
Makroekonomi
I den här sektionen presenteras fakta och statistik om makroekonomi.
Hitta direkt
Ekonomisk tillväxt
Bruttonationalprodukten (BNPBNP:) beskriver storleken på ett lands ekonomi och beräknas som värdet på alla varorvaror: och tjänstertjänster: som produceras i landet under en viss period. Ekonomisk tillväxttillväxt: innebär ökade inkomster och därmed en högre levnadsstandard. Utvecklingen av BNPBNP: per capitaper capita: används ofta för att jämföra välståndvälstånd: mellan länder.
LÄS MERBarometerindikatorn
Barometerindikatorn ger varje månad en bild över det aktuella konjunkturläget. Den bygger på undersökningar där företagföretag: och hushåll svarar på frågor om både det rådande ekonomiska läget och framtidsutsikterna. Värden över 100 signalerar ett starkare stämningsläge än normalt, medan värden under tyder på en svagare ekonomisk utveckling.
LÄS MER
Välståndsligan
Välståndsligan mäter OECDOECD:-ländernas köpkraftsjusterade BNPBNP: per capitaper capita:, vilket är ett ungefärligt mått på levnadsstandarden i ett land.
År 2024 låg Sverige på 13:e plats, med som bäst en åttondeplats under det senaste decenniet. Diagrammet visar ett urval länder i välståndsligan samt genomsnittet för OECDOECD:-länderna.
LÄS MER

85 839 USD
77 356 USD
68 731 USD
62 516 USD
60 622 USD
USA
Danmark
Sverige
Finland
OECDOECD:-länder

Inflation
InflationInflation: innebär att priserna stiger, vilket gör att man kan köpa färre varorvaror: och tjänstertjänster: för samma mängd pengarpengar:. Motsatsen till inflationinflation: kallas deflationdeflation: och innebär i stället att priserna sjunker. Om en sådan situation blir långvarig kan den få allvarliga negativa konsekvenser för ekonomin.
LÄS MERStyrräntan
I augusti beslutade RiksbankenRiksbanken: att lämna styrräntan oförändrad på två procent. Beslutet grundas på att inflationen har stigit mer än väntat, men uppgången bedöms vara tillfällig och väntas framöver avta mot inflationsmålet på två procent. Samtidigt är konjunkturen svag och tillväxten fortsatt låg. Det finns därför en viss sannolikhet för ytterligare en räntesänkning under året.
LÄS MER
Investeringar
Alla ekonomier är beroende av investeringar som ökar möjligheterna till produktionskapaciteten och stärker konkurrenskraften. I Sverige har investeringskvoten visat en stigande trendtrend: sedan bottennoteringen under 1990-talskrisen.
LÄS MER
Sveriges handelspartners
Svensk exportindustri är starkt beroende av utvecklingen i Europa. Den svenska varuexporten uppgick 2024 till 2 099 miljarder kronor, varav nästan tre fjärdedelar gick till Europa. De största enskilda exportmarknaderna är Tyskland, Norge och USA.
Läs mer om Sveriges handelspartners
Hushållens skulder
Sedan mitten av 1990-talet har hushållens skulder ökat snabbare än inkomsterna. Skuldkvoten nådde en rekordnivå 2021 men har därefter sjunkit något. Skuldsättningen i förhållande till hushållens finansiella tillgångar har däremot varit relativt stabil. Samtidigt har räntekvoten, det vill säga hushållens kostnader för skuldsättning, ökat.
LÄS MER
SE OCKSÅ
Läs mer om makroekonomimakroekonomi: på dessa faktasidor:
- Makroekonomi2025-06-18
Hög- eller lågkonjunktur?
Konjunkturinstitutet bedömer att den svenska ekonomin fortsätter vara i en lågkonjunktur under helåret 2025 som sen fortgår även det nästkommande året.
- Makroekonomi2025-08-08
Exportandelar - internationellt
Alla länder är beroende av handel med omvärlden. Sveriges exportandel växte påtagligt under 1990-talet och inledningen av 2000-talet. Efter finanskrisen märks en avmattning, men vår exportandel ligger alltjämt på en klart högre nivå än OECD-genomsnittet.
- Makroekonomi2025-05-21
Bostäder i Sverige
I Sverige bor de flesta i ett hus som de äger själva. Näst vanligaste boendeformen är hyreslägenhet följt av bostadsrättslägenhet. Tillsammans utgör dessa tre boendeformer cirka 90 procent av bostadsbeståndet i Sverige. Över tid har bostadsrättslägenheter blivit allt vanligare i hela landet.