Artikel

Läget i ekonomin – mars

Publicerad 2014-03-31 av Christian Holmström

Samtliga Index:index undantaget tjänsteproduktionen pekar nedåt, vilket tyder på att den ekonomiska våren låter vänta på sig. Samtidigt föll arbetslösheten och varslen vilket ger en välkommen ljusglimt.

Under mars är var fyra indikatorer svaga och alltjämt är det endast börsen som är stark. Tjänsteproduktionen och arbetsmarknadsstatistiken var de variabler som förbättrades jämfört med föregående månad, även om arbetslöshetens positiva förändring var mycket marginell, och nivån är alltjämt hög.

Det finns även svaga tecken på att exportutvecklingen ska ta fart, men samtidigt föll Barometerindikatorn för mars till det lägsta värdet för den senaste sexmånadersperioden.
Ta del av samtliga indikatorer nedan:

Läget i ekonomin – mars 2014 (pdf, 0,8 Mb)

av Christian Holmström

Tidigare medarbetare

Publicerad 2014-03-31

Makroekonomi

Global Supply Chain Pressure Index (GSCPI)

Global Supply Chain Pressure Index (GSCPI) sjönk i november, vilket tyder på att störningarna i de globala försörjningskedjorna minskat något från oktober till november. De globala försörjningskedjorna var hårt pressade efter coronapandemin, men har gradvis återhämtat sig under de senaste åren.

5/12 2025

Villapriser

Under november minskade priserna på riksnivå på villor med 1,6 procent jämfört med föregående tremånadersperiod. Jämfört med motsvarande period föregående år ökade priserna med 0,2 procent.

5/12 2025

Bostadsrättspriser

Under november ökade priserna på bostadsrätter med 3,1 procent jämfört med föregående tremånadersperiod. Jämfört med motsvarande period föregående år minskade priserna på bostadsrätter med 0,3 procent.

5/12 2025

Bytesbalans - internationellt

Bytesbalansen visar skillnaden mellan hur mycket vi producerar inom landet och hur mycket vi använder. Sverige har haft ett överskott i bytesbalansen sedan 1994, och periodvis har dessa överskott varit mycket stora.

4/12 2025

Utlandsinvesteringar

Det svenska näringslivet har blivit allt mer globaliserat. Svenska företag förvärvar utländska bolag, samtidigt som utländska företag ökar sitt ägande i Sverige. Dessa kapitalflöden kallas direktinvesteringar. EU är den viktigaste regionen sett till värdet av svenska direktinvesteringar i utlandet.

4/12 2025

Handels- och tjänstebalans

Handels- och tjänstebalansen utgör två delar av bytesbalansen, som visar om Sverige totalt sett tjänar mer än vi spenderar gentemot omvärlden. Handelsbalansen har visat överskott sedan början av 1980-talet. Tjänstebalansen har däremot varit negativ sedan 2020.

4/12 2025

Snabb-Inflation

Inflationen enligt snabb-KPIF uppgick till 2,3 procent i november, enligt SCB:s preliminära siffror. Det är lägre jämfört med föregående månad. Inflationstakten exklusive energiprodukter (KPIF-EX) var 2,4 i november, vilket är något lägre jämfört med oktober.

4/12 2025

Export och import av tjänster

Tjänster står i dag för en stor och växande del av Sveriges BNP och sysselsättning. Handeln med tjänster är därmed central för tillväxt och jobb. Svensk tjänstehandel domineras av olika affärstjänster, tekniska tjänster och transporter.

3/12 2025

Inköpschefsindex (PMI)

Inköpschefsindex (PMI) för den svenska tillverkningsindustrin uppgick till 54,6 i november, vilket är lägre jämfört med föregående månad. Ett index över 50 indikerar på fortsatt tillväxt. Även i USA låg PMI över 50, medan det i Kina låg under 50.

3/12 2025

Exportens bidrag till BNP

Exportens bidrag till BNP visar hur stor del av exportvärdet som faktiskt skapas i Sverige, medan bruttoexporten även inkluderar importerade insatsvaror. Skillnaden mellan måtten har ökat tydligt de senaste decennierna, vilket visar hur omfattande Sveriges utrikeshandel har blivit.

2/12 2025

Hushållens skulder

Under det andra kvartalet 2025 uppgick hushållens skulder till drygt 5 000 miljarder kronor, vilket nästan är lika mycket som Sveriges årliga BNP. Sedan mitten av 1990-talet har hushållens skulder ökat snabbare än inkomsterna.

1/12 2025

Allt innehåll från "Makroekonomi"