Cirkulär ekonomi

Vad menas med cirkulär ekonomi?

Världens befolkning ökar och fler personer i länder som tidigare hade låg nivå av ekonomisk utveckling börjar tillhöra en global medelklass. Att det blir både fler personer i världen och en högre levnadsstandard per person leder till att materielbehovet ökar. För att den globala ekonomin ska kunna vara hållbar framöver behövs ett skifte mot en mer cirkulär ekonomi, där resurser hanteras mera effektivt ur miljöhänsyn. En annan del av den cirkulära ekonomin går ut på att förlänga produkters livslängd eller att dela produkter för att på så sätt öka resurseffektiviteten. Genom att dela produkter behöver inte lika många produceras och nyttjandegraden av de produkter som redan tillverkats blir högre. Den genomsnittliga personbilen, står som exempel, enligt en rapport som Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) publicerade år 2020, parkerad cirka 95 procent av tiden. Genom att dela bilar kan resurseffektiviteten öka. Den cirkulära ekonomin bygger också på att redan tillverkade produkter ges en längre livslängd. En vara kan till exempel användas längre genom att den repareras, uppgraderas eller återtillverkas.

De cellulosafibrer som finns i papper, pappersförpackningar och toapapper är ett bra exempel på hur cirkulär ekonomi fungerar redan idag. När en pappersförpackning lämnas vid en återvinningsstation så blir det en råvara som produkter kan återtillverkas av. Cellulosafibrerna i pappret kan återanvändas flera gånger men varje återvinning sliter på fibrerna och kvaliteten påverkas därmed. Fibrer som återanvänts i flera omgångar kommer typiskt inte att vara användbara för fint papper, de kan i stället vara bra för till exempel toapapper. När fibrerna har återanvänts flera gånger och är utslitna kan de brännas för att skapa värme och energi. Det finns en marknad för återtillverkning med cellulosafibrer men pris och efterfrågan varierar beroende på vilken kvalitet som fibern har.

Global tillväxt skapar behov av mer cirkulär ekonomi

Den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD publicerade år 2019 en rapport som når slutsatsen att materialförbrukningen i världen kommer att fyrdubblas mellan 2011 och 2060. År 2060 förväntar sig organisationen att genomsnittliga globala inkomster kommer att vara lika höga som inkomsterna var 2019 i de rika OECD-länderna. Produktion och konsumtion i världen håller på att skifta mot utvecklingsländerna, som vanligtvis har en högre förbrukning av material i produktionen. I takt med att dessa länder utvecklas ekonomiskt, kan man förvänta sig att deras industrier inför nya produktionstekniker som är mera effektiva och dessutom har ett mindre behov av material. Detta är i linje med teknikeffekten av ökad handel, som du kan läsa om här. Trenden med att världsbefolkningen ökar och levnadsstandarden höjs är dock så stark att resursutnyttjandet ändå kommer att stiga totalt. Därför finns ett behov av att världens ekonomier ställer om genom en övergång till cirkulära ekonomiska modeller, där värdet på produkter, material och resurser behålls så länge som möjligt. Det är en förändring som behöver ske i hela världen och den globala handeln behöver därför gå mot en mera cirkulär modell.

Så fungerar en cirkulär ekonomi i praktiken

Under 2019 publicerades rapporten Cirkulär ekonomi för ett konkurrenskraftigt och hållbart näringsliv i Sverige av Svenskt Näringsliv, som du kan läsa här. Den illustration som finns på framsidan av rapporten visas nedan, då den sammanfattar hur en cirkulär ekonomi i praktiken är tänkt att fungera. När en ny produkt designas kommer mycket av materialet från återvinning och blandas med nytt råmaterial. Produktionsspill och restprodukter utnyttjas som nytt råmaterial. Produkterna får längre livslängd genom att de repareras, uppgraderas och återtillverkas.

Internationella standarder och definitioner kan främja cirkulär handel

Redan idag finns inslag av cirkulär ekonomi i den globala handeln. Varor som har använts i ett land repareras, uppgraderas eller återtillverkas för användning i ett annat land. Till exempel finns företag som köper använda mobiltelefoner i Sverige, reparerar och uppgraderar dem, och säljer dem vidare i ett annat land. Även kläder som använts i rika länder som Sverige samlas in, repareras och vidareförädlas, för att därefter säljas vidare i omvärlden. I likhet med annan handel finns skalfördelar med cirkulär handel. Ett land kan till exempel utveckla ett näringsliv som är experter på att reparera och uppgradera kläder som använts, medan ett annat land kan utveckla ett näringsliv som är experter på att göra samma med mobiltelefoner. De internationella handelsavtal som finns kan utformas så att de i ökad utsträckning är anpassade till cirkulär handel. Internationella standarder och definitioner, till exempel för material som återanvänds, är också en viktig del för att främja den cirkulära utvecklingen globalt.

En viktig miljöfråga är att minska förbränning av fossila bränslen, eftersom de bidrar till växthuseffekten. Dessutom är fossila bränslen inte förnyelsebara och därmed inte i linje med en cirkulär ekonomisk modell. Näringslivet i länder som Sverige, som är långt framme internationellt i utvecklingen av hållbara material, produkter och tillverkningsmetoder, kan spela en viktig roll framöver för de innovationer som krävs för att göra visionen om cirkulär global ekonomi en realitet.

Skogens varor är viktiga för svensk export, samtidigt som skogen binder koldioxid

Export av produkter som är baserade på skogens råvaror spelar en viktig roll för Sverige. Eftersom den svenska skogen växer binder den också upp koldioxid och bidrar därmed till mindre klimatpåverkan. Varje genomsnittligt år har den svenska skogen ett nettoupptag på cirka 45 miljoner ton koldioxid.

Skogens råvaror spelar en viktig roll för Sveriges export

Sverige är ett land som i stor utsträckning är täckt av skog, och skogens råvaror spelar en viktig roll för den svenska exporten. Varor som produceras av skogen bidrog under 2021 till exportintäkter motsvarande sammanlagt 187 miljoner kronor. Mer än hälften av detta kom från export av papper och pappersvaror, medan resten av intäkterna kom från export av trä, möbler och andra varor av trä.

Dessutom bidrar skogen med klimatnytta

Det svenska skogsbruket spelar inte bara en viktig roll för Sveriges handel, utan också för klimatet. Detta perspektiv lyfts fram i rapporten Det svenska skogsbrukets klimatpåverkan, som publicerades av Skogforsk under 2019. Skogforsk är det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, och rapporten går att läsa här. Rapporten lyfter fram att växande skog binder kol genom att ta upp koldioxid från luften.  Det uttag som finns från den svenska skogen är mindre än tillväxten. Det vill säga, trots det uttag som sker så växer skogen. Därmed blir det så att mängden kol som lagras i de svenska skogarna ökar över tid.

Det går att estimera lagerökningen av kol genom att räkna på hur mycket som skogen växer och subtrahera träd som avverkas i skogsbruket och träd som dör till exempel på grund av sjukdomar. Rapportens beräkningar är att skogen i Sverige växer med 121 miljoner kvadratmeter skog per år medan avverkningen är 84 miljoner kvadratmeter och ytterligare 12 miljoner kvadratmeter träd dör av andra skäl. Skogen växer med 121 miljoner kvadratmeter och minskar med 96 miljoner kvadratmeter, vilket innebär en samlad lagerökning på 25 miljoner kvadratmeter per år. Därmed binder skogen upp stora mängder koldioxid.

Skogen är en stabil kolsänka enligt Naturvårdsverket

Naturvårdsverket räknar på hur skogen påverkar nettoutsläppen av koldioxid. Den svenska skogen är en stabil kolsänka, i och med att upptaget av koldioxid är större än det som släpps ut. I figuren nedan visas nettoeffekten av utsläpp och upptag av växthusgaser i den svenska skogen, för åren 1990 till 2020. I genomsnitt under denna period har skogen haft ett nettoupptag på ungefär 45 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. Senast för året 2020 hade skogen ett nettoupptag på knappt 46 miljoner ton koldioxidekvivalenter*.

* Med koldioxidekvivalenter menas en samlad klimateffekt som motsvarar ett visst antal ton koldioxid. Koldioxid är den främsta växthusgasen, men det finns också andra växthusgaser. Därför räknas växthuseffekten vanligtvis som koldioxidekvivalenter.