Konsumtionsbaserade utsläpp och tillväxt

I takt med att den ekonomiska aktiviteten växer i olika länder tenderar miljöpåverkan att öka, men vid en viss punkt i den ekonomiska tillväxten ställer allmänheten allt större krav på miljöhänsyn. Nya tekniker utvecklas för mer miljövänlig produktion och därmed kan en ny tillväxtfas inledas där fortsatt välståndsutveckling sker samtidigt som miljöpåverkan minskar. Detta är i enlighet med teorin om miljökuznetskurvan, som du kan läsa mer om här . Men hur ser det ut om man tar hänsyn till konsumtionen av varor som tillverkas i andra länder?

Varor som produceras i Sverige är ovanligt klimatsmarta

Sverige är ett land där industrin ligger i framkant, sett till miljöeffektiv produktion. Mellan 1990 och 2020 har den svenska industrins exporter av varor ökat med 160 procent, samtidigt som industrins utsläpp av växthusgaser har minskat med 31 procent. Läs mer om denna utveckling här. 

De produktionsbaserade och konsumtionsbaserade utsläppen av koldioxid per invånare har båda sjunkit

Samtidigt är det möjligt att industrier som har en högre miljöbelastning lämnar länder som Sverige, där miljökraven är höga. Produktionen fortsätter i en annan del av världen och varorna som produceras importeras och konsumeras i Sverige. Utsläppsläckage är en term som ibland används för att beskriva denna form av utveckling, där utsläppen fortsätter men i en annan del av världen. För att få en mera omfattande bild av ett lands totala utsläpp, är det bra att inte bara ta hänsyn till var något tillverkas, utan också var det konsumeras. I figuren nedan visas hur utsläppen av koldioxid har utvecklats i Sverige, enligt både det produktionsbaserade och konsumtionsbaserade sättet att mäta.

Enligt det produktionsbaserade sättet att räkna minskade utsläppen av koldioxid från 6,7 ton per person år 1990 till 3,8 ton per person år 2020. Detta sätt att mäta koldioxidutsläppen utgår från de utsläpp som uppstår i Sverige. Det konsumtionsbaserade sättet att mäta tar hänsyn till att allmänheten i Sverige konsumerar varor och tjänster som produceras i andra delar av världen. Att mäta på detta sätt visar på en större miljöpåverkan, vilket förklaras av att produktionen i andra delar av världen är kopplad till större utsläpp jämfört med produktionen i Sverige. Även de konsumtionsbaserade utsläppen har dock minskat över tid. Enligt det konsumtionsbaserade sättet att mäta har utsläppen av koldioxid i Sverige minskat från 9,9 ton per person år 1990, till 6,8 ton per person år 2019. Koldioxidutsläppen per invånare är sammanfattningsvis högre om hänsyn tas till produktionen av det som tillverkas utanför Sverige och konsumeras här, men även i detta fall minskar utsläppen per person över tid.

Miljöeffektiv produktion i Sverige minskar konsumtionsbaserade utsläpp i övriga världen

En studie från Material Economics analyserar klimatbidraget från Sveriges exporterande företag, bransch för bransch, med hänsyn till exporten. Det visar sig att industriföretagen i Sverige totalt skapar utsläpp motsvarande 11 miljoner koldioxidutsläpp varje år genom exporten. Om samma tillverkning hade skett i omvärlden hade dock utsläppen varit 37 miljoner ton, så den tillverkning som sker i Sverige för export leder till en nettominskning av globala utsläpp med 26 miljoner ton koldioxid årligen. Att Sverige har ett näringsliv som är ovanligt miljöeffektiv i sin produktion är en bidragande förklaring till varför de produktionsbaserade utsläppen är lägre jämfört med de konsumtionsbaserade. Den miljöeffektiva tillverkningen i Sverige bidrar samtidigt till att konsumtionsbaserade utsläpp minskar i resten av världen, då konsumenter i andra länder kan välja klimatsmarta varor från Sverige. De innovationer för miljöeffektiv produktion som tas fram i Sverige sprider sig dessutom gradvis till omvärlden, vilket leder till att andra länder över tid konvergerar mot en liknande miljöeffektiv produktion.