlunda. År 2008 var det bara 10 länder som var nettogivare vilket innebär att 17 länder var nettotagare. Nederländerna, Sverige och Tyskland är de tre största nettogivarna. Luxemburg, Litauen och Grekland är de tre största nettotagarna.

Men om man exkluderar stödet som ges till administrations- kostnader är de tre största nettogivarna istället Tyskland, Italien och Frankrike.

De största nettotagarna är då Grekland, Polen och Portugal. Sverige är fortfarande en nettobetalare men kommer då på 7:e plats.

Sveriges del i EU-budgeten

Sverige har under sin tid som medlemsland alltid varit en nettobetalare. Förra året betalade Sverige in knappt 31 miljarder kronor och fick tillbaka drygt 14 miljarder kronor. Det EUEU:-stöd Sverige fick var främst jordbruksstöd och stöd till forskning och utveckling. De resterande 17 miljarder kronor som Sverige betalade bidrog därmed till uppbyggnad och jobbskapande i övriga EUEU:.

Not: Under perioden 2007-2013 har Sverige beviljats en rabatt på sina avgifter till EUEU: då Sverige tidigare år har betalat för mycket. Dessa rabatter innebär att Sverige årligen endast betalar 0,1 procent av den nationella momsinkomsten och får en årlig rabatt på medlemsavgiften på 150 miljoner euroeuro: brutto beräknat i fasta priserfasta priser: med referensårreferensår: 2004. Dessa rabatter börjar gälla år 2010 och kommer då att gälla retroaktivt för tidigare år. Sveriges totala avgiftavgift: till EUEU: på knappt 31 miljarder kronor år 2008 inkluderar därför inte dessa rabatter.

av Mikaela Ljung

Tidigare medarbetare

Publicerad 2009-11-25

Offentlig ekonomi