Artikel
Fler blockader ger nytt konfliktmönster
Publicerad 2006-12-27 av Alva Ohlsson
Blockaden mot en salladsbar i Göteborg har fått stor uppmärksamhet, men den är inte unik. I år har Medlingsinstitutet:Medlingsinstitutet noterat 135 Varsel:varsel om blockader, dubbelt så många som 2005. Ny forskning visar att blockaderna har blivit vanligare och att stridsåtgärden oftast används av mindre Fackförbund:fackförbund för att tvinga fram Kollektivavtal:kollektivavtal.
Det är väl belagt att antalet strejker och lockouter har minskat sedan 1980-talet, liksom antalet förlorade arbetsdagar till följd av konflikter. Men ett annat konfliktmönster framträder i stället. Antalet blockader i form av sympatiåtgärder eller som påtryckningsmedel för att förmå Företag:företag att teckna Kollektivavtal:kollektivavtal har ökat. Det visar ny forskning från näringslivets forskningsinstitut Ratio.
Under åren 1993-2005 förekom enligt Ratio 367 konflikter på den svenska Arbetsmarknaden:arbetsmarknaden. Den vanligaste stridsåtgärden var Blockad:blockad som förekom i 144 fall. Därefter följde Strejk, vild:strejk, vild Strejk:strejk och Lockout:lockout. Lockout har på senare år bara förekommit i ett fåtal fall. Räknar man bort vilda strejker återstår de 282 konflikter som kan knytas till ett Fackförbund:fackförbund. Av dessa stod sex fackförbund för 188 konflikter.
Sex högkonfliktförbund svarar för två av tre konflikter
Sex högkonfliktförbund svarade alltså för två av tre konflikter. Elektrikerförbundet, Målareförbundet, Transport och Byggnads tillhör LO, medan Sveriges Arbetares Centralorganisation, SAC, och Svenska Hamnarbetareförbundet står utanför LO. De saknar Kollektivavtal:kollektivavtal och är därför inte bundna av Fredsplikt:fredsplikt.
Flertalet av förbunden med många konflikter har få medlemmar. Tendensen är därför att ett litet antal små förbund står för en allt större andel av konflikterna på den svenska Arbetsmarknaden:arbetsmarknaden. Anledningen till konflikterna är inte längre främst löner utan kollektivavtalsteckning eller Sympatiåtgärd:sympatiåtgärd till stöd för ett annat Fackförbund:fackförbund.
Globalisering och förändrade produktionsvillkor
Det minskade antalet stora strejker och lockouter – utestängning av Arbetskraft:arbetskraft – har av en del forskare förklarats med globaliseringen av ekonomin. Den ökade internationella konkurrensen och möjligheten att flytta ut produktion antas minska fackföreningarnas möjligheter att driva sina krav.
Andra forskare menar att de förändrade produktionsvillkoren väger tyngre. Den skärpta konkurrensen gör att företagen måste specialisera sig mer och inrikta sig på nischprodukter. Företagen tillverkar inte längre för lager, de ingår tillsammans med andra Företag:företag i långa produktionskedjor där kraven är mycket höga på punktliga leveranser av komponenter och service. Det ökar företagens sårbarhet. Det räcker med en begränsad Strejk:strejk eller Blockad:blockad för att allvarligt störa hela produktionssystemet.
Strejkvapnet vassare, lockouten oanvändbar
På så sätt har strejkvapnet blivit vassare. Av samma skäl kan arbetsgivaren inte använda sig av Lockout:lockout – det gör skadan värre.
Den allt mer globalt integrerade ekonomin och de nya produktionsvillkoren gör att Företag:företag och Arbetskraft:arbetskraft från olika länder möts på Arbetsmarknaden:arbetsmarknaden. I det svenska Näringslivet:näringslivet har Konkurrens:konkurrens från utlandet hittills varit vanligast inom industrin.
Byggnadsbranschen har haft liten eller ingen utlandskonkurrens. De svenska kollektivavtalen har givit enhetlighet på avtalsområdet men har också skyddat mot Konkurrens:konkurrens mellan Arbetstagare:arbetstagare och mellan Arbetsgivare:arbetsgivare, enligt Ratio. När branschen utsätts för ökande konkurrens från utländska Företag:företag kan det förklara varför det blir fler blockader för att försvara det gällande systemet.
