Klimat och miljö

Ett land kan uppleva god ekonomisk tillväxt utan att energianvändningen behöver öka i någon större omfattning. Dessutom behöver inte en ökad energianvändning per automatik innebära ökade utsläpp av växthusgaser. Mängden växthusgaser som släpps ut beror på hur energin produceras. Framför allt beror det på hur mycket fossila bränslen, till exempel olja och kol, som används.

Från 1970-talet och framåt har Sverige ersatt mycket av användningen av fossila bränslen med koldioxidfri el från kärnkraft och vattenkraft. Detta har inneburit att Sverige släpper ut mindre koldioxid idag än 1970. Samtidigt har ekonomin vuxit betydligt – BNP har faktiskt mer än fördubblats. Du kan läsa mer om sambandet mellan tillväxt och miljöpåverkan här.

De varor som vi konsumerar påverkar miljön när de tillverkas, transporteras och till slut kastas bort. Det finns en mängd miljöproblem som kommer direkt av att resurser använts felaktigt och utsläpp inte renats tillräckligt. Konsumtion leder dock också till ekonomisk utveckling och detta leder i allmänhet till slut till bättre miljöhänsyn. De nordiska länderna är bland de mest miljövänliga länderna i världen trots att vi har en mycket hög materiell standard.

Det finns ingen möjlighet att hålla tillbaka den stora konsumtionsökning som kommer att komma de närmaste decennierna. När stora delar av jordens befolkning lyfter sig ur fattigdom och går från att vara självhushållande bönder till yrkesarbetande konsumenter. Utan nya miljötekniska lösningar som kan göra produktionen och avfallshanteringen hållbar kommer detta medföra stor miljöpåverkan.

Växthusgaser förekommer naturligt i vår atmosfär och är en nödvändighet för att göra vår planet bebolig. Den viktigaste naturliga växthusgasen är faktisk vanlig vattenånga. Men det är inte den naturliga växthuseffekten som är problemet, utan den utökade effekten som viss mänsklig aktivitet ligger bakom.

De viktigaste växthusgaserna som bidrar till den utökade växthuseffekten är koldioxid, metan, dikväveoxid, svavelhexafluorid, fluorkolväten och fluorkarboner. Av dessa svarar koldioxid för den största delen av de klimatpåverkande utsläppen.

Koldioxiden bildas genom människans förbränning av fossila bränslen som olja, kol och naturgas. Metan är den näst viktigaste växthusgasen. De metanutsläpp, som människan på ett eller annat sätt ligger bakom, kommer från utvinning och förbränning av fossila bränslen, boskapsskötsel, risodling och soptippar.