Hushållens inkomster

Senast uppdaterad: 2023-11-30

Hushållens disponibla inkomster har ökat stadigt under en lång tid. Under 2022 och stora delar av 2023 har dock den reala inkomsten minskat. Den höga inflationen gör att skillnaden mellan den reala utvecklingen och den nominella är ovanligt stor.

Hushållens disponibla inkomster är summan av hushållens olika inkomster minus skatter och avgifter, det vill säga den inkomstinkomst: som hushållen själva förfogar över och som antingen kan användas till konsumtion eller sparande .

För att få en bild över hur de disponibla inkomsterna har utvecklats över tid kan man vända sig till nationalräkenskaperna där det finns data ända tillbaka till 1950. Ser man till utvecklingen över en så lång tidsperiod är det lämpligt att ta hänsyn till såväl befolkningsökningen som inflationen . I diagrammet ovan görs det genom att hushållens totala disponibla inkomster dividerats med antalet invånare i Sverige. Den ena serien uttrycks sedan i löpande priserlöpande priser: medan den andra har inflationsjusterats med konsumentprisindex, KPIKPI:.

Som framgår är det stor skillnad beroende på om man tar hänsyn till inflationen eller inte. I serien som inte är inflationsjusterad ser uppgångarna ut att ha varit som störst under 1970- och 80-talen, medan den inflationsjusterade serien tvärtom visar på lägst uppgångar under denna tid. Förklaringen ligger i att inflationen under dessa årtionden var väldigt hög. Prisökningarna åt helt enkelt upp inkomstinkomst:ökningarna. I början av 1980-talet, när inflationen vissa år översteg tio procent, minskade till och med hushållens köpkraftköpkraft:. Dessutom höjdes skatterna ganska kraftigt under denna tid vilket även det inverkade negativt.

Mot slutet av 1990-talet gick dock inkomstutvecklingen in i en ny fas. Lönebildningen började fungera bättre när industrin, genom Industriavtalet 1997, började sätta märket även för andra sektorer. Detta i kombination med en stark produktivitetsutveckling i näringslivetnäringslivet: gav förutsättningar för reallöneökningar . RiksbankenRiksbanken: blev dessutom mer självständig och inriktad på att hålla en låg och stabil inflationinflation:. Också skattetrycket började minska något från rekordnivåerna i början av 1990-talet. Allt detta sammantaget har gett förutsättningar för en väsentligt starkare inkomstutveckling. Faktum är att inkomstutvecklingen under 2000-talet, enligt detta mått, gott och väl har matchat utvecklingen under rekordåren på 1950- och 60-talen.

Genom att klicka på det mindre diagrammet ovan, kan du ta del av hur de totala disponibla inkomsterna har förändrats per kvartal. Som framgår syns en brant nedgång under det andra kvartalet 2020, vilket är en avspegling coronakrisen . Sedan dess har dock inkomsterna stigit igen.

Hushållens disponibla inkomster kan mätas med uppgifter från olika källor. Utöver nationalräkenskaperna, som är källan till diagrammet ovan, kan också inkomstinkomst:- och taxeringsregistret användas. De båda källorna skiljer sig åt metodmässigt, framförallt i hur olika poster bokförs. I nationalräkenskaperna räknas avkastningen på pensionsrätter in i kapitalinkomsterna. Däremot ingår inte kapitalvinster, exempelvis vinster gjorda vid bostads- och aktieförsäljningar.

Eftersom kapitalvinster är likvida medellikvida medel: för hushållen, till skillnad från den beräknade avkastningen på pensionsrätter, kan det därför vara mer relevant att använda inkomstinkomst:- och taxeringsregistret om man vill studera de olika komponenterna i den disponibla inkomsten. I tabellen nedan visas en sådan uppdelning. Beloppen anges i miljarder kronor och är inte justerade för folkmängden.

Som framgår utgörs hushållens största inkomstkälla av lön . En annan stor inkomstkälla är transfereringar, framför allt då skattepliktiga transfereringar där pension är den enskilt största posten. Kapitalinkomsterna består både av tidigare nämnda kapitalvinster samt av ränteinkomster och utdelningar.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.