Handel påverkar miljön via tre mekanismer

Skaleffekt, kompositionseffekt och teknikeffekt

I samband med att frihandelsavtalet NAFTA (North American Free Trade Agreement) infördes under 1990-talet fanns en oro kring hur detta skulle påverka miljön. Nationalekonomerna Gene Grossman och Allan Kruger publicerade då två vetenskapliga studier om handelns effekter på miljön, läs mer om det här. En viktig slutsats av forskningen var att handeln har tre effekter på miljön. Den första effekten är skaleffekten, som avser hur miljöpåverkan förändras när den ekonomiska aktiviteten ökar med handeln. Skaleffekten visar hur ett lands utsläpp förändras då dess ekonomi växer, när branschernas relativa storlek är konstant och när utsläppsintensiteten i de olika branscherna är oförändrad.

Den andra effekten är kompositionseffekten, som baseras på att handeln leder till att länder specialiserar sig på vissa typer av produktion. När ett land handlar mer med omvärlden kommer vissa branscher i landet att växa, särskilt de som producerar varor och/eller tjänster för export. Samtidigt kommer andra branscher att minska, till exempel de som producerar varor som i ökad utsträckning importeras från omvärlden.

Den tredje effekten är teknikeffekten. När ett land ökar sin internationella handel och sina internationella direktinvesteringar så kommer troligen teknologin som används i produktionen att förändras.

Sveriges klimatsmarta industri är ett exempel på teknikeffekten av handel

Handel kan vara en viktig mekanism för minskade globala utsläpp, om tillverkningen sker i länder som ligger före omvärlden när det kommer till miljövänlig produktion. I en studie från Material Economics studeras klimatbidraget från Sveriges exporterande företag, bransch för bransch. Dessutom studeras hur mycket utsläpp som sker i motsvarande industrier i andra delar av världen. Den visar att industriföretagen i Sverige totalt skapar utsläpp motsvarande 11 miljoner koldioxidutsläpp varje år genom exporten – men om den tillverkning som går till export från Sverige skulle ha skett i omvärlden bedöms samma produktion ha lett till 37 miljoner ton koldioxid per år. Anledningen är att den svenska industrin använder el som nästan är fossilfri och som dessutom har ovanligt effektiva och miljövänliga processer för tillverkning.

Sverige är en handelsinriktad ekonomi, vars näringsliv ligger i framkant när det kommer till att satsa på nya teknologier för tillverkning. Om man tänker sig att Sverige i stället skulle ha varit en isolerad ekonomi som inte handlar med omvärlden, skulle det inte ha varit möjligt för industriföretagen att på samma sätt finansiera kontinuerliga investeringar i mera effektiva och miljövänliga produktionsmetoder.

Utsläppen av växthusgaser från svensk industri har minskat, samtidigt som varuexporten har ökat

I Sverige har utsläppen av växthusgaser från industrin minskat över tid. År 1990 motsvarade utsläppen 20,8 miljoner ton koldioxid, en siffra som gradvis har minskat till 14,4 miljoner ton år 2020. Samtidigt har värdet av Sveriges samlade export av varor ökat från 588 miljarder kronor år 1990 till 1 529 miljarder kronor år 2020 (siffrorna är inflationsjusterade och anges i 2022 års priser). Den svenska industrins totala export av varor har därmed vuxit med 160 procent samtidigt som industrins utsläpp av växthusgaser har minskat med 31 procent. Ifall enbart skaleffekten av handel hade påverkat utsläppen, skulle utsläppen ha ökat i lika stor omfattning som exporten ökade. I praktiken är det dock så att teknologin som används i produktionen i Sverige, genom teknikeffekten, är i ständig förändring – och blir därmed gradvis mer effektiv och anpassad till att minska miljöpåverkan.