Tjänstehandel och miljön

Handel med tjänster är en viktig del av exporten

En utveckling som har skett över tid är att tjänster i allt högre utsträckning handlas mellan olika länder. Tack vare den digitala teknikens utveckling och globaliseringen blir det nämligen allt enklare att arbeta över gränserna. Ett exempel på tjänstehandel är att ett konsultföretag i Sverige genomför en analys för en kund som finns i ett annat land. Ett annat exempel är att ett svenskt infrastrukturföretag bygger en bro utomlands. Även industriföretag exporterar tjänster. När ett företag i Sverige säljer en industrimaskin till en kund i ett annat land kombineras ofta denna varuexport med att det svenska företaget erbjuder utbildningar i hur industrimaskinen kan användas, det vill säga exporten av en vara kombineras med exporten av en tjänst. Turismen är en ytterligare form av tjänsteexport. När en person reser till Sverige, bor på hotell och går på spa, räknas det som tjänsteexport från Sverige eftersom tjänsterna konsumeras av någon som bor i ett annat land.

Tjänster står för ungefär hälften av förädlingsvärdet i exporten

I rapporten Den internationella handelns betydelse för Sverige, som du kan läsa här, förklarar Harry Flam, professor i nationalekonomi, att tjänster enligt Statistiska centralbyrån SCB:s data, står för ungefär en tredjedel av bruttovärdet av exporten från Sverige.

Det går även att räkna på nettovärdet av exporten, genom att räkna bort värdet av insatsvaror och insatstjänster från andra länder. När en bil tillverkas i Sverige är det typiskt så att flera delar av bilen importeras från producenter i andra länder. Bruttovärdet av exporten baseras på priset som bilen säljs för. Nettovärdet av exporten baseras på priset som bilen säljs för till utlandet, minus värdet av de delar till bilen som köptes in från utlandet. När tjänster exporteras skapas en större andel av värdet i Sverige. Då exporten räknas baserat på nettovärdet visar det sig därför att tjänsteexporten bidrar med ungefär 50 procent och varuexporten med ungefär resterande 50 procent av det samlade nettovärdet i exporten – det vill säga den svenska ekonomin är ungefär lika beroende av tjänsteexport som varuexport. I denna artikel finns en fördjupning kring tjänstehandelns roll i den svenska ekonomin, samt en beskrivning av de länder som Sverige säljer och köper tjänster från.

Växande tjänstehandel viktig del i ekologisk omställning

En utmaning som finns är hur ökad välstånd som skapas genom handeln kan kombineras med att människans påverkan på miljön begränsas. Ett centralt perspektiv i detta avseende är miljökuznetskurvan,som beskriver hur länder som går mot ökat välstånd satsar mera på miljövänlig teknik, vilket gör det möjligt att ekonomin växer samtidigt som miljöpåverkan begränsas. Det är också viktigt att den globala handeln blir mera baserat på material och produkter som cirkuleras. I en cirkulär ekonomi förs flödena av material och produkter ihop till en väv av sammanlänkade kretslopp, där slutpunkten i en process blir inledningen till en annan – du kan läsa mera om övergången mot mera cirkulär handel här. Tjänstehandeln är en ytterligare del av lösningen, eftersom produktionen av tjänster typiskt har en mindre påverkan på miljön. När ett konsultföretag i Sverige genomför en analys i Sverige, för en kund som befinner sig utomlands, är det som exempel något som genererar exportintäkter och stimulerar ekonomin – men miljöpåverkan är begränsad.

Tjänstehandel leder till relativt små utsläpp av växthusgaser

Ett perspektiv som även tidigare har lyfts fram i forskningen, är att internationell handel i tjänster har en relativt begränsad miljöpåverkan. Arik Levinson har som exempel analyserat hur de delar av näringslivet i USA som står för tjänsteexporten påverkar miljön. Analysen baseras på utsläppen av svaveldioxid, kväveoxider, kolmonoxid, partiklar samt flyktiga organiska ämnen (föroreningar som i närvaro av solljus och kväveoxider bildar marknära ozon – marknära ozon är farlig för människors hälsa, till skillnad från ozon som finns i den övre atmosfären och skyddar mot ultraviolett strålning). Det framträdande resultatet i studien, som går att finna här, är att tjänstehandeln har en begränsad roll för samtliga av dessa utsläpp.

I en mera aktuell studie, som går att finna här, har Rui Feng och medförfattare studerat länken mellan tjänstehandel och utsläpp av växthusgaser. Analysen sker på basis av data från 55 utvecklade ekonomier, för perioden 2001 till 2015. Forskarna utgår från det globala Malmquist-Luenberger indexet, som du kan läsa mera om här, och som kan användas för att mäta hur miljöeffektiv en ekonomi är. Något förenklat kan man med indexet sätta det ekonomiska värde som skapas i relation till miljöpåverkan som sker på grund av denna ekonomiska aktivitet. Det visar sig att handel med tjänster är länkad till ett signifikant lägre utsläpp av växthusgaser i relation till det ekonomiska värde som produceras. De utvecklade ekonomier som har mera tjänstehandel, har därför ekonomier som är mera miljöeffektiva, då mängden koldioxid som släpps ut i samband med den ekonomiska produktionen är lägre.

Transporter är en del av tjänstehandeln

Internationella transporter, av både varor och människor, räknas in i tjänstehandeln och här finns en utmaning med omställning till transportlösningar som minskar miljöpåverkan i form av utsläpp av växthusgaser. På det stora hela har tjänstehandeln relativt lite miljöpåverkan, och är därför en viktig kanal för hur ökat välstånd kan kombineras med miljöhänsyn. Du kan läsa mera om den miljöeffekt som globala transporter har i denna artikel. Som Kommerskollegium lyft fram tidigare i en studie har utsläppen av växthusgaser från produktionsledet ofta n större effekt på en varas totala klimatpåverkan än utsläppen från transportledet. Det är viktigt att ha ett livscykelperspektiv på den samlade miljöpåverkan som en vara har, där transporter är del av en större helhet. Michael Browne och medförfattare har i en vetenskaplig studie räknat på den totala miljöeffekt som jeans som säljs i Storbritannien och Frankrike har på miljön. Transporterna utgör en relativt liten del av den samlade miljöeffekten, eftersom det mesta av energikonsumtionen sker i samband med odling av bomull, bearbetning av denim (jeanstyg) och produktion av jeans-plaggen. Dessutom kan energiåtgången från transporter när konsumenten åker bil till och från affären för att köpa ett par jeans, vara större än den samlade energiåtgången för transporten av bomull, denim och jeans i produktionsledet. Anledningen är att transporter i produktionsledet sker med stora volymer, vilket leder till att energiåtgången per jeans som tillverkas blir relativt liten. Du kan läsa mera om den svenska tjänstehandeln här.