Statsskulden

Senast uppdaterad: 2026-01-13

Statsskulden uppgick till 1 243,9 miljarder kronor i slutet av december. Under och efter krisåren i början av 1990-talet ökade statsskulden kraftigt och nådde omkring 1 400 miljarder kronor i mitten av årtiondet. Skuldkvoten:Skuldkvoten, det vill säga statsskulden i förhållande till BNP:BNP, översteg då 70 procent. Under senare år har den dock minskat och uppgick år 2025 till 17,7 procent.

Vad påverkar statsskulden?

Statsskulden påverkas av balansen mellan statens inkomster och utgifter. När utgifterna överstiger inkomsterna måste staten låna för att täcka underskottet, vilket leder till en ökad skuld. Statsskulden medför dessutom ytterligare kostnader i form av räntebetalningar. Den påverkas även av valutakursförändringar, eftersom finansieringen sker genom lån i både svenska och utländska valutor.

Statsskulden är ett mått på ett lands statsfinansiella ställning, och dess storlek idag speglar landets ekonomiska historia, förekomsten av krig och finansiella kriser samt den demografiska utvecklingen. Genom att sätta skulden i relation till BNP:BNP kan man bedöma dess omfattning i förhållande till landets ekonomi.

Sedan 1990-talskrisen har statsfinanserna stärkts avsevärt, vilket har lett till en minskad skuldsättning. Nedgången kan förklaras av besparingsåtgärder som infördes i mitten av 1990-talet, i kombination med en relativt stark ekonomisk Tillväxt:tillväxt. Staten har även överfört medel från AP-fonderna till statskassan samt sålt aktier, bland annat i Telia. Det finanspolitiska ramverket, som infördes under samma period, har dessutom spelat en avgörande roll genom att införa tydliga mål och restriktioner för finanspolitiken.

Låg statsskuld jämfört med andra EU-länder

Internationellt sett är Sveriges Statsskuld:statsskuld låg, och landet tillhör de EU:EU-länder med lägst offentlig skuldsättning. Detta framgår vid en jämförelse av den så kallade Maastrichtskulden:Maastrichtskulden, som omfattar den samlade skulden för både staten och kommunerna. I den okonsoliderade skulden, som visas i diagrammet ovan, ingår även statliga myndigheters innehav av Statspapper:statspapper. Det är denna okonsoliderade skuld som Riksgälden:Riksgälden använder som mått och som ligger till grund för beräkningen av statsskuldsräntorna.

Riksgälden:Riksgälden ansvarar för att förvalta statsskulden och har i uppdrag att minimera kostnaderna samtidigt som riskerna hålls under kontroll. Arbetet bygger på ekonomiska bedömningar snarare än politiska beslut. Det är också dessa bedömningar som avgör hur stor andel av skulden som finansieras i svensk respektive utländsk Valuta:valuta.