Ekonomifakta

BNP per capita - internationellt

Senast uppdaterad: 2026-05-21

BNP:BNP Per capita:per capita visar värdet av alla Varor:varor och Tjänster:tjänster som produceras i ett land under en viss tidsperiod, räknat per invånare. Måttet används ofta för att jämföra Välstånd:välstånd och ekonomisk utveckling mellan länder. Sedan 1970 har BNP per capita ökat kraftigt i samtliga OECD:OECD-länder. Sveriges utveckling har också varit stark, men svagare än genomsnittet för OECD under samma period.

Loading

BNP används för att mäta välstånd mellan länder

BNP:BNP mäter värdet av alla Varor:varor och Tjänster:tjänster som produceras i ett land under en viss tidsperiod. Storleken på en ekonomi beror bland annat på hur många invånare landet har. För att möjliggöra jämförelser mellan länder och ta hänsyn till att befolkningen växer i olika takt över tid används därför ofta BNP Per capita:per capita, det vill säga BNP dividerat med antalet invånare.

För att jämföra ekonomiskt Välstånd:välstånd mellan länder behöver man också ta hänsyn till skillnader i prisnivåer. Eftersom priserna varierar mellan länder är 100 amerikanska dollar inte lika mycket värda överallt. Ett mått som justerar för detta är BNP:BNP Per capita:per capita i köpkraftskorrigerade termer. Genom att köpkraftskorrigerad BNP per capita går det att jämföra hur mycket som faktiskt kan köpas för motsvarande 100 amerikanska dollar i olika länder.

Skillnaden mellan BNP och BNI

Samtidigt kan även BNP:BNP Per capita:per capita vara missvisande. I länder som Luxemburg och Irland är BNP exempelvis betydligt högre än bruttonationalinkomsten (BNI:BNI). I Luxemburg beror detta delvis på att landet har många gränspendlare, det vill säga personer som arbetar i Luxemburg men som är bosatta i ett annat land. När deras löneinkomster räknas bort från BNP blir BNI lägre. Även i Irland är BNI avsevärt lägre än BNP, främst eftersom flera multinationella Företag:företag har förlagt sina huvudkontor dit, medan vinsterna ofta tillfaller ägare i andra länder.

Läs också

Makroekonomi