Ekonomifakta

Artikel

Rekordlång vinter i ekonomin

Publicerad 2013-04-18 av Fredrik Carlgren

Prognosen i vårpropositionen bjöd inte på särskilt mycket vårvärme. Istället ges bilden av en lågkonjunkturlågkonjunktur: som kan bita sig fast ända tills 2017. I så fall kan finans- och skuldkrisen bli ännu mer långdragen än 1990-talskrisen, den tidigare kungen av kriser.

I veckan presenterade regeringen den ekonomiska vårpropositionen. Som brukligt uppdaterade man då också sin prognosprognos: över ekonomin för de kommande åren, men den som var ute efter att hitta vårtecken blev nog besviken. Bilden som tecknas är istället tämligen genomfrusen. Enligt prognosen kan det faktiskt dröja ända tills 2017 innan vi kan sätta punkt för lågkonjunkturen.

Lågkonjunktur trots rekordtillväxt

Att det kan ta så lång tid betyder dock inte att tillväxten fram till dess behöver vara skriande låg, för när ekonomer talar om hög- och lågkonjunkturlågkonjunktur: är utgångspunkten inte primärt tillväxten. Tillväxten kan vara både 3,6 procent, som regeringens prognosprognos: för 2015 indikerar, eller till och med rekordartade 6,6 procent, som den var 2010, utan att vi för den sakens skull befinner oss i högkonjunkturhögkonjunktur:.

Tillväxten avslöjar nämligen inte huruvida ekonomin når upp till sin fulla potential. Den säger endast hur det har gått jämfört med föregående år. Om det föregående året var svagt innebär en hög tillväxtsiffra inte att hjulen i ekonomin snurrar på högsta varv igen, bara att de snurrar lite snabbare än förut.

Om allt vore normalt

För att avgöra om ekonomin befinner sig i hög- eller lågkonjunkturlågkonjunktur: försöker ekonomer istället beräkna hur mycket vi skulle kunna producera – om allt vore normalt. Detta kallas för potentiell BNPpotentiell BNP:.

Om den faktiska BNPBNP:-siffran, som alltså visar hur mycket vi producerar i verkligheten, ligger högre än den potentiella använder vi alla resurser till bristningsgränsen. Det börjar då bli svårt att öka produktionen ytterligare. Inflationen riskerar att stiga och ekonomin att överhettas. Det råder helt enkelt högkonjunkturhögkonjunktur:. Om istället den motsatta situationen råder, att den faktiska BNPBNP:-siffran inte når upp till den potentiella, har vi tvärtom en massa reservkapacitet i ekonomin. Inflationen är då oftast mycket låg, liksom styrräntan, och vi säger att det råder lågkonjunkturlågkonjunktur:.

Skillnaden mellan faktisk BNPBNP: och potentiell BNPpotentiell BNP: kallas för BNP-gapBNP-gap:. Det är helt enkelt ett sätt att sammanfatta båda siffrorna i ett enda tal. I diagrammet nedan redovisas hur BNPBNP:-gapet har förändrats över tid sedan 1980-talet. Siffrorna kommer från Konjunkturinstitutet och har kompletterats med den senaste prognosen i regeringens vårproposition.

Loading

Osäkrare än väderprognoser

Diagrammet visar att BNPBNP:-gapet har varit negativt ända sedan 2009. Nivån på vår produktion har alltså, i krisens skugga, inte varit i närheten av dess potential. Om regeringen får rätt i sin prognosprognos: kommer denna period av lågkonjunkturlågkonjunktur: dessutom att sträcka sig ända fram till 2017. Det är mot denna bakgrund som Anders Borg har talat om en nio år lång svacka.

Får han rätt kommer finans- och skuldkrisen att bräcka 1990-talskrisen, i alla fall sett till hur långdragna lågkonjunkturerna har varit. För som diagrammet också visar dröjde det ”bara” sju år innan BNPBNP:-gapet hade slutits efter 1990-talskrisen och produktionen åter var uppe i nivå med vår potential.

Den som suktar efter ekonomiska vårtecken kan dock finna lite tröst i att prognoser om ekonomin till och med är ännu mer osäkra än prognoser om vädret. Lägger man till osäkerheten som alltid finns inbyggd i beräkningar av potentiell BNPpotentiell BNP:, och därmed också BNPBNP:-gapet, inser man att verkligheten kanske inte behöver bli fullt så trist som ”nio år av lågkonjunkturlågkonjunktur:” låter. På vägen får vi förhoppningsvis uppleva år när tillväxten är helt okej och optimismen spirar igen. Och vem vet, givet osäkerheten i alla beräkningar och prognoser, kanske vi rent av klarar oss med sju svåra år även denna gång.

av Fredrik Carlgren

Tidigare medarbetare

Publicerad 2013-04-18

Makroekonomi