Hitta direkt

Ekonomisk tillväxt

Bruttonationalprodukten (BNP:BNP) beskriver storleken på ett lands ekonomi och beräknas som värdet på alla Varor:varor och Tjänster:tjänster som produceras i landet under en viss period. Ekonomisk Tillväxt:tillväxt innebär ökade inkomster och därmed en högre levnadsstandard. Utvecklingen av BNP:BNP Per capita:per capita används ofta för att jämföra Välstånd:välstånd mellan länder.

Barometerindikatorn

Barometerindikatorn ger varje månad en bild över det aktuella konjunkturläget. Den bygger på undersökningar där Företag:företag och hushåll svarar på frågor om både det rådande ekonomiska läget och framtidsutsikterna. Värden över 100 signalerar ett starkare stämningsläge än normalt, medan värden under tyder på en svagare ekonomisk utveckling.

Välståndsligan

Välståndsligan mäter OECD:OECD-ländernas köpkraftsjusterade BNP:BNP Per capita:per capita, vilket är ett ungefärligt mått på levnadsstandarden i ett land.

Inflation

Inflation:Inflation innebär att priserna stiger, vilket gör att man kan köpa färre Varor:varor och Tjänster:tjänster för samma mängd Pengar:pengar. Motsatsen till Inflation:inflation kallas Deflation:deflation och innebär i stället att priserna sjunker. Om en sådan situation blir långvarig kan den få allvarliga negativa konsekvenser för ekonomin.

Styrräntan

Riksbanken:Riksbanken beslutade i september att sänka styrräntan med 0,25 procentenheter till 1,75 procent. Räntan har sänkts snabbt, med sammanlagt 2,25 procentenheter sedan maj 2024. Dessa sänkningar har haft en positiv effekt på ekonomin, och inflationen bedöms i stora drag ligga i linje med inflationsmålet på omkring två procent. Däremot har räntesänkningarna ännu inte fått fullt genomslag på Efterfrågan:efterfrågan i ekonomin.

Investeringar

Alla ekonomier är beroende av investeringar som ökar möjligheterna till produktionskapaciteten och stärker konkurrenskraften. I Sverige har investeringskvoten visat en stigande Trend:trend sedan bottennoteringen under 1990-talskrisen.

Hushållens skulder

Sedan mitten av 1990-talet har hushållens skulder ökat snabbare än inkomsterna. Skuldkvoten:Skuldkvoten nådde en rekordnivå 2021 men har därefter sjunkit något. Skuldsättningen i förhållande till hushållens finansiella tillgångar har däremot varit relativt stabil. Samtidigt har Räntekvoten:räntekvoten, det vill säga hushållens kostnader för skuldsättning, ökat.

SE OCKSÅ

Läs mer om Makroekonomi:makroekonomi på dessa faktasidor: