Artikel
Flyttfåglar och ålderspyramider
Publicerad 2006-09-20 av Alexandra Stråberg
Det kommer att ställas högre krav på Effektivitet:effektivitet i offentliga Finanser:finanser framöver. Detta beror på en allt mer mobil Arbetskraft:arbetskraft och ökad Försörjningsbörda:försörjningsbörda i många länder. Utöver detta begränsar stabilitetspakter och Utgiftstak:utgiftstak budgetutrymmet. Allt detta gör att det blir viktigare att analysera effektiviteten i de offentliga systemen.
EU:EU:s stabilitetspakt begränsar EU:EU-ländernas möjligheter att till exempel öka utgifterna. Sverige har gått ett steg längre genom att införa ett Utgiftstak:utgiftstak för att hålla bättre koll på statsfinanserna. Detta i kombination med en ökad mobilitet av arbetskraften, det vill säga skatteinkomster, innebär ett ökat tryck på Effektivitet:effektivitet i de offentliga systemen. EU:EU har en ökad andel av BNP:BNP som går till Offentlig konsumtion:offentlig konsumtion än till exempel USA. Skattenivåerna är också högre i EU:EU än i USA. Hur förhåller det sig med effektiviteten, kostnaden jämfört med prestationen, för den offentliga sektorn?
Hur mäts effektivitet?
Det finns olika sätt att mäta Effektivitet:effektivitet. En Investering:investering är ineffektiv om ändamålet är rätt men avkastningen låg. Även en hög avkastningen på en Investering:investering kan vara ineffektiv om ändamålet utifrån allmänhetens önskemål är fel. Europeiska centralbanken:Europeiska centralbanken, ECB:ECB, skriver i en rapport att det offentliga i många länder ofta satsar Pengar:pengar på fel saker och att detta dessutom görs ineffektivt.
Att mäta effektiviteten i de offentliga tjänsterna är svårt. Att sedan göra en internationell jämförelse är näst intill omöjligt, men det finns ändå de som har försökt, till exempel den Europeiska centralbanken:Europeiska centralbanken, ECB:ECB.
För att mäta Effektivitet:effektivitet behövs tre saker:
en uppskattning av kostnaderna
en uppskattning av avkastningen eller prestationen
en jämförelse mellan de två ovanstående
Internationell jämförelse
I en av ECB:ECB:s rapporter görs en internationell jämförelse på området. Forskarna har försökt uppmäta effektiviteten i ett antal offentliga sektorer för ett antal länder genom att titta på prestationen och kostnaderna. Länderna har rangordnats utifrån hur väl dessa två korrelerar. De områden där forskarna valt ut ett antal indikatorer inom är: administration, Utbildning:utbildning, hälsa, Infrastruktur:infrastruktur, inkomstdistribution, stabilitet och Tillväxt:tillväxt. Här har till exempel variabler som storleken på den svarta marknaden, inskrivna elever på gymnasiet, spädbarnsdödlighet, genomsnittlig Inflation:inflation och Arbetslöshet:arbetslöshet ingått.
Sveriges placering
Sveriges prestation inom dessa områden är relativt bra och över genomsnittet, 9:e plats av 23 länder. De länder som fått bäst poäng enligt prestationsindikatorn är Luxemburg, Japan och Norge.
Sveriges prestation inom dessa områden är relativt bra och över genomsnittet, 9:e plats av 23 länder.
Rangordningen blir något annorlunda när prestationen sätts i kombination med kostnaderna, enligt en effektivitetsindikator. Japan och Luxemburg behåller sin topposition och får sällskap av Schweiz, Australien och USA. Sverige hamnar i sin tur under genomsnittet. Detta betyder att Sverige betalar relativt mycket Pengar:pengar för den Avkastning:avkastning som man får och att det finns plats för förbättringar.
Stor offentlig sektor = lägre effektivitet
Resultaten indikerar generellt att länder med liten Offentlig sektor:offentlig sektor får markant högre Effektivitet:effektivitet i dessa indikatorer än länder med genomsnittliga eller stora offentliga sektorer. Alla resultaten tyder alltså på minskande marginalnytta av ökad Offentlig konsumtion:offentlig konsumtion. Resultaten säger också att EU15-länderna har lägre Effektivitet:effektivitet i sin offentliga sektor jämfört med till exempel USA eller genomsnittet i de övriga OECD:OECD-länderna. Detta ska dock tolkas med försiktighet i och med de mätsvårigheter som ändå finns.
Samma prioriteringar som i din plånbok
Oavsett de mätproblem som finns i internationella jämförelser så kommer det att bli viktigare att göra denna typ av analyser. Utöver detta innebär Sveriges demografiska framtid att färre kommer att behöva försörja fler. Det är bara att gå till din egen plånbok för att förstå att samma prioriteringar gäller där som gäller för landet i stort.
Det är dina pengar som används, både för köpet av skottkärran och till investeringarna av det offentliga.
Först avgörs behovet. Du kanske bestämmer dig för att du behöver en ny skottkärra. Sedan kommer valet av prestation vs. Kostnad:kostnad. En dyr skottkärra behöver inte vara en bättre skottkärra, däremot håller en skottkärra av högre kvalitet längre än en med låg kvalitet. Välj själv. Det är dina Pengar:pengar som används, både för köpet av skottkärran och till investeringarna av det offentliga.
Not: Afonso, Schuknecht och Tanzi, 2006, Public Sector Efficiency, Evidence for new EU:EU member states and emerging markets, ECB:ECB,Working Paper Series, No. 581. Afonso, Schuknecht och Tanzi, 2003, Public Sector Efficiency: An international comparison, ECB:ECB,Working Paper Series, No. 242.
