Marginalskatt i Sverige och internationellt

Marginalskatten visar hur mycket skatt man betalar på en inkomstökning. Som mest uppgår marginalskatten i Sverige till 60 procent av en löneökning, eller 70 procent om man också räknar in arbetsgivaravgiften. Vill du räkna ut din egen marginalskatt kan du enkelt göra det i vår räknesnurra.

Marginalskatten visar hur mycket skatt man betalar på en löneökning. Den påverkar på så vis drivkrafterna till att arbeta, göra karriär och utbilda sig. Ju högre marginalskatt, desto mindre tjänar individen på att arbeta fler timmar, avancera i yrkeslivet eller skaffa sig en utbildning som kan innebära högre lön.

När inkomstskatten är progressiv, som är fallet i Sverige, stiger marginalskatten gradvis med inkomsten. För relativt låga arbetsinkomster är marginalskatten inte särskilt hög. Den understiger till och med kommunalskattesatsen. Skälet till det är att både grundavdraget och framför allt jobbskatteavdraget håller ner marginalskatten så länge dessa ökar med inkomsten. När jobbskatteavdraget sedan slutar att öka vid en årslön om cirka 370 000 kronor stiger marginalskatten till kommunalskattens nivå.

Därefter finns ytterligare tre trappsteg i marginalskattetrappan. Det första infaller vid 468 700 kronor (nedre brytpunkten) och höjer marginalskatten med hela 20 procentenheter eftersom man då börjar betala statlig inkomstskatt. Nästa trappsteg, som ligger vid cirka 616 000 kronor, höjer marginalskatten med ytterligare 3 procentenheter till 55 procent. Skälet är att jobbskatteavdraget då börjar trappas av. När inkomsten sedan når 675 700 (övre brytpunkten) stiger den statliga inkomstskatten med ytterligare 5 procentenheter genom den så kallade värnskatten och marginalskatten når därmed sin maximala nivå på 60 procent. För riktigt höga inkomster, drygt 1,5 miljon kronor, sjunker sedan marginalskatten till 57 procent eftersom jobbskatteavdraget då är nere på noll kronor.

Räknar man även in arbetsgivaravgiften uppgår den högsta marginalskatten till 70 procent. Det betyder att om arbetsgivaren lägger 1 000 kronor på att höja lönen för en anställd går 700 kronor av detta till skatt. Internationellt sett är det en mycket hög nivå. Högst bland samtliga OECD-länder, vilket framgår av tabellen nedan.

Marginalskatt i olika länder

För personer som tjänar x2 av genomsnittet i landet, år 2017

Inkl. arbetsgivaravgiftExkl. arbetsgivaravgift
Sverige69,159,4
Belgien67,659,1
Finland65,958,3
Grekland62,753,4
Italien62,750,9
Frankrike59,942,7
Portugal58,748,9
Irland56,752,0
Danmark55,855,8
Slovenien55,748,6
Luxemburg52,947,2
Norge52,846,7
Nederländerna52,352,3
Israel50,747,0
Storbritannien49,042,0
Slovakien48,933,1
Tjeckien48,631,1
OECD-genomsnitt48,341,2
Island48,044,4
Turkiet47,838,7
USA46,442,3
Ungern46,233,5
Österrike45,842,0
Kanada44,543,4
Tyskland44,444,4
Sydkorea44,231,1
Australien42,439,0
Schweiz41,538,3
Estland41,221,3
Japan37,934,1
Polen37,026,7
Spanien36,436,4
Nya Zeeland33,033,0
Mexiko28,422,9
Chile10,310,3
LADDA NER
Källa: OECD Taxing Wages

Debatten om hur mycket som är rimligt att betala i skatt på en inkomstökning har periodvis varit intensiv i Sverige. Inte minst var tongångarna upprörda under 1970- och 80-talen då marginalskatten kunde hamna på extremt höga nivåer (läs mer om historiken här). Den höga marginalskatten var en viktig anledning till att principen om ”hälften kvar” blev vägledande när Socialdemokraterna och Folkpartiet gjorde upp om att reformera skattesystemet 1990/91. Marginalskatten skulle inte överstiga 50 procent.

Om man bortser från arbetsgivaravgiften hamnade man ganska nära ”hälften kvar”. Efter skattereformen 1990/91 har dock progressiviteten återigen ökat i olika steg. Införandet av jobbskatteavdraget har till exempel sänkt marginalskatten för relativt låga inkomster, medan införandet av värnskatten (1995) och avtrappningen av jobbskatteavdraget (2016) har inneburit att högre arbetsinkomster idag träffas av marginalskatt som ligger klart över 50 procent, till och med 60 procent.