Avtalsrörelsen

Märket

Sedan avtalsrörelsen 1998 har industrin haft en lönenormerande roll för arbetsmarknaden. De villkor som industrins parter kommer överens om ska fungera som ett kostnadstak för löneutvecklingen även inom andra branscher. Man säger att industrin sätter ”märket”.

Löneutrymme

Hur mycket arbetskraftskostnaderna kan öka avgörs på sikt av hur mycket produktiviteten och priserna stiger. Under senare år har arbetskraftskostnaderna i näringslivet ökat mer än vad löneutrymmet egentligen medger.

• Kollektivavtal – En skriftlig överenskommelse mellan en arbetsgivarorganisation eller en enskild arbetsgivare och en facklig organisation. Avtalet reglerar anställningsvillkor som löner, arbetstider och andra arbetsförhållanden.

• Industriavtalet – Kom till 1997 för att stävja 1970- och 1980-talens okontrollerade löneökningar som ledde till en spiral av kostnadsökningar och förlorad internationell konkurrenskraft.

• Avtalsperiod – Den tidsperiod under vilken ett kollektivavtal gäller. Vanligtvis mellan ett och tre år.

• Fredsplikt – En överenskommelse om att inga stridsåtgärder, såsom strejk eller lockout, får vidtas under en pågående avtalsperiod.

• Stridsåtgärder – Åtgärder som parterna kan använda i konflikt, exempelvis strejk (arbetstagarna) eller lockout (arbetsgivarna).

• Varsel – En formell förvarning som måste lämnas till motparten och Medlingsinstitutet minst sju arbetsdagar innan en stridsåtgärd påbörjas.

• Industrinormering – En princip där industrins avtal sätter ett ”märke” för löneökningar som fungerar som riktmärke för andra branscher.

• Avtalslöst tillstånd – Ett läge där ett tidigare kollektivavtal har löpt ut utan att ett nytt har förhandlats fram. Under denna period råder inte fredsplikt.