Basindustriernas utsläpp

Med basindustrier menas gruvor, järn-, stål- och metallverk. Till basindustrin räknas även baskemikalie-, cement-, massa- och pappersindustri. Det är ett samlingsnamn för de industrier som förädlar naturresurser för att kunna producera exempelvis stål, papper och cement. Dessa produkter vidareförädlas sedan av andra industrier.

Basindustrier producerar mycket för export

En del av det som produceras i Sveriges basindustrier går till export. I tabellen nedan visas värdet av export av de varor som produceras i basindustrier och genom viss vidareförädling av det som produceras i basindustrierna. Exporten av dessa varor uppgick till totalt 454 miljarder kronor under 2021. Kemikalier och kemiska produkter samt metaller var de främsta exporterna från basindustrin, följt av papper och pappersvaror. Sverige importerade varor till ett totalt värde av 421 miljarder kronor från andra länders basindustrier. Bland de basvaror som importerades stod bland annat kemikalier och kemiska varor, råpetroleum och naturgas, samt metallvaror för stora importvolymer.

Sveriges basindustrier har betydligt lägre miljöpåverkan än genomsnittet för EU:s basindustrier

Organisationen Industriarbetsgivarna, som representerar Sveriges basindustrier, publicerade under 2021 rapporten Basindustrins betydelse för svenskt välstånd, som finns att läsa här. Ett perspektiv som lyfts fram i rapporten är att basindustrin har en central roll i arbetet med att skapa en mera hållbar produktion. I rapporten finns beräkningar över hur stora utsläppen av växthusgaser, i form av koldioxidekvivalenter, är per förädlingsvärde. Med förädlingsvärde menas värdet av ett företags produktion minus värdet av insatsvarorna som har använts, det vill säga det ytterligare värde som skapas när till exempel en gruva utvinner järnmalm eller när järnmalm förädlas till stål. Förädlingsvärdet räknas i valutan Euro. Med koldioxidekvivalenter menas en samlad klimateffekt som motsvarar ett visst antal ton koldioxid. Koldioxid är den främsta växthusgasen, men det finns också andra växthusgaser. Därför räknas växthuseffekten vanligtvis som koldioxidekvivalenter.

Det går att räkna på hur mycket utsläpp av koldioxidekvivalenter som är kopplade till varje euro i förädlingsvärde som skapas. För hela den svenska basindustrin är siffran 0,7 kilo koldioxid per euro, jämfört med snittet för andra EU-länder som är 1,66 kilo koldioxid per euro. Dessa siffror, som är från 2018, visar att de andra EU-ländernas utsläpp per producerat förädlingsvärde i basindustrin var drygt 2,3 gånger så stora jämfört med i Sverige. Som kan ses i figuren nedan har basindustrierna i Sverige konsekvent lägre utsläpp per producerat värde jämfört med de övriga EU-länderna. Det kan i sin tur förklaras av att elproduktionen i Sverige redan i stor utsträckning är fossilfri, samt med att svenska företag ligger före omvärlden när det kommer till effektiva tillverkningsprocesser som gör att tillverkningen kan ske med en mindre påverkan på miljön.     

Teknikeffekten av ökad handel innebär att länder inför nya tillverkningsprocesser, som leder till att tillverkningsprocessen blir mer effektiv och medför mindre miljöpåverkan. Sverige är ett land som förlitar sig starkt på handel och som dessutom ligger före omvärlden när det kommer till produktionstekniker som kombinerar effektivitet med lägre miljöpåverkan. Du kan läsa mera om teknikeffekten av ökad handel här.