Marginalskatt i Sverige och internationellt

Marginalskatten anger hur mycket skatt man betalar på en inkomstökning. I och med avskaffandet av värnskatten den 1 januari 2020 sjunker den högsta marginalskattesatsen från drygt 60 till 55,5 procent. Trots sänkningen är detta fortfarande en hög nivå internationellt sett.

Marginalskatten visar hur hög skatten är på en löneökning. Den påverkar på så vis drivkrafterna till att arbeta, göra karriär och utbilda sig. Ju högre marginalskatt, desto mindre tjänar individen på att arbeta fler timmar, avancera i yrkeslivet eller skaffa sig en utbildning som kan innebära högre lön.

När inkomstskatten är progressiv, som är fallet i Sverige, stiger marginalskatten gradvis med inkomsten. Initialt är den relativt låg – lägre än kommunalskattesatsen. Det beror på att grundavdraget och framför allt jobbskatteavdraget dämpar marginalskatten så länge som dessa ökar med inkomsten. När jobbskatteavdraget slutar att öka vid en årslön om cirka 382 200 kronor upphör denna effekt och marginalskatten stiger till kommunalskattens nivå, i genomsnitt drygt 32 procent.

Därefter finns ytterligare två steg i marginalskattetrappan. Det största av dessa infaller när årsinkomsten når 523 200 kronor. På allt man tjänar över denna brytpunkt betalar man 20 procent i statlig inkomstskatt vilket innebär att marginalskatten då stiger till 52 procent.

Nästa trappsteg ligger vid en årsinkomst runt 640 400 kronor. Då stiger marginalskatten med ytterligare tre procentenheter till drygt 55 procent beroende på att jobbskatteavdraget då börjar att trappas ner. När jobbskatteavdraget till sist är helt avtrappat sjunker marginalskatten till 52 procent igen. Detta inträffar dock inte förrän årslönen är uppe i närmare 1,7 miljoner kronor.  

Fram till och med 2019 fanns ytterligare ett steg i skatteskalan vid inkomster strax över 700 000 kronor. Detta var den så kallade värnskatten som höjde den statliga inkomstskatten från 20 till 25 procent. I och med januariöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet är dock denna avskaffad per den 1 januari 2020 (läs mer om värnskatten i faktaruta nedan). Förändringen innebär att den högsta marginalskattesatsen sjunker från 60 till drygt 55 procent.

Vid internationella jämförelser av marginalskatten bör man inte enbart se till nivån på den personliga inkomstskatten eftersom olika länder har valt att lägga tyngdpunkten i arbetsbeskattningen på olika typer av skatter. Bättre jämförbarhet uppnås om man även tar hänsyn till arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Jämför man OECD-länderna på detta vis och ser till hur hög marginalskatten är för personer som tjänar dubbelt så mycket som genomsnittet i de olika länderna, toppar Sverige listan år 2018. Justerar man OECD:s siffror så att de även tar hänsyn till värnskattens avskaffande hamnar Sverige på tredje plats i jämförelsen. Även efter avskaffandet tillhör alltså Sverige toppskiktet i OECD:s marginalskatteliga. 

 

Värnskatten

Debatten om hur mycket skatt det är rimligt att betala i skatt på en inkomstökning har periodvis varit intensiv i Sverige. Inte minst var tongångarna uppskruvade under 1970- och 80-talen då marginalskatten kunde hamna på extremt höga nivåer (läs mer om historiken här).

Den höga marginalskatten var en viktig anledning till att principen om ”hälften kvar” blev vägledande när Socialdemokraterna och Folkpartiet gjorde upp om att reformera skattesystemet 1990/91. Tanken var att man alltid skulle få behålla åtminstone hälften av en löneökning – att marginalskatten inte skulle överstiga 50 procent. En genomsnittlig kommunalskatt på 30 procent och en statlig inkomstskatt på 20 procent skulle garantera detta.

Redan 1995 övergavs dock denna princip genom värnskattens introduktion. Värnskatten innebar en höjning av den statliga inkomstskatten med fem procentenheter från 20 till 25 procent. Åtgärden motiverades med hänvisning till det ansträngda statsfinansiella läget och det betonades att den endast skulle vara tillfällig. Efter fyra år skulle skatten tas bort och den statliga inkomstskatten sänkas till 20 procent igen. Så blev dock inte fallet. Visserligen försvann den första versionen av värnskatten 1999, men den ersattes i samma stund av en ny variant. I den nya versionen fanns två nivåer på den statliga inkomstskatten: 20 och 25 procent. Det infördes med andra ord ytterligare en brytpunkt i skatteskalan. Det är denna högre nivå på 25 procent som därefter har benämnts som värnskatt i den allmänna debatten.  

I diagrammet nedan visas hur marginalskattetrappan såg ut efter skattereformen 1990/91, samt 2019 då värnskatten fortfarande fanns kvar och 2020 då den avskaffats. För att skapa jämförbarhet mellan åren har 2020 års prisbasbelopp och skiktgränser använts. Som framgår har inkomstskatten blivit mer progressiv jämfört med 1990/91. Skatten på låga inkomster är lägre idag, samtidigt som skatten på höga inkomster är högre – även efter värnskattens avskaffande.