Question 1

Hur stora är statens totala skatteintäkter?

Accepted Answer

De totala skatteintäkterna till offentliga sektorn uppgick år 2024 till 2 643,7 miljarder kronor. Ungefär hälften tillföll staten, medan resten gick till kommunsektorn och pensionssystemet.

Question 2

Vad kan ett land göra för att skapa ekonomisk tillväxt?

Accepted Answer

Länderna runt om i världen är väldigt olika och det behövs olika insatser på olika ställen men det finns några grunder som all ekonomisk utveckling är beroende av.

För det första behöver ett land fred och säkerhet för att kunna få till stånd en fungerande ekonomi. Invånarna i landet behöver också mänskliga rättigheter och friheter som gör att de har rätt att, till exempel, röra sig fritt, äga sin mark eller starta företag. Dessa friheter gör att alla kan delta i ekonomin och skapa varor och tjänster som andra är intresserade av att köpa.

För att handeln skall komma igång är det viktigt med alla de kommunikationer som ekonomer kallar infrastruktur. Det är inte självklart att ländernas regeringar skall skapa infrastrukturen men de har i allmänhet ett övergripande ansvar för att den kommer till. Klassiska exempel på infrastruktur är ett fungerande vägnät, järnvägar, hamnar och flygplatser. Idag är det också viktigt med telekommunikation så som telefon och internet. Till sist är det naturligtvis mycket viktigt med energi så som el och olja för att driva de fabriker och tranporter som skapar tillväxten.

För att kunna följa med i utvecklingen är utbildning också mycket viktigt. I början av ett lands ekonomiska utveckling är grundskolor viktiga så att befolkningen lär sig läsa och skriva. I redan utvecklade länder är avancerad forskning mycket viktigt för fortsatt utveckling. I båda fattiga och rikare länder satsar man på att få igång människors företagande för att på så sätt få igång, eller öka, tillväxten.

Question 3

Vad kan staten göra för att minska effekterna av en lågkonjunktur?

Accepted Answer

Det finns två huvudmedel för staten när det gäller att komma åt lågkonjunkturer. Det första är att staten, regering och riksdag, underbalanserar statsbudgeten. Det andra är att Riksbanken sänker sin styrränta.

Staten kan genom att underbalansera sin stora budget stimulera ekonomin. Detta betyder att staten spenderar mer pengar än den tar in i skatter och därigenom får människor och företag mer pengar kvar att konsumera och anställa för. Förhoppningen är att detta skall leda till att de ekonomiska hjulen i ekonomin skall börja snurra snabbare.

Riksbanken sänker i allmänhet sin styrränta under lågkonjunkturer. Riksbankens styrränta bestämmer hur mycket det kostar för bankerna att låna av Riksbanken. Om det blir billigare för bankerna att låna ska det också bli billigare för människor och företag att låna. Lägre ränta gör det dels mindre fördelaktigt att spara och detta leder till högre konsumtion. Billigare lån leder också till högre investeringar vilket förhoppningsvis leder till att fler anställs.

Question 4

Vad är skillnaden mellan utbuds- och efterfrågepolitik?

Accepted Answer

Utbudspolitik innebär att politiker försöker stimulera ekonomins utbudssida genom att göra det billigare och enklare för personer och företag att producera varor och tjänster. Några exempel är sänkta skatter för löntagare och företag samt minskade regleringar för producenter. Syftet är att öka tillväxten på lång sikt. Kritiker menar dock att utbudspolitik kan leda till större ekonomiska klyftor.

Efterfrågepolitik handlar istället om att stimulera efterfrågan på varor och tjänster. Till exempel genom högre bidrag, subventioner eller ökade offentliga utgifter. Målet är främst att dämpa konjunktursvängningar snarare än att långsiktigt öka tillväxten. Efterfrågepolitik kritiseras ofta för statens inflytande över ekonomin och för att leda bort marknadsprinciper. Politiken riskerar även att leda till permanenta statliga utgifter, vilket kan leda till återkommande budgetunderskott och en växande statsskuld.

Question 5

Vad är statsskuld och innebär den alltid problem?

Accepted Answer

Om statsbudgetens intäkter är lägre än utgifterna måste staten låna för att täcka underskottet. Detta innebär att statsskulden ökar. Det vanligaste är att denna upplåning sker i det egna landet. Staten lånar alltså av sina egna medborgare. Till exempel har det offentliga pensionssystemet, AP-fonderna, lånat ut stora belopp till staten som man givetvis får avkastning på i form av räntebetalningar. Medborgarna får alltså, till viss del, både avkastning på statsskulden samtidigt som man är med och finansierar dessa räntebetalningar via skatterna.

Om skuldsättningen sker utomlands kan effekten på ekonomin bli större eftersom räntebetalningarna då går till utländska långivare, som givetvis inte konsumerar eller investerar denna avkastning i Sverige i lika hög grad som svenska medborgare gör. Om staten år efter år dras med stora budgetunderskott växer statsskulden väldigt fort. Detta medför givetvis problem eftersom det då blir svårare och svårare att få budgeten att gå ihop. Den ökade statskulden innebär nämligen att räntebetalningarna växer för varje år och detta är i sig en utgiftspost i statsbudgeten. I Sverige ökade statsskulden kraftigt från 1970-talet till mitten av 1990-talet. Därefter har dock statsskulden, mätt som andel av BNP minskat kraftigt. Det är viktigt att komma ihåg att en ökad statskuld per definition inte behöver var något negativt för samhället. Används de lånade medlen till investeringar som ökar effektiviteten och produktiviteten i ett land kan det vara befogat för staten att i alla fall kortsiktigt öka upplåningen.

Question 6

Vad är utgiftstaket och får det överskridas?

Accepted Answer

Efter den ekonomiska krisen på 1990-talet bedömdes det nödvändigt att stärka kontrollen över statsfinanserna. Tidigare kunde utgifterna öka inom ett område utan att motsvarande neddragningar gjordes inom ett annat. Som en del av de nya budgetreglerna infördes därför ett tak för statens utgifter.

Utgiftstaket beslutas av riksdagen på förslag från regeringen i samband med den årliga statsbudgeten. Det anger den högsta tillåtna nivån för statens utgifter under ett visst år. Syftet är att motverka en trendmässig ökning av utgifterna, och därmed också skatterna. Dessutom skapar utgiftstaket ett förtroende för en långsiktig hållbar finanspolitik både i Sverige och internationellt, exempelvis inom EU.

Om det finns en risk att taket överskrids är regeringen skyldig att vidta åtgärder för att hålla sig inom taket. Det kan innebära att utgifter flyttas mellan år eller att större satsningar skjuts upp. Ett exempel är att EU-avgiften vid flera tillfällen har fördelats om mellan olika budgetår för att undvika att utgiftstaket överskrids.

Offentlig ekonomi