EU:s betydelse för svensk ekonomi

Publicerad: 2019-02-14

Sverige har varit medlem i EU sedan 1995 och idag är vår ekonomi starkt beroende av utvecklingen på den inre marknaden. Idag sker över 60 procent av vår utrikeshandel med andra EU-länder och EU är också det viktigaste investeringsområdet för svenska företag.

Genom vårt medlemskap i EU är Sverige del av ett frihandelsområde som omfattar fler än 500 miljoner konsumenter. För ett förhållandevist litet och exportberoende land som Sverige är denna marknad väldigt betydelsefull vilket tydligt framgår av handelsstatistiken. Av vår totala export gick så mycket som 59 procent till EU år 2018 och av importen kom hela 70 procent från andra EU-länder.

Att enbart se till hur mycket vi handlar med övriga medlemsländer vore dock att underskatta EU:s betydelse. Sverige har också omfattande handelsrelationer med andra delar av världen – ett utbyte som gagnas av de frihandelsavtal som EU har förhandlat fram med cirka 70 länder utanför unionen. Det senaste tillskottet är avtalet med Japan, som bland annat kommer att ta bort 97 procent av de japanska tullarna på importvaror från EU. Utan EU hade Sverige behövt förhandla sådana avtal på egen hand och utsikterna att få till bra villkor hade då troligtvis varit väsentligt sämre eftersom vi saknar EU:s förhandlingstyngd.

Arbetstillfällen beroende av utrikeshandeln

Utrikeshandelns betydelse kan också mätas i arbetstillfällen på den svenska arbetsmarknaden. Enligt uppskattningar från Svenskt Näringsliv är totalt omkring 1,3 miljoner jobb i Sverige relaterade till utrikeshandeln, antingen direkt eller genom de olika insatsvaror och tjänster som behövs för utrikeshandeln. Eftersom cirka 60 procent av utrikeshandeln sker med EU innebär det att i grova drag 800 000 jobb är relaterade till EU-handeln. En nedbrytning av siffrorna utifrån regional sysselsättningsstatistik visar att det handlar om tusentals arbetstillfällen i samtliga landsdelar (klicka på rubrikerna i tabellen nedan).

Utrikeshandelsberoende jobb

Uppskattningar av antalet utrikeshandelsberoende jobb år 2016

Källa: Beräkningar av Svenskt Näringsliv

Företagande och investeringar

Ett annat arbetsmarknadsperspektiv ges i de undersökningar om utlandsägda företag som Tillväxtanalys årligen genomför. Den senaste undersökningen visar att utlandsägda företag sammanlagt har 670 000 anställda i Sverige. Av dessa är 406 000 anställda i företag från andra EU-länder, vilket motsvarar 13 procent av samtliga anställda inom näringslivet.

Den nära integrationen med EU märks också i att svenska företag har stora ägarintressen i andra medlemsländer. Under 2000-talet har svenska bolag ökat sina direktinvesteringar inom EU, det vill säga gjort etableringar eller köpt upp befintliga bolag. 2017 uppgick det bokförda värdet på dessa investeringar till 1 878 miljarder kronor. Detta gör EU till det viktigaste investeringsområdet för svenska företag. På motsvarande sätt svarar företag i andra EU-länder för merparten av direktinvesteringarna i Sverige. År 2017 uppgick värdet på dessa tillgångar till 2 239 miljarder kronor, vilket är mer än tre fjärdedelar av utlandets totala direktinvesteringstillgångar i Sverige.

Vad betyder EU för det ekonomiska välståndet?

En lite större frågeställning är hur viktigt EU är för vår ekonomiska tillväxt och vårt samlade välstånd. Detta är naturligtvis svårare att besvara helt entydigt eftersom sådana analyser av nödvändighet bygger på en rad antaganden. Bland annat råder det stor osäkerhet om vad alternativen till ett medlemskap skulle vara, något som inte minst britternas utträdesprocess har visat.

Oxford Economics räknar i en studie beställd av Stockholms handelskammare på ett scenario där Sverige skulle lämna EU utan ett nytt frihandelsavtal. Ett sådant scenario skulle, enligt studien, innebära att BNP blir 4 procent lägre på lång sikt. Detta motsvarar ett tapp på 235 miljarder kronor. Vidare skulle köpkraften för ett genomsnittligt svenskt hushåll försvagas med 16 600 kronor på årsbasis, mätt i 2017 års priser.

Långsiktiga effekter av ett hypotetiskt utträde

Jämfört med ett fortsatt medlemskap

Källa: Oxford Economics

Ett litet annat perspektiv ges i en studiefrån den amerikanska handelskammaren, AmCham. Där räknar man inte på ett utträde, utan på vad som hade hänt om EU:s inre marknad aldrig hade förverkligats. För svensk del skulle ett sådant scenario ha inneburit 1,5 procent lägre BNP per invånare.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.