Marginalskatteligan – Sverige kvar i toppskiktet
Publicerad: 2019-10-24
Nästa år avskaffas värnskatten. Därmed sjunker marginalskatten på höga arbetsinkomster. Tar man hänsyn till alla led i beskattningen går vi från 76 till 73 procent i effektiv marginalskatt. Internationellt sett är det en fortsatt mycket hög nivå.
I en färsk rapport från Timbro presenteras en internationell jämförelse över marginalskatter på höga inkomster. Studien täcker alla OECDOECD:- och EUEU:-länder och fokuserar på den effektiva marginalskattenmarginalskatten:. Det betyder att beskattningen i alla led inkluderas: allt från den arbetsgivaravgiftarbetsgivaravgift: som betalas på löneökningen, till momsen och punktskatterna som till sist träffar konsumtionen. Detta är viktigt eftersom vissa länder har valt att lägga tyngdpunkten på inkomstskatter, medan andra tar ut en större andel av sin beskattning via konsumtionsskatter eller arbetsgivaravgifter. För att få en så bra internationell jämförbarhet som möjligt är det därför nödvändigt att inkludera hela kedjan. När man gör det får man fram det som kallas för effektiv marginalskattmarginalskatt:.
Från 76 till 73 procent
Timbros beräkning visar att den högsta effektiva marginalskattenmarginalskatten: i år uppgår till 76 procent för svensk del. När värnskattenvärnskatten: tas bort vid årsskiftet kommer den att minska till 73 procent. Att den inte går ner med fem procentenheter – värnskattens nivå – beror på att arbetsgivaravgiften är oförändrad och att en något större andel av inkomsten träffas av konsumtionsskatter.
Hur hela beräkningen ser ut framgår av tabellen nedan. För att räkna ut den effektiva marginalskattenmarginalskatten: dividerar man den totala skatten på löneökningen (99 kronor år 2019) med kostnaden för den (131 kronor).
Ingen radikal förändring
Förändringen från 76 till 73 procent innebär att Sverige ser ut att lämna toppositionen i marginalskatteligan och nästa år istället hamna på en tredjeplats. Skillnaden mellan länderna högst upp i listan är dock små. Om inte Belgien och Slovenien gör några förändringar kommer de, i likhet med Sverige, också hamna på en effektiv marginalskattmarginalskatt: runt 73 procent nästa år.
Borttagandet av värnskattenvärnskatten: kommer alltså inte innebära någon radikal förändring av Sveriges position i den internationella marginalskatteligan. Vi kommer även fortsättningsvis sticka ut som ett land med mycket hög beskattning på löneökningar högre upp i inkomstskalan.
Hela rapporten hittar du här: Efter värnskatten: Hur står sig Sverige i marginalskatteligan?
Skatter som inkluderas i beräkningen
Arbetsgivaravgifter – Sociala avgifter som betalas av arbetsgivarearbetsgivare:. I Sverige uppgår den lagstadgade arbetsgivaravgiften till 31,42 procent i normalfallet.
Egenavgifter – Sociala avgifterSociala avgifter: som betalas av arbetstagaren. I praktiken har vi i Sverige inte denna typ av socialavgifter för anställda (den allmänna pensionsavgiften reduceras bort helt för de allra flesta).
Inkomstskatt – Direkt skatt på lönen. Tas ofta ut både på regional och nationell nivå. I Sverige har vi till exempel den statliga inkomstskatten och skatten till kommun och landsting . Avtrappningen av jobbskatteavdraget påverkar också inkomstskatten för svensk del.
Skatt på konsumtion – Moms och punktskatter . I studien beräknas dessa genom att dividera skatteintäkterna från dessa skatter med hushållens och offentlig sektors konsumtion exklusive offentliga arbetskraftskostnader.
Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.