Offentliga sektorns finansiella sparande

Senast uppdaterad: 2026-03-24

Skatter är den viktigaste inkomstkällan för den offentliga sektorn. Om utgifterna överstiger inkomsterna blir det finansiella sparandet negativt. Det innebär att den offentliga sektorn behöver låna Pengar:pengar för att täcka underskottet.

Det finansiella sparandet beräknas som skillnaden mellan den offentliga sektorns inkomster och utgifter. Om utgifterna överstiger inkomsterna blir sparandet negativt, vilket innebär ett lånebehov och att den offentliga skulden ökar. Detta var vanligt under stora delar av 1980-talet och i samband med den djupa krisen i början av 1990-talet. Underskottet var som störst 1993, då det finansiella sparandet uppgick till -10,7 procent av BNP:BNP. Sedan införandet av det finanspolitiska ramverket har utvecklingen varit betydligt stabilare, och under de senaste 20 åren har överskott varit vanligare.

Offentliga sektorns inkomster

Skatter är den viktigaste inkomstkällan. År 2025 stod de för cirka 85 procent av inkomsterna, men i praktiken är andelen ännu högre. Det beror på att den näst största inkomstposten, tillräknade inkomster, till stor del består av avskrivningar på offentliga investeringar, så kallad Kapitalförslitning:kapitalförslitning i nationalräkenskaperna. Detta är egentligen ingen Inkomst:inkomst, men redovisas som en sådan för att kapitalförslitningen inte ska påverka det finansiella sparandet. På utgiftssidan ingår nämligen kapitalförslitningen i den offentliga konsumtionen.

Offentliga sektorns utgifter

När det gäller utgifterna är Offentlig konsumtion:offentlig konsumtion den största posten. Här ingår bland annat löner till anställda i Offentlig sektor:offentlig sektor samt den tidigare nämnda kapitalförslitningen. Den näst största posten utgörs av transfereringar till hushållen, där pensioner står för en betydande del. En tredje viktig utgiftspost är offentliga investeringar, till exempel i Infrastruktur:infrastruktur, forskning och utveckling samt byggnader. För att jämföra Sveriges offentliga utgifter internationellt används en annan klassificering (COFOG:COFOG) av utgifterna som bland annat delar in den offentliga konsumtionen i undergrupperna Försvar, Utbildning:Utbildning och Hälso- och sjukvård.