Artikel
Fler blockader ger nytt konfliktmönster
Publicerad 2006-12-27 av Alva Ohlsson
Blockaden mot en salladsbar i Göteborg har fått stor uppmärksamhet, men den är inte unik. I år har MedlingsinstitutetMedlingsinstitutet: noterat 135 varselvarsel: om blockader, dubbelt så många som 2005. Ny forskning visar att blockaderna har blivit vanligare och att stridsåtgärden oftast används av mindre fackförbundfackförbund: för att tvinga fram kollektivavtalkollektivavtal:.
Det är väl belagt att antalet strejker och lockouter har minskat sedan 1980-talet, liksom antalet förlorade arbetsdagar till följd av konflikter. Men ett annat konfliktmönster framträder i stället. Antalet blockader i form av sympatiåtgärder eller som påtryckningsmedel för att förmå företagföretag: att teckna kollektivavtalkollektivavtal: har ökat. Det visar ny forskning från näringslivets forskningsinstitut Ratio.
Under åren 1993-2005 förekom enligt Ratio 367 konflikter på den svenska arbetsmarknadenarbetsmarknaden:. Den vanligaste stridsåtgärden var blockadblockad: som förekom i 144 fall. Därefter följde strejk, vildstrejk, vild: strejkstrejk: och lockoutlockout:. LockoutLockout: har på senare år bara förekommit i ett fåtal fall. Räknar man bort vilda strejker återstår de 282 konflikter som kan knytas till ett fackförbundfackförbund:. Av dessa stod sex fackförbundfackförbund: för 188 konflikter.
Sex högkonfliktförbund svarar för två av tre konflikter
Sex högkonfliktförbund svarade alltså för två av tre konflikter. Elektrikerförbundet, Målareförbundet, Transport och Byggnads tillhör LO, medan Sveriges Arbetares Centralorganisation, SAC, och Svenska Hamnarbetareförbundet står utanför LO. De saknar kollektivavtalkollektivavtal: och är därför inte bundna av fredspliktfredsplikt:.
Flertalet av förbunden med många konflikter har få medlemmar. Tendensen är därför att ett litet antal små förbund står för en allt större andel av konflikterna på den svenska arbetsmarknadenarbetsmarknaden:. Anledningen till konflikterna är inte längre främst löner utan kollektivavtalsteckning eller sympatiåtgärdsympatiåtgärd: till stöd för ett annat fackförbundfackförbund:.
Globalisering och förändrade produktionsvillkor
Det minskade antalet stora strejker och lockouter – utestängning av arbetskraftarbetskraft: – har av en del forskare förklarats med globaliseringen av ekonomin. Den ökade internationella konkurrensen och möjligheten att flytta ut produktion antas minska fackföreningarnas möjligheter att driva sina krav.
Andra forskare menar att de förändrade produktionsvillkoren väger tyngre. Den skärpta konkurrensen gör att företagen måste specialisera sig mer och inrikta sig på nischprodukter. Företagen tillverkar inte längre för lager, de ingår tillsammans med andra företagföretag: i långa produktionskedjor där kraven är mycket höga på punktliga leveranser av komponenter och service. Det ökar företagens sårbarhet. Det räcker med en begränsad strejkstrejk: eller blockadblockad: för att allvarligt störa hela produktionssystemet.
Strejkvapnet vassare, lockouten oanvändbar
På så sätt har strejkvapnet blivit vassare. Av samma skäl kan arbetsgivaren inte använda sig av lockoutlockout: – det gör skadan värre.
Den allt mer globalt integrerade ekonomin och de nya produktionsvillkoren gör att företagföretag: och arbetskraftarbetskraft: från olika länder möts på arbetsmarknadenarbetsmarknaden:. I det svenska näringslivetnäringslivet: har konkurrenskonkurrens: från utlandet hittills varit vanligast inom industrin.
Byggnadsbranschen har haft liten eller ingen utlandskonkurrens. De svenska kollektivavtalen har givit enhetlighet på avtalsområdet men har också skyddat mot konkurrenskonkurrens: mellan arbetstagarearbetstagare: och mellan arbetsgivarearbetsgivare:, enligt Ratio. När branschen utsätts för ökande konkurrenskonkurrens: från utländska företagföretag: kan det förklara varför det blir fler blockader för att försvara det gällande systemet.
