Globala transporter och miljön

Miljöpåverkan av transporter

Som Naturvårdsverket lyfter fram har transporterna en stor påverkan på klimatet, genom utsläpp av växthusgaser som bidrar till klimatförändringar. Medan en del av denna påverkan kommer från persontransporter, står också frakten av varor för betydande utsläpp. Enligt MIT Climate Portal står frakten av varor genom lastbilar, flygplan, skepp och tåg för 8 procent av de globala utsläppen av växthusgaser. Internationell frakt sker ännu med fossila bränslen, därav finns ett behov av att skifta mot mer hållbara alternativ. Utveckling av moderna motorer, bränslen med lägre utsläpp, samt att använda fraktutrymme mera effektivt, är exempel på nya teknologier som kan bidra till att minska fraktens miljöpåverkan.

Närproducerat inte nödvändigtvis bättre för miljön

Givet att transporter spelar en viktig roll för utsläppen, vore det inte bättre för miljön om det vi handlade mindre utav istället tillverkades där de ska konsumeras i stället för att importeras? Närproducerat är dock inte nödvändigtvis bättre för miljön. Anledningen är att det finns skalfördelar (stordriftsfördelar) med att olika länder specialiserar sig på att producera olika varor och handlar dessa med varandra. Produktionen blir då inte bara mer ekonomiskt effektiv, utan kan även bli mer effektiv ur miljöperspektiv då den drar mindre resurser. Det gäller särskilt om produktionen sker i länder som har goda naturliga förutsättningar för en viss typ av produktion eller ligger före i att skifta mot en mer ekologiskt hållbara produktionsmetoder.

I denna studie från Material Economics studeras klimatbidraget från Sveriges exporterande företag, bransch för bransch. Den visar att de företag i Sverige som producerar varor för export till omvärlden, har drygt två tredjedelar lägre utsläpp av växthusgaser jämfört med om samma varor hade producerats i omvärlden. Ifall Sveriges industrier slutade producera varor för internationell export och varorna tillverkades i andra länder, skulle det leda till större snarare än mindre utsläpp. Omvänt hade det inte varit möjligt för industrier i Sverige att investera i att utveckla så pass miljöeffektiva teknologier för produktion, om inte hade kunder utomlands och var inriktade på internationell handel.

Livscykelperspektiv behövs, där transporter ses som en del av en större helhet

Kommerskollegium har tidigare i en studie lyft fram att utsläppen av växthusgaser från produktionsledet ofta har en större effekt på en varas totala klimatpåverkan än utsläppen från transportledet. Det är viktigt att ha ett livscykelperspektiv på den samlade miljöpåverkan som en vara har och där transporter bara är del av en större helhet. Michael Browne och medförfattare har i en vetenskaplig studie undersökt den totala miljöeffekt som jeans som säljs i Storbritannien och Frankrike har på miljön. Var bomullen till jeansen kommer ifrån har en miljöeffekt, eftersom det påverkar transportavståndet, men sett till den samlade miljöpåverkan är det inte en stor effekt. Anledningen är att det mesta av energikonsumtionen sker i samband med odling av bomull, bearbetning av denim (jeanstyg) och produktion av jeans-plaggen. När bomull, denim och färdigproducerade jeans fraktas sker det med skalfördelar då stora mängder varor fraktas, typiskt med skepp och lastbil. Det ger små utsläpp i relation till produktionen. Därför kan energiåtgången vara större i samband med att konsumenten åker bil till och från affären för att köpa ett par jeans än den samlade energiåtgången för transporter av bomull, denim och jeans från ett land långt borta.

Ett tankeexperiment är vad som skulle hända om alla transporter upphörde. Man kan tänka sig att en direkt effekt skulle var att de globala utsläppen då minskar med 8 procent. Samtidigt skulle alla varor behöva produceras lokalt. Det är i praktiken oerhört svårt att producera allt lokalt, men om vi i tankeexperimentet tänker oss att det skulle vara möjligt, så skulle produktion av bilar, jeans och alla andra varor då ske i småskaliga lokala industrier. Produktionen skulle bli betydligt mindre effektiv om den skedde i små industrier, och den lägre effektiviteten skulle leda till att mera resurser skulle behöva användas för produktionen. Det skulle därför sannolikt leda till större snarare än mindre utsläpp totalt sett. De naturresurser som behövs för produktionen finns samtidigt inte utspridda runtom i världen. Naturresurserna skulle ändå behöva transporteras, inte som nu till ett fåtal specialiserade anläggningar, utan i stället till små industrier spridda över hela världen. En insikt från tankeexperimentet är att det inte är möjligt att producera allt lokalt. En annan viktig insikt är att storskalig produktion tenderar att vara effektiv, vilket medför att tillverkningen blir resurssnål. Resurssnål produktion innebär att mindre naturresurser behöver användas för att producera en enskild vara.

Exemplet närproducerat bröd och gurkor

Småskalig produktion som är närproducerad är inte automatiskt bättre för miljön, för trots att transporterna görs över kortare avstånd, är det också så att småskalig produktion ofta kan vara mindre effektiv sett till exempelvis energiförbrukningen. Ett illustrativt exempel som lyfts av Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, är närproducerat bröd. Genom livscykelanalys har Michal Kulak och medförfattare, i en vetenskaplig studie som SLU sammanfattar, studerat hur småskalig och närproducerad tillverkning av bröd påverkar miljön. Studien fokuserade på olika system i Frankrike, Portugal och Italien där bröd tillverkades närproducerat med alternativa metoder. De alternativa metoderna följde ekologiska principer som att inte använda mineralgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Trots att fokus ligger på närproducerad och ekologisk produktion, visade sig dock miljöpåverkan i flera fall vara högre jämfört med bröd som tillverkas i storskalig och industriell produktion. Anledningen är att den småskaliga och närproducerade tillverkningen typiskt är mindre effektiv, vilket leder till att mer åkermark och energi krävs i produktionen.

Redan under 2011 lyfte SVT Nyheter fram att det är en vanlig föreställning att närproducerade jordbruksprodukter är bättre för miljön, men att det i själva verket är så att transporter mellan olika länder ofta står för en liten del av det ekologiska fotavtrycket för till exempel en gurka som köps i affären. Det kan därför vara bättre för miljön att en gurka köps från ett land där klimatet är mera anpassat till att odla gurkor i än att den produceras i det egna landet. Det är viktigt att både tillverkningen och transporten sker med ansvar för miljön, men närproducerat är inte nödvändigtvis bättre. Du kan läsa mer om begreppet ekologiskt fotavtryck här.

Innovationer för klimatsmarta transporter

Ungefär 8 procent av de globala utsläppen av växthusgaser uppstår på grund av frakt av varor. Genom tekniska lösningar, kan det framöver bli möjligt att sänka dessa utsläpp. En del av det viktiga utvecklingsarbetet sker i de nordiska länderna. Sedan slutet av 2017 har till exempel arbetet pågått i Norge med att skapa världens första elektriska autonoma containerfartyg. I slutet av 2021 levererades skeppet, Yara Birkeland och arbete pågår för att testa och vidareutveckla fartyget. Tanken är att det framöver ska köras autonomt, utan besättning.