Artikel

Konsten att tolka befolkningsprognoser

Publicerad 2011-03-23 av Alexandra Stråberg

Kan befolkningsutvecklingen lösa problemen med den ökade ungdomsarbetslösheten? Om man tar ett rent utbuds- och efterfrågesynsätt kan man resonera så. Men verkligheten är mycket mer komplicerad.

Mer eller mindre säkra prognoser

Regn idag men sol i morgon. SMHI redovisar väderprognosen men vågar du planera en morgondag på stranden? Befolkningsframskrivningar är något mer trovärdiga prognoser även om prognoser alltid är just prognoser. Med det i åtanke så kan man med relativt stor säkerhet förutsäga utvecklingen av befolkningen i termer av antal personer och andelar inom olika åldersgrupper.

I spåkulan om ungdomar

I SCB:SCB:s senaste nummer av tidningen Välfärd:Välfärd skriver man att den kommande befolkningsutvecklingen kan underlätta för unga att hitta ett arbete.

Och om vi nu fokuserar på just ungdomars utveckling framstår följande:

• Läget nu: relativt många ungdomar och relativt många i den arbetsföra befolkningen.

• Läget 2020: relativt få ungdomar och relativt få personer i den arbetsföra befolkningen.

Skulle detta då innebära att ungdomarna skulle få det lättare att få jobb 2020? Den enkla analysen säger att sannolikheten ökar då man skulle kunna anta att det blir mindre Konkurrens:konkurrens om jobben. Men räcker det?

I verkligheten på arbetsmarknaden

Verkligheten är mer komplicerad än så. Om vi år 2020 har 200 lediga sjuksköterskejobb och 100 medieutbildade så spelar det ingen roll att vi har färre sökande till fler jobb. Matchningen måste fortfarande vara bra, det vill säga, det måste finnas anställningsbar Arbetskraft:arbetskraft oavsett hur många eller hur få de är.

Sverige har fått mycket kritik från bland annat OECD:OECD för att det är relativt dyrt att anställa Arbetskraft:arbetskraft utan att veta vilken Kompetens:kompetens som man får.

Sannolikheten är att man som Arbetsgivare:arbetsgivare väljer att anställa någon som har fler referenser eftersom löneskillnaden mellan denna och den utan tidigare arbetslivserfarenhet inte motsvaras av risken. Konkurrensen mellan unga och mer erfaren Arbetskraft:arbetskraft kommer fortfarande att finnas framöver.

Även Långtidsutredningen skriver om problemen på den svenska Arbetsmarknaden:arbetsmarknaden som till exempel:

• det strikta anställningsskyddet

• höga minimilöner

• problem med övergång mellan studier och arbete

• att många inte avslutar sina studier

Dessa problem löses inte av en ändrad befolkningsstruktur.

Befolkningstillväxten ger ytterligare problem

Snarare skapar befolkningsutvecklingen ytterligare tryck på att förändra arbetsmarknadens funktionssätt. Från år 2020 fram till åtminstone 2060 kommer det inte bara att vara färre i den arbetsföra befolkningen utan också fler äldre. Detta betyder att den så kallade försörjningsbördan ökar. Alltså, de som jobbar behöver försörja allt fler som inte jobbar såsom till exempel barn och pensionärer.

I en sådan situation vore det mycket olyckligt om ungdomsarbetslösheten uppgår till drygt 24 procent, vilket är dagens höga siffra.

Tolka rätt

En gissning, som kanske är säkrare än både väder och befolkningsprognoser, är att politiska åtgärder och beslut tar tid. Dock är det inte så lång tid kvar till 2020. Detta gör det ödesdigert att idag inte tolka befolkningsprognoserna rätt.

Not: Befolkningsframskrivningen i ovanstående artikel bygger på SCB:SCB:s siffror. Befolkningsprognosen i artikeln i SCB:SCB:s tidning Välfärd:Välfärd bygger på siffror från Eurostat:Eurostat:s scenario EUROPOP 2008.