Arbetslöshetstider

Drygt en fjärdedel av alla arbetslösa har varit arbetslösa i mindre än en månad. En nästan lika stor andel har varit arbetslösa i mer än ett halvår. Bland ungdomar, 15-24 år, är det vanligare med korta arbetslöshetsperioder, medan långtidsarbetslöshet är vanligare bland äldre.

Det finns flera orsaker till varför det tar tid att hitta ett nytt jobb. För det första finns det friktioner på arbetsmarknaden, vilket innebär att det inte alltid finns jobb som passar de arbetslösas kompetens. Dessutom tar det tid att söka jobb och att gå på intervjuer. Cirka 27 procent av de arbetslösa har varit arbetslösa i mindre än en månad. I tidsserien nedan kan man se att andelen korttidsarbetslösa minskade när finanskrisen slog till 2009. Istället steg andelen långtidsarbetslösa (+27 veckor). När det finns färre jobb tar det längre tid att hitta ett jobb.

Under seanste årets coronapandemin har utveckling varit liknande och andelen korttidsarbetslösa har sjunkit något. Tydligast ökade andelen arbetslösa med en medellång arbetslöshetsperiod, som varar från fem veckor upp till ett halvår. Läs mer om cornakrisens effekter på arbetsmarkanden här.

Som framgår av diagrammet nedan går det generellt sett snabbast för unga personer att hitta ett jobb. För äldre personer tar det längre tid och längst tid tar det för gruppen 55-74 år. Det finns flera anledningar till detta, men generellt kan man säga att ju mer specifik kompetens man har desto längre tid tar det att hitta ett jobb som passar. Det kan gå ganska fort att hitta exempelvis ett butiksjobb medan det inte alltid finns lediga jobb ute för exempelvis mikrobiologer.

Notera att statistiken mäter hur länge de arbetslösa har varit arbetslösa vid en given tidpunkt. Att nära en fjärdedel är långtidsarbetslösa betyder alltså inte att var fjärde person som blir arbetslös kommer att bli långtidsarbetslös. Eftersom personer som får jobb försvinner ur arbetslöshetsstatistiken blir de med långa perioder överrepresenterade.