Ekologiskt fotavtryck och handel

Ekologiskt fotavtryck är ett sätt att åskådliggöra hur konsumtionen påverkar ekosystemen. Internationell handel har olika effekter på det ekologiska fotavtrycket. Ökad internationell handel höjer levnadsstandarden, vilket leder till en ökad efterfrågan på naturresurser. Med en ökad levnadsstandard följer samtidigt att allmänhetens efterfrågan för miljövård ökar och att nya miljövänliga tekniker utvecklas. Det är en utmaning, men det går att kombinera mer handel med ett mindre ekologiskt fotavtryck.

Hur kan internationell handel tänkas påverka det ekologiska fotavtrycket? En effekt är att handeln driver upp inkomsterna, vilket ökar efterfrågan på naturresurser och därmed leder till en ökad miljöpåverkan. Detta är i linje med skaleffekten av internationell handel, som du kan läsa mera om här. Samtidigt finns också mekanismer genom vilka internationell handel kan minska mänsklighetens miljöpåverkan.

Ekonomisk tillväxt kan ske samtidigt som miljön vårdas, om regler utformas för skydd av naturkapitalet

En viktig effekt är att handeln driver på ökad levnadsstandard, särskilt i utvecklingsländerna. Då skapas större efterfrågan bland allmänheten för vård av miljön och investeringar sker i nya produktionstekniker som leder till högre effektivitet i produktionen och minskad miljöpåverkan. Ekonomen Partha Dasgupta, som är specialiserad på fattigdomsminskning och miljövård, har skrivit en rapport för den brittiska regeringen om ekonomi och biodiversitet. Ett perspektiv som lyfts fram i rapporten är att det är viktigt att länder utvecklar regelverk för att skydda miljön, så att ekonomisk tillväxt kan ske samtidigt som miljöpåverkan minskar. Dasgupta argumenterar för att naturresurser borde ses som en form av kapital. Genom lagstiftning behöver en kostnad för miljöpåverkan skapas så att det kapital som finns i form av naturresurser inte överutnyttjas.

Ekologiskt fotavtryck reflekterar hur vår konsumtion påverkar miljön

En metod för att åskådliggöra hur konsumtion påverkar ekosystemen är att mäta det ekologiska fotavtrycket. Ekologiskt fotavtryck anges som antal globala hektar som konsumtionen per invånare motsvarar. Det räknas ut genom en mätning av hur stor yta som vi människor genom konsumtionen gör anspråk på. Den yta som är bebyggd av städer, åkermark, betesmark, skogsyta och som används för produktion och produktiv havsyta räknas alla ihop. I det ekologiska fotavtrycket ingår även användningen av fossila bränslen. Denna del av fotavtrycket räknas ut genom en uppskattning av hur stor yta med nyplanterad skog som skulle behövas för att fånga upp koldioxidutsläppen. På hemsidan Sveriges miljömål kan du läsa mera om hur ekologiskt fotavtryck från konsumtionen utvecklats över tid i Sverige. Det ekologiska fotavtrycket för svensk konsumtion räknas fram baserat på den konsumtion som sker i Sverige och inkluderar miljöeffekten av det som produceras i omvärlden och importeras till Sverige. Ett perspektiv som ofta lyfta fram är att människans ekologiska fotavtryck överstiger jordens kapacitet/tillgångar, vilket gör att vårt sätt att konsumera inte är långsiktigt hållbart.

Ekologiskt fotavtryck per invånare har minskat lite sedan 1970, samtidigt som handeln ökat betydligt

År 2018 var det ekologiska fotavtrycket per invånare i Sverige 6,3 globala hektar per invånare. Drygt hälften, 3,3 globala hektar, berodde på koldioxidutsläpp. Ytterligare 1,7 globala hektar var kopplad till skogsindustrin. Resten av fotavtrycket reflekterar den odlingsmark, betesmark, fiskevatten, och bebyggd mark som invånare i Sverige använder sig utav. Beräkningarna tar hänsyn till att exempelvis maten som konsumeras i Sverige kan ha skördats i en annan del av världen – det är därför som måttet är globala hektar. År 1970 var det globala fotavtrycket per invånare i Sverige 8,5 globala hektar. Sedan dess har framför allt påverkan i form av utsläpp av koldioxid minskat, vilket förklarar varför fotavtrycket per invånare har minskat över tid. Figuren nedan illustrerar hur det ekologiska fotavtrycket per person i Sverige har utvecklats över tid.

Samtidigt har den svenska ekonomin blivit betydligt mer beroende av handeln. År 1970 motsvarade den samlade volymen av exporten 22 procent av Sveriges bruttonationalprodukt, BNP, medan importen motsvarade ytterligare 22 procent av BNP. År 2020 motsvarade exporten 45 procent av BNP medan importen motsvarade 40 procent av BNP. Dessutom har levnadsstandarden per invånare ökat kraftigt. År 1970 var inkomsten per invånare 106 560 kronor, en siffra som ökade till 236 710 kronor år 2020 (inflationsjusterade siffror anges, baserat på 2021 års kronkurs). Sedan 1970 har Sverige blivit mer handelsberoende och upplevt en betydlig ökning av levnadsstandarden, samtidigt som det ekologiska fotavtrycket har minskat. Det är samtidigt en stor framtidsutmaning att verka för fortsatt minskad ekologiskt fotavtryck i en tid då världsbefolkningen ökar och allt fler länder börjar få en hög levnadsstandard.