BNP-indikatorn

−0,6%

dec-25

Senast uppdaterad: 2026-01-29

BNP:BNP-indikatorn minskade med 0,6 procent i december jämfört med november. I jämförelse med samma månad föregående år steg indikatorn med 0,9 procent.

Vad visar BNP-indikatorn?

BNP:BNP-indikatorn är ett mått som ger en tidig bild av riktningen i ekonomin och fungerar som ett komplement till de mer detaljerade BNP:BNP-beräkningarna som publiceras kvartalsvis, ungefär en månad efter avslutat kvartal. BNP:BNP-indikatorn ger snabbare information om BNP:BNP utvecklingen men innehåller samtidigt inte lika detaljerad statistik som den kvartalsvisa publiceringen. Till exempel saknar indikatorn information om hur olika branscher har utvecklats. Indikatorns utveckling ligger däremot ofta i linje med näringslivets produktion som mäts med Produktionsvärdeindex (PVI:PVI). I PVI:PVI redovisas data på enskilda branscher.

Senast uppdaterad: 2026-01-29

av Alva Ohlsson

Var informationen tillräcklig?

Läs också

Makroekonomi

Bolåneränteprognos

En prognos för bolåneräntor kan göras med hjälp av tre månaders glidande medelvärden i kombination med Riksbankens eller Konjunkturinstitutets styrränteprognoser. Beräkningarna visar att bolåneräntan väntas ligga på 2,7 procent från januari 2026.

29/1 2026

Räntebanan

Penningpolitiken vägleds av prognoser för den ekonomiska utvecklingen. I samband med Riksbankens penningpolitiska beslut publiceras bland annat en räntebana. Räntebanan är en bedömning av hur styrräntan kommer att utvecklas framöver.

29/1 2026

Styrräntan

Riksbanken beslutade i januari att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. Räntan har legat på denna nivå sedan september 2025 och väntas enligt prognosmakare förbli oförändrad även under 2026.

29/1 2026

Styrräntan och bolåneräntor

Bolåneräntor kan vara rörliga eller bundna. Rörliga bolåneräntor följer generellt sett Riksbankens styrränta. De bundna räntorna påverkas av flera faktorer, däribland förväntningar om framtida ränteläge och utvecklingen i omvärlden.

29/1 2026

Styrräntor - internationellt

Styrräntor är centralbankernas viktigaste verktyg för att stimulera ekonomin under en lågkonjunktur och kyla av den under en högkonjunktur. På så sätt hålls inflationen på en låg och stabil nivå.

29/1 2026

Näringslivets anställningsplaner

I januari planerade fyra av fyra sektorer att nyanställa de kommande tre månaderna. Tjänstesektorn, handeln, byggindustrin och industrin såg behov av fler anställda.

29/1 2026

Hushållens syn på ekonomin

Svenska hushåll är nu något mer optimistiska i synen på sin egen ekonomi, och även synen på Sveriges ekonomi har ljusnat. Undersökningar som mäter hushållens uppfattning om den ekonomiska situationen, både den egna och landets, samt deras förväntningar inför det kommande året speglar konjunkturläget.

29/1 2026

Näringslivets prisplaner

Näringslivets prisplaner kan ge en tidig indikation på kommande inflationstrender. Genom att regelbundet undersöka hur företag inom olika branscher planerar att justera priserna på sina varor och tjänster, ges en fingervisning om den framtida inflationen och det ekonomiska läget.

29/1 2026

Barometerindikatorn

Konjunkturinstitutets Barometerindikator minskade något i januari men visar fortfarande på ett mer positivt stämningsläge än normalt. Den sektorn som gjorde en större rörelse bakåt är byggverksamheten, medan hushållssektorn, tillverkningsindustrin, tjänstesektorn och handeln endast backade marginellt.

29/1 2026

Penningmängden

Penningmängden avser den totala mängden pengar som cirkulerar i ekonomin vid en viss tidpunkt. Det kan mätas på olika sätt beroende på hur likvida eller lättillgängliga pengarna är. Vanliga mått inkluderar sedlar och mynt hos allmänheten (tidigare M0), samt de bredare måtten M1, M2 och M3.

29/1 2026

Världshandeln

Siffror för november 2025 visar att världshandeln ökade något i volym jämfört med föregående månad. På längre sikt har handeln återhämtat sig från den kraftiga nedgången under coronapandemin.

26/1 2026

Allt innehåll från "Makroekonomi"