Miljö

  • Finns det ett samband mellan ekonomisk tillväxt och klimatproblemet?

    Ett land kan uppleva god ekonomisk tillväxt utan att energianvändningen behöver öka i någon större omfattning. Dessutom behöver inte en ökad energianvändning per automatik innebära ökade utsläpp av växthusgaser. Mängden växthusgaser som släpps ut beror på hur energin produceras. Framför allt beror det på hur mycket fossila bränslen, till exempel olja och kol, som används.

     

    Från 1970-talet och framåt har Sverige ersatt mycket av användningen av fossila bränslen med koldioxidfri el från kärnkraft och vattenkraft. Detta har inneburit att Sverige släpper ut mindre koldioxid idag än 1970. Samtidigt har ekonomin vuxit betydligt – BNP har faktiskt mer än fördubblats. Du kan läsa mer om sambandet mellan tillväxt och miljöpåverkan här.

    Senast uppdaterad: 2019-03-25
  • Hur påverkar konsumtionen miljön?

    De varor som vi konsumerar påverkar miljön när de tillverkas, transporteras och till slut kastas bort. Det finns en mängd miljöproblem som kommer direkt av att resurser använts felaktigt och utsläpp inte renats tillräckligt. Konsumtion leder dock också till ekonomisk utveckling och detta leder i allmänhet till slut till bättre miljöhänsyn. De nordiska länderna är bland de mest miljövänliga länderna i världen trots att vi har en mycket hög materiell standard. 

     

    Det finns ingen möjlighet att hålla tillbaka den stora konsumtionsökning som kommer att komma de närmaste decennierna. När stora delar av jordens befolkning lyfter sig ur fattigdom och går från att vara självhushållande bönder till yrkesarbetande konsumenter. Utan nya miljötekniska lösningar som kan göra produktionen och avfallshanteringen hållbar kommer detta medföra stor miljöpåverkan.

    Senast uppdaterad: 2019-03-25
  • Vad är Kyotoprotokollet?

    Kyotoprotokollet är ett avtal med mål att industriländerna ska minska sina utsläpp av klimatpåverkande gaser med 5,2 procent under perioden 2008-2012 jämfört med utsläppsnivån år 1990. Avtalet blev bindande för samtliga undertecknande nationer år 2005. Kyotoprotokollet anger att en betydande del av utsläppsminskningarna ska komma till stånd genom inhemska åtgärder som i-länder genomför innanför sina egna gränser. Men avtalet ger också möjligheter, bland annat genom handel med utsläppsrätter, att samarbeta internationellt för att nå utsläppsmålen på ett kostnadseffektivt sätt. Kyotoprotokollet förlängdes till år 2020 på klimatkonferensen i Doha, Qatar (2012).

    Senast uppdaterad: 2015-10-08
  • Varför försvann skogsdöden?

    Under 1960- och 70-talet släpptes stora mängder svavel- och kväveoxider i Sverige ut av både bilar och industrier. Dessa reagerade med vattenånga i luften och bildade surt regn som försurade skogar och vattendrag.

    Under 1970- och 80-talet sattes ett stort arbete igång för att minska de försurande utsläppen. Bland annat infördes obligatorisk katalysatorrening av bilavgaser 1989. Sedan dess har utsläppen av försurande gaser minskat mycket kraftigt och skogsdöden i Sverige har i stort sett upphört.

    Senast uppdaterad: 2009-11-26
  • Vilka är de flexibla mekanismerna i Kyotoprotokollet?

    Inom Kyotoprotokollet finns två former av flexibla mekanismer. Den första är handel med utsläppsrätter som bland annat inletts inom EU. Detta betyder att om ett land eller ett företag släppt ut mindre växthusgaser än vad som de har rätt till kan de sälja de övriga utsläppsrätterna till någon som är i behov av att släppa ut mer än sin tilldelning. Detta skapar ekonomiska incitament för att investera i minskade utsläpp av växthusgaser.

     

    Den andra är de så kallade projektbaserade mekanismerna CDM och JI (Clean development mechanism och Joint Implementation). Dessa är inrättningar som gör att investerare i ett land som är bundet av Kyotoprotokollet kan tillgodoräkna sig utsläppskrediter genom att investera i ett projekt för att reducera utsläpp i ett annat land. CDM är inrättningen för investeringar i länder utanför Kyotoprotokollet och har den största omsättningen. JI är motsvarande mekanism men för investeringar i länder som redan ingår i Kyotoprotokollet. Antalet krediter som investeraren får ut av projektet skall motsvara reduktionen av växthusgaser som projektet gett upphov till och kan handlas med som utsläppsrätter.

    Senast uppdaterad: 2019-03-25
  • Vilka är växthusgaserna?

    Växthusgaser förekommer naturligt i vår atmosfär och är en nödvändighet för att göra vår planet bebolig. Den viktigaste naturliga växthusgasen är faktisk vanlig vattenånga. Men det är inte den naturliga växthuseffekten som är problemet, utan den utökade effekten som viss mänsklig aktivitet ligger bakom.

     

    De viktigaste växthusgaserna som bidrar till den utökade växthuseffekten är koldioxid, metan, dikväveoxid, svavelhexafluorid, fluorkolväten och fluorkarboner. Av dessa svarar koldioxid för den största delen av de klimatpåverkande utsläppen.

     

    Koldioxiden bildas genom människans förbränning av fossila bränslen som olja, kol och naturgas. Metan är den näst viktigaste växthusgasen. De metanutsläpp, som människan på ett eller annat sätt ligger bakom, kommer från utvinning och förbränning av fossila bränslen, boskapsskötsel, risodling och soptippar.

    Senast uppdaterad: 2018-06-12