Flyktinginvandrares förvärvsfrekvens
Senast uppdaterad: 2025-06-25
Tiden det tar för flyktinginvandrare och deras anhöriga att komma i arbete beror i hög grad på deras utbildningsbakgrund. Etableringen tar längst tid för dem som saknar gymnasieutbildning. Även andra faktorer, som till exempel konjunkturläget, påverkar möjligheterna att etablera sig på Arbetsmarknaden:arbetsmarknaden.
I diagrammet här ovanför visas genomsnittlig förvärvsfrekvensen bland flyktinginvandrare och deras anhöriga som kommit till Sverige sedan år 1997 och fram till idag. Hur lång tid det tar för att etablera sig på Arbetsmarknaden:arbetsmarknaden skiljer sig åt. Det ekonomiska läget vid tiden för ankomsten till Sverige är exempelvis avgörande. Det går snabbare att få jobb under högkonjunkturer när Efterfrågan:efterfrågan på Arbetskraft:arbetskraft generellt är högre och det tar lite längre tid vid lågkonjunkturer då det finns färre lediga jobb. Jämför man förvärvsfrekvensen bland personer som kom till Sverige under Högkonjunktur:högkonjunkturåret 2000 med Lågkonjunktur:lågkonjunkturåret 2001 skiljer det ett år på tiden det tog innan hälften var i arbete.
Utbildningsnivå är också en viktig faktor för tiden till etablering. Det går snabbare komma ut på Arbetsmarknaden:arbetsmarknaden om man har en gymnasial eller eftergymnasial Utbildning:utbildning. Bland personer med gymnasial Utbildning:utbildning som kom till Sverige år 1997 var hälften i arbete efter fyra år. För gruppen som kom till Sverige samma år men som saknade gymnasial Utbildning:utbildning tog det istället 18 år innan hälften hade etablerat sig på Arbetsmarknaden:arbetsmarknaden.
Utöver konjunkturen kan etableringen naturligtvis även påverkas av faktorer som exempelvis ålder vid invandring, hemlandets kultur och hur flyktingströmmen till Sverige ser ut i stort med mera. Förvärvsfrekvensen bland flyktinginvandrare och tiden till arbete skiljer sig även bland kvinnor och män. Du kan läsa mer om det här .
Förvärvsfrekvensen bland flyktinginvandrare och deras anhöriga ökar i samtliga grupper när vistelsetiden i Sverige blir längre men andelarna kommer aldrig upp i riktigt samma nivå som förvärvsfrekvensen bland inrikes födda.