Offentliga nettoräntebetalningar - internationellt

Senast uppdaterad: 2026-09-15

Den offentliga sektorns nettoräntebetalningar visar skillnaden mellan ränteutgifter och ränteinkomster. Sverige har låga nettoräntebetalningar i ett internationellt perspektiv och ränteinkomsterna är i dag något större än ränteutgifterna. I flera andra länder motsvarar nettoräntebetalningarna en betydligt större andel av BNP:BNP.

Stora skillnader mellan länder

Storleken på ett lands nettoräntebetalningar påverkas bland annat av den offentliga skulden, de finansiella tillgångarna och räntorna på skulder och finansiella tillgångar. En stor offentlig skuld tenderar att ge högre ränteutgifter, medan finansiella tillgångar kan ge ränteinkomster.

Sverige har en relativt låg offentlig skuld och stora finansiella tillgångar. År 2025 motsvarade Sveriges nettoräntebetalningar minus 0,2 procent av BNP:BNP. Ett negativt värde innebär att den offentliga sektorns ränteinkomster är större än ränteutgifterna.

Skillnaderna mellan länder är stora. För OECD:OECD som helhet motsvarade nettoräntebetalningarna 2,3 procent av BNP:BNP 2025 och i Euroområdet:euroområdet 1,6 procent. I USA är motsvarande andel 4,1 procent.

Sambandet mellan offentlig skuld och nettoräntebetalningar är inte entydigt. Japan har en av de högsta offentliga bruttoskulderna i OECD:OECD, men nettoräntebetalningarna väntas samtidigt uppgå till omkring 0,1 procent av BNP:BNP 2025. Skuldens storlek behöver därför ses tillsammans med bland annat räntenivåer och den offentliga sektorns finansiella tillgångar. Läs mer om offentlig Bruttoskuld:bruttoskuld här.

Högre räntor slår igenom gradvis

Räntekostnaden för den offentliga skulden påverkas av räntorna på statsobligationer och andra offentliga lån. När äldre lån förfaller behöver de ofta ersättas med nya lån till de räntor som då gäller på marknaden. Eftersom skulden består av lån med olika löptider slår förändringar i marknadsräntorna igenom successivt.

De senaste åren har långa statsräntor stigit. Om räntorna ligger kvar på högre nivåer kan staters ränteutgifter därför öka i takt med att skulder refinansieras. Effekten blir större i länder med hög skuldsättning och stora refinansieringsbehov.

Högre ränteutgifter innebär att en större del av de offentliga finanserna behöver användas till räntor, vilket kan minska utrymmet för andra utgifter och reformer. Samtidigt kan högre marknadsräntor öka avkastningen på offentliga finansiella tillgångar. För att få en rättvisande bild av hur förändringar på räntemarknaden påverkar de offentliga finanserna behöver man därför ta hänsyn till både hur ränteutgifterna och ränteinkomsterna påverkas. Läs mer om långa räntor här.