Fortsättningen på det svängiga läget i världsekonomin

Pandemin hade en stor påverkan på världsekonomin. När många nu börjat gå vidare efter pandemin och många länder släppt på restriktionerna så hopar sig nya orosmoln; inflationen i de stora världsekonomierna, flaskhalsar i leveranskedjor och nya vågor av coronaviruset. Hur mår egentligen världsekonomin?

 



Oväntat hög inflation efter pandemin

Inflationen och konjunkturen är två saker som ofta har ett positivt samband, går ekonomin bra och resursutnyttjandet är högt så stiger även inflationen. Den amerikanska banken Citigroup har skapat ett index för att mäta hur det faktiska utfallet i inflationen förhåller sig till de prognoser som finns tillgängliga, ett så kallat "inflation surprise index". På samma sätt har de också ett index över "konjunkturöverraskningar". 
Indexen gäller för de så kallade G10-länderna som är några av de största ekonomierna i världen. Det går i diagrammet att se hur den blå linjen, som visar konjunkturöverraskningar, först föll kraftigt under 2020 när konjunkturläget försämrades mycket mer än förväntat i inledningen av pandemin, för att sen efter ta ett kraftigt kliv uppåt när ekonomin återhämtade sig snabbare än väntat. Överraskningarna över det ekonomiska läget fortsatte sedan att vara positiva under 2021, för att nu under hösten falla tillbaka.
En annan sak som har förändrats sedan inledningen av pandemin är att indexet för inflationens utfall nu börjat stiga i förhållande till prognoserna. Det innebär att samtidigt som ekonomin nu presterar sämre än vad många ekonomer prognostiserat så stiger även inflationen betydligt mer än vad de tidigare trott.

Stigande inflation kan tvinga fram räntehöjningar

Den stigande inflationen har fått många ekonomer att ställa sig frågan vad som kommer att hända med räntorna. Styrräntan är nämligen ett av de mest effektiva verktygen för att påverka inflationen i ett land och höjningar av styrräntan sprider sig normalt sett till andra räntor i ekonomin så att till exempel också bolånen blir dyrare. 

 

Sveriges inflation var i oktober 3,1 procent, vilket är långt över inflationsmålet på två procent. Det talar för att reporäntan skulle kunna höjas, men samtidigt riskerar räntehöjningar försämra konjunkturens utveckling i ett läge där vi precis kommit ur en mycket allvarlig ekonomisk kris. Senast Sverige hade en inflation på 3,1 procent var 2008. Vad som dock ska sägas är att i oktober 2020 hade Sverige en inflation på 0,3 procent vilket gör att 2021 års inflation ställs i relation till ett ekonomiskt sett mycket svagt år där vi hade lägre inflation än på mycket länge. Jämför man oktober 2021 års höga inflation med 2008 års höga inflation finns det en stor skillnad i att den föregående tiden till båda dessa år var mycket olika. 2007 var en tid som präglades betydligt mer av högkonjunktur och tillväxten var god, 2020 var istället ett år där ekonomin utsattes för en större kris än vad vi blivit utsatta för på mycket länge.
Det här för oss sammanlagt till ett mycket komplicerat läge, inte sant? För att få en hint om framtiden kan man också vända blickarna bort från Sverige. Historiskt sett så har såväl Sveriges inflation som reporäntan följt de amerikanska motsvarigheterna ganska väl om än med viss fördröjning. I diagrammet kan man se att bortsett från räntehöjningarna från den svenska Riksbanken som inleddes 2010 så har i princip Sveriges ränteläge med viss eftersläpning följt den amerikanska utvecklingen.

Kommer då den amerikanska centralbanken höja räntan? I förra veckan kom nya siffror in över inflationen som var oväntat höga, 6 procent. I USA pågår en diskussion om en ökad sannolikhet för räntehöjningar i närtid och även avveckling av andra stimulansåtgärder som centralbanken satt in under krisen.

Inflationen i världen har drivits av flera saker såsom ökad stimulans från såväl centralbanker som finanspolitiken under pandemin men också stigande energi- och råvarupriser. Vad som även diskuterats flitigt är huruvida de flaskhalsar som uppstått i världshandeln också bidragit till den stigande inflationen. Bank for International Settlements (BIS) beräknar i sin rapport att om energipriser och fordonspriser hade vuxit i samma genomsnittliga takt som de senaste tio åren så hade den nuvarande inflationen varit omkring 1,3-2,8 procentenheter lägre. Rapporten betonar dock att flaskhalsarnas långvariga effekter på inflationen bör minska i takt med att priserna på bristvarorna gör att utbudet bättre kan möta efterfrågan.

En risk med flaskhalsarna som dock skulle kunna få mer långvariga konsekvenser vore om lönerna skulle börja stiga mycket. Jämfört med tidigare år så steg lönerna i OECD-länderna kraftigt under pandemiåret 2020 och de har fortsatt att stiga ännu mer under 2021. Lönernas roll i inflationen är inte helt enkel att förstå men om inflationen stiger så minskar det reala värdet som lönen ger i plånboken varje månad, om allt blir dyrare kan man ju köpa mindre saker med samma lön. Väljer många personer då att förhandla om högre lön, för att återigen få upp sin reala lön, så kan inflationen bita sig fast. Företagen kan då behöva höja sina priser för att behålla lönsamheten. Det här är en situation som lättare uppstår om det är arbetskraftsbrist eftersom arbetstagarens förhandlingsposition blir starkare då. 

Det här beror också i sin tur på hur allmänheten och beslutsfattare bedömer att inflationens kortsiktiga uppgång kommer utveckla sig, är det här en situation som är temporär eller kan vi förvänta oss att inflationen kommer vara högre under en längre period? Förväntar sig människor att inflationen kommer vara hög över en längre tidsperiod kommer fler att vilja omförhandla sina löner för att återigen få upp sina reallöner.

Ökad smittspridning ökar också osäkerheten om ekonomin 

Slutligen är det även värt att betona att alla typer av ekonomiska prognoser nu är mer osäkra än vad de kanske någonsin varit. Bara i veckan har flera länder återinfört restriktioner och smittspridningen ökar nu i ett stort antal länder. Under 2020 såg vi hur flera länder fick lida stora ekonomiska konsekvenser till följd av nedstängningar och begränsad handel. En av anledningarna till att flaskhalsarna uppstod var att flera hamnar fick stänga när smittspridningen tog fart då exporten och importen begränsades i hög utsträckning. När det sedan skulle öppnas upp tog det tid att få igång verksamheten igen samtidigt som efterfrågan på framförallt varor var högre än normalt eftersom restauranger och andra tjänster inte var tillgängliga. Om smittosituationen förvärras kan nya flaskhalsar uppstå.