Inflation - internationellt

Senast uppdaterad: 2025-04-17

Under mars minskade inflationen i flera EU-länder. Den genomsnittliga inflationstakten i EU var 2,5 procent. Det är däremot skillnad mellan länderna. Inflationen utanför EU har också minskat i vissa länder men avtagit i andra.

Inflation innebär att den allmänna prisnivån stiger i ekonomin, eller att de varor och tjänster vi konsumerar blir dyrare. Inflationen mäts som den procentuella förändringen per år. Inflationstakten tas fram genom att mäta hur snabbt ett konsumentprisindex stiger. Indexet anger prisnivån på en korg av varor och tjänster och ska avspegla hushållens faktiska konsumtion. Om hushållen köper mycket av en viss vara eller tjänst får den en högre vikt i indexet. Det finns lite olika sätt att mäta delkomponenter i indexet och olika sätt att hantera kvalitetsjusteringar av vissa varor. I diagrammet visas ett harmoniserat konsumentprisindex från Eurostat som heter HIKP-inflationen. Måttet redovisas av samtliga utom Storbritannien som redovisar KPI, vilket är jämförbart med HIKP.

När inflationen är för hög eller för låg leder det ofta till osäkerhet och återhållsamhet vad gäller investeringar. Låg inflation kan till exempel skapa risk för deflationstryck i ekonomin och ett svagt investeringsklimat. Hög inflation är också negativt för en ekonomis tillväxtmöjligheter eftersom förutsägbarheten blir låg.

Innan 2000-talet hade Sverige och andra utvecklade länder generellt en hög inflation. För Sverige var huvudförklaringen en expansiv ekonomisk politik finansierad med stora budgetunderskott, generösa löneökningar, kombinerat med återkommande devalveringar av kronan. I början av 1990-talet lade Sverige om politiken i syfte att stabilisera priserna. Bland annat fastställdes Riksbanken inflationsmål på 2 procent år 1995. Även en hårdare internationell priskonkurrens har bidragit till att inflationen sedan 90-talet legat på en historiskt sett låg nivå, både i Sverige och i omvärlden.

Under senare år har inflationstakten många gånger varit väldigt låg. Under finanskrisen 2008 till 2009 och i dess efterspel berodde detta i hög grad på svag efterfrågan. Att inflationstrycket var lågt långt efter krisen beror däremot på andra faktorer. Till exempel ökade den internationella konkurrensen från e-handeln och överlag var det svårt för företagen att höja priserna. Under corona-pandemin uppstod flaskhalsar i transportkedjor, vilket tillsammans med stigande energipriser fick inflationen att stiga kraftigt i många länder under 2021 och 2022.

Läs också

Inflationsmål - internationellt

Syftet med inflationsmålet är att säkerställa prisstabilitet och skapa en förutsägbar ekonomisk miljö som gynnar tillväxt. Efter en kraftig ökning de senaste åren har inflationen nu sjunkit och ligger nära inflationsmålet på två procent.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.