Artikel

Kommunerna rättade munnen efter matsäcken 2009

Publicerad 2010-04-08 av Mikaela Ljung

Den preliminära resultaträkningen för 2009 visar att endast 26 av 290 kommuner gick med underskott under 2009 trots förra årets Lågkonjunktur:lågkonjunktur. God budgetdisciplin hos kommunerna är den främsta förklaringen.

Det har varit stort fokus på finanskrisen och den efterföljande lågkonjunkturen de senaste åren. Främst har det kanske pratats om problemen i den finansiella sektorn och i Näringslivet:näringslivet. Men även kommunerna och landstingen fick snabbt försämrade ekonomiska förutsättningar genom minskade skatteintäkter.

Höör klarade sig bäst, Härnösand hade sämst resultat

När nu kommunernas preliminära resultaträkning för 2009 kom förra veckan så var det därför spännande att se hur kommunernas Finanser:finanser påverkats av lågkonjunkturen. Faktum är att för år 2009 redovisade endast 26 stycken av alla kommuner i Sverige ett Budgetunderskott:budgetunderskott.

Kommunerna med bäst respektive sämst årsresultat

Resultat:Resultat, kronor per invånare, år 2009

OBS: Detta baseras på kommunernas preliminära resultaträkningar och kan därför komma att justeras.
Not: Örkelljunga och Bollnäs ökade sina Resultat:resultat genom positiva resultat i deras extraordinära poster. Vid en ranking av kommunernas resultat för löpande verksamhet så innehar istället Ockelbo och Sollentuna platserna 4 och 5. Då hamnar också Örkelljunga på plats 161 och Bollnäs på plats 276.

Vid en jämförelse så är faktiskt resultatet för kommunernas löpande verksamhet år 2009 mer likt år 2007 än år 2008. Detta kan låta konstigt då 2007 var ett år i högkonjunkturens tecken medan vi hade en djup Lågkonjunktur:lågkonjunktur under 2009. Svaret ligger främst i att kommunerna generellt sett har uppvisat god budgetdisciplin, det vill säga, de har anpassat utgifterna efter inkomsterna.

Kostnaderna för den kommunala verksamheten minskade

Kommunernas kostnader, som främst består av kostnader för skola och omsorg, finansieras till två tredjedelar av kommunalskatter. Både skatteintäkterna och kommunernas verksamhetskostnader har ökat med ungefär fem procent per år de senaste åren. Under 2009 så sjönk dock tillväxttakten för skatteintäkter till knappt två procent. Detta följdes också upp av kommunerna som minskade verksamhetens kostnader till en tillväxttakt på under två procent.

Organisationen Sveriges kommuner och landsting, SKL, konstaterar att det främst är denna goda budgetdisciplin samt några andra tillfälliga faktorer som gjort att kommunerna sammanlagt kunde redovisa ett överskott för 2009. Övriga faktorer som bidragit till det positiva resultatet är lägre sjukfrånvaro inom kommunerna, sänkta sjukförsäkringspremier samt enskilda utbetalningar från SKL till medlemmarna. Dessutom förbättrades det finansiella nettot framför allt genom det låga ränteläget som sänkte kommunernas räntekostnader.

Vilka konsekvenser har ett budgetunderskott för en kommun?

Så varför är det viktigt för en kommun att sträva efter Budget:budgetöverskott? Först så handlar det om att kommunerna ska följa lagen. Enligt kommunallagen så ska kommuner alltid sätta budgeten så att intäkterna överstiger utgifterna.

Om kommunens Årsredovisning:årsredovisning visar på underskott efter Budget:budgetåret så måste kommunen åtgärda underskottet inom tre år förutsatt att inga särskilda omständigheter föreligger. Det innebär att om en kommun använder mer Pengar:pengar än kommunen faktiskt har under ett år så kommer detta att göra sig påmint genom besparingar följande år.

Dessutom, och kanske än viktigare, om en kommun går med underskott måste detta finansieras genom till exempel ett lån. Detta innebär ökade räntekostnader under de nästkommande åren vilket i sin tur innebär att en större del av de framtida intäkterna går till räntebetalningar och en mindre del av intäkterna går till att finansiera kommunens verksamheter. Alltså något kommunerna gärna undviker.

Prognoser pekar dock på underskott i framtiden

Att så få kommuner gick med underskott under 2009 var en positiv och något oväntad nyhet. Men Ekonomistyrningsverkets, ESV, senaste Prognos:prognos för kommunsektorn, kommuner och landsting, tyder på att det kommer att bli tuffare framöver, Från år 2012 visar prognoserna på att sektorn kommer att ha ett generellt Budgetunderskott:budgetunderskott. Anledningen är att utgifterna beräknas stiga fortare än inkomsterna. Prognoserna baseras dock på de nuvarande kommunalskatterna, bidragen och prisnivåerna vilket gör att mycket kan förändra prognosens utfall.

För att stödja kommunsektorn har regeringen förslag på att höja statsbidragen från år 2011. Hur detta kommer att påverka kommunernas budgetresultat återstår fortfarande att se.