Handel och biologisk mångfald

Bevarande av biologisk mångfald

En viktig miljöfråga är bevarande av den biologiska mångfalden. Biologisk mångfald innebär att det finns ett landskap med många olika naturtyper, olika arter av djur, växter och insekter och stor genetisk variation inom dessa arter. Det finns flera viktiga argument för att bevara den biologiska mångfalden, som att djur och växter har ett egenvärde och därför en rätt att finnas till, samt att många arter har stor betydelse för människan genom att till exempel pollinera grödor samt rening av luft och vatten. Det finns en koppling mellan handeln och den biologiska mångfalden. Till exempel kan invasiva skadeinsekter komma in i ett land där de inte hör hemma som resultat av importen, och det gäller att handeln utformas så att detta undviks, till exempel genom att tullen kontrollerar att skadedjur inte kommer in.

Europeisk strategi för att främja biologisk mångfald

EU-kommissionen har tagit fram en ny strategi för att främja biologisk mångfald fram tills 2030, och Naturvårdsverket deltar i arbetet med att genomföra strategin i Sverige – du kan läsa mer om detta här. Det finns flera aspekter i denna strategi, som till exempel att motverka invasiva främmande arter. Med invasiva främmande arter menas arter som har flyttats från sin naturliga miljö av människan, och som i den nya miljön sprider sig snabbt eller konkurrerar med inhemska arter och får en negativ inverkan på den biologiska mångfalden. En av flera aspekter i strategin för biologisk mångfald är att begränsa inflödet av invasiva främmande arter genom handeln – till exempel att ha kontroller i samband med import av jordbruksprodukter, så att det i förpackningarna inte finns främmande skadedjur. En annan aspekt är att handeln med hotade djur och växter stoppas. Illegal handel med vilda arter uppgår enligt en internationell uppskattning till uppemot 199 miljarder amerikanska dollar – runt 2 000 miljarder svenska kronor – årligen. Brottsförebyggande rådet, BRÅ, har tagit fram en studie – som du kan läsa här – om handeln med utrotningshotade djur och växter. Många tänker nog på pälsar av till exempel tigrar och lejon, eller elfenben, som exempel på illegal handel med utrotningshotade djur. Det kan också handla om varor tillverkade av exotiska trädsorter, som kommer från länder där man i stället för hållbart skogsbruk skövlar skogen. Eller import av exotiska husdjur, som är utrotningshotade.

Handeln en viktig del av bevarandet av biologisk mångfald

UNCTAD (United Nations Conference on Trade and Development) och CBD (Secretariat of the Convention on Biological Diversity) har under 2021 hållit i en global workshop, kring hur hållbar handel kan främja arbetet med biologisk mångfald. Enligt rapporten som togs fram efter workshopen, är hållbar och laglig handel med produkter som tagits fram med respekt för den biologiska mångfalden en viktig del i det globala arbetet. Det handlar om att erbjuda legala alternativ till illegal handel med utrotningshotade djur och växter, så att lokalbefolkningen där till exempel tjuvjakt förekommer kan få alternativa inkomstkällor som är i linje med bevarande av naturen.

Biohandel

UNCTAD har under längre tid lyft fram biohandel som alternativ till den illegala handeln. Exempel inkluderar att i stället för skövling av regnskogen, skapa en näring där de folk som bor vid regnskogen samlar in till exempel acaibär, som sedan kan exporteras. Genom biohandel blir det möjlig att skapa en intäktskälla för de lokala invånarna, som sker samtidigt som regnskogen bevaras. Ett annat exempel är att skövling av skogen ersätts med naturturism, så att lokalinvånarna kan bygga upp en turismnäring, som sker baserat på hållbara principer. I denna rapport kan du läsa mer om exempel på biohandel i olika delar av världen.

Exemplet hållbart fiske

Det finns flera initiativ runtom i världen som handlar om hållbart fiske. Marine Stewardship Council, MSC, är som exempel en internationell organisation vars roll är att främja hållbart fiske. Organisationen driver ett certifierings- och miljömärkningsprogram vars mål är att säkerställa att matförsörjning från haven kan ske samtidigt som fiskstammarna inte överexploateras och havens ekosystem bevaras. Det handlar bland annat om att säkerställa att fiskebåtar följer fiskekvoter, att de utgår från hållbara metoder för att fånga fisk, samt att båtarna inte dumpar miljöfarligt avfall i haven. En viktig orsak till att överfiske förekommer, är att olika stater subventionerar sina lokala fiskare – det vill säga, att skattemedel används för att uppmuntra mer fiske än vad som annars skulle ha varit fallet. Världshandelsorganisationen WTO driver ett långsiktigt arbete för att hämma subventioneringen av fisket, så att skattemedel inte längre används för att stimulera överfiske – du kan läsa mer om arbetet här. Länderna inom WTO kom under sommaren 2022 överens om ett nytt avtal, som förbjuder subventioner för olagligt, orapporterat, och oreglerat fiske. I avtalet förbjuds även subventioner till fiskeriverksamhet som sker där det finns överfiskade bestånd.

Viktigt med alternativ

Arbetet för att stärka den biologiska mångfalden handlar alltså både om vad som bör stoppas eller begränsas (till exempel tjuvjakt, eller offentliga subventioner som driver på överfiske) och vad som i stället ska uppmuntras (till exempel hållbart fiske och naturturism). Genom att finna lösningar som gör att handeln kombineras med ansvar för bevarande av naturlivet, kan yrkesgrupper som fiskare och lokalbor som bor intill till exempel regnskogen, se naturvård som en del av lösningen i stället för något som hotar deras inkomstkällor. Det är därför viktigt att inte bara stoppa illegal aktivitet, utan också erbjuda ett legalt alternativ, i form av handel som sker med respekt för bevarande av den biologiska mångfalden.