Makroekonomi

Det samhällsekonomiska kretsloppet visar tydligt att en ökad sysselsättningsysselsättning: gynnar hela samhället. När fler arbetar får människor mer pengarpengar: över till konsumtion, boende, sparande och andra behov. Genom att vi använder våra inkomster förs resurser tillbaka till företagen, vilket gör att de kan växa och anställa ännu fler. Samtidigt ökar statens skatteintäkterstatens skatteintäkter:, vilket möjliggör satsningar på välfärden, exempelvis inom utbildningutbildning:, vård och omsorg samt rättsväsende, något som gynnar oss alla. På så vis binds alla delar av samhället samman i ett kretslopp där varje del påverkar och stärker de andra.

Senast uppdaterad: 2025-04-29

Bruttonationalprodukten (BNPBNP:) är värdet av alla varorvaror: och tjänstertjänster: som produceras i ett land under en viss tidsperiod.

Ett företags bidragbidrag: till BNPBNP: beräknas som företagets försäljningsintäkter minus kostnaderna för inköp av halvfabrikat och råvarorvaror: från andra företagföretag:. Att dra bort inköpen från andra företagföretag: är viktigt för att undvika att produktionen räknas dubbelt. Om ett företagföretag: till exempel tillverkar muttrar av stål, beräknas dess bidragbidrag: till BNPBNP: - dess förädlingsvärdeförädlingsvärde: - som intäkterna från muttrarna minus kostnaderna för stålet. Värdet på stålet i muttrarna redovisas istället i BNPBNP: genom ståltillverkarens produktion.

Produktionen av offentliga tjänstertjänster:, som inte prissätts på en marknadmarknad:, värderas däremot till kostnaden för att producera dem.

BNPBNP: visar därmed storleken på de resurser som finns tillgängliga för hushåll, företagföretag: och offentlig sektoroffentlig sektor: att använda till konsumtion, investeringar och importimport:.

BNPBNP: används också som ett ungefärligt mått på ett lands välståndvälstånd:. Dock finns det flera begränsningar. BNPBNP: tar till exempel inte hänsyn till hur inkomsterna fördelas i samhället, och faktorer som bidrar till hög välfärdvälfärd:, till exempel fritid, ingår inte i beräkningen. Inte heller externa effekterexterna effekter: eller obetald hushållsproduktion inkluderas i BNPBNP:. Därför är det viktigt att vara medveten om vad BNPBNP: inte mäter när det används som ett mått på välfärdvälfärd:.

Senast uppdaterad: 2025-04-29

HögkonjunkturHögkonjunktur: förknippas ofta med goda ekonomiska tider, där tillväxten är hög och arbetslösheten låg. Lite mer formellt bedömer dock ekonomer konjunkturläget genom att titta på resursutnyttjandet i ekonomin. I en högkonjunkturhögkonjunktur: är resursutnyttjandet högt. Till exempel sjunker arbetslösheten till en så låg nivå att inflationen kan börja öka.

Man säger att i en högkonjunkturhögkonjunktur: är faktisk BNPBNP: högre än potentiell BNPpotentiell BNP:. Potentiell BNPPotentiell BNP: definieras som den produktionsnivå som skulle uppnås om samhällets produktionsfaktorerproduktionsfaktorer: - arbete och kapitalkapital: - användes på ett normalt och hållbart sätt, utan att skapa överhettningöverhettning: i ekonomin.

Senast uppdaterad: 2025-04-29

Handelsunderskottet har inte en direkt påverkan på ett lands statsskuldstatsskuld:. Dock påverkar handelsunderskottet statsskulden indirekt genom utlandsskulden. Skillnaden mellan statsskulden och utlandsskulden är att statsskulden är den skuld som staten har till både inhemska och utländska långivare, medan utlandsskulden omfattar hela landets, dvs. statens, företagens och hushållens skulder till utlandet. Om ett land har ett handelsunderskott innebär det att värdet på landets importimport: överstiger värdet av dess exportexport:. Detta underskott påverkar bytesbalansen negativt, eftersom handelsbalansen är en stor post i bytesbalansen. Ett underskott i bytesbalansen innebär att landet måste finansiera skillnaden genom att låna från utlandet, vilket leder till en ökad utlandsskuldutlandsskuld:.

Utlandsskulden kan i sin tur försvaga landets ekonomi. Till exempel om företagföretag: importerar mer än vad de exporterar kan de behöva låna pengarpengar: från utlandet. Detta innebär ökade räntekostnader för företagföretag:, vilket minskar deras skattebidrag till staten. Minskade skatteintäkter minskar statens resurser, och staten kan då själva behöva låna pengarpengar: för att finansiera sina utgifter. När staten lånar pengarpengar: innebär det att statsskulden ökar. På så sätt påverkar handelsunderskottet indirekt statsskulden genom utlandsskulden.

Läs mer om bytesbalansbytesbalans: här och statsskuldstatsskuld: här.

Senast uppdaterad: 2025-04-29

Under 1960-talet blev hypotesen att det finns ett samband mellan inflationinflation: och arbetslöshetarbetslöshet: populär. I praktiken var man tvungen att välja att bekämpa en av dem. Enligt detta synsätt gick det inte att ha både låg inflationinflation: och låg arbetslöshetarbetslöshet: samtidigt. Sambandet illustreras av den så kallade Phillipskurvan. Senare visade dock empiriska studier att detta samband inte håller på lång siktlång sikt:. Då är strukturella faktorer, som arbetsmarknadsregleringar och lägstalönenivåer mer centrala för arbetslösheten.

Senast uppdaterad: 2025-04-29

Det är i första hand penningpolitikens ansvar att jämna ut konjunktursvängningar genom förändringar av styrräntan. Även finanspolitikfinanspolitik: kan dock användas i form av höjda eller sänkta skatter och/eller utgifter. Det kallas ibland stabiliseringspolitikstabiliseringspolitik:.

Att kunna pricka in finanspolitiska åtgärder i rätt tidpunkt i konjunkturcykeln kan dock vara svårt. Man riskerar till exempel stimulera ekonomin i en konjunkturuppgång, vilket kan leda till en kraftigt överhettad ekonomi.

I Sverige har vi många system som automatiskt anpassas till konjunkturen, som till exempel a-kassan. Om fler blir arbetslösa stiger den utgiften även utan aktiva politiska beslut. Det kallas för automatiska stabilisatorer. I andra länder, med svagare sådana system som till exempel USA, behövs istället fler aktiva finanspolitiska åtgärder.

Sverige är också ett litet land som är beroende av omvärlden. Därför påverkas vi i stor utsträckning av vilket konjunkturläge andra länder befinner sig i. Ur den synvinkeln kan det därför vara svårt att helt styra ekonomin dit man vill, men kan man dämpa svängningarna i konjunkturcykeln.

Senast uppdaterad: 2025-04-29

En möjlig definition av ordet skulle kunna vara att globaliseringglobalisering: är en dynamisk process bestående av ett ökande flöde av varorvaror:, tjänstertjänster:, kapitalkapital:, människor, samt information mellan världens länder. Genom denna process blir människor och företagföretag: runtom i världen i en växande utsträckning ömsesidigt beroende av varandra.

Senast uppdaterad: 2025-04-29

Både frihandelsområden och tullunioner har avskaffat tullarna mellan de medlemsstater som ingår. Man strävar också efter att minska andra typer av handelshinderhandelshinder:, som exempelvis nationella krav på kvalitet eller tekniska standarder, som kan vara utformade för att försvåra för utländska producenter att etablera sig på marknaden.

Skillnaden mellan frihandelsområden och tullunioner är att staterna i ett frihandelsområdefrihandelsområde: själva bestämmer vilka tullsatser som ska gälla mot länder utanför området. I en tulluniontullunion: däremot har alla medlemsländer gemensamma tullsatser mot omvärlden. EUEU: är ett exempel på en tulluniontullunion:, medan USMCA i Amerika och ASEANASEAN: i Asien är exempel på frihandelsområden.

Senast uppdaterad: 2025-04-29

Bytesbalansen visar skillnaden mellan hur mycket vi producerar inom landet och hur mycket vi förbrukar. Ett överskott i bytesbalansen innebär att vi producerar mer än vad vi använder, och ett underskott betyder att vi förbrukar mer än vad vi producerar.

Ett underskott i bytesbalansen måste finansieras genom lån från utlandet, annars minskar centralbankens valutareservvalutareserv: och landet kan få svårt att hantera sina löpande betalningar, till exempel för importimport:. Ett underskott är dock inte alltid negativt. Det kan vara motiverat om det används för att finansiera investeringar som stärker den framtida produktionskapaciteten.

Den viktigaste posten i bytesbalansen är utrikeshandeln med varorvaror:, den så kallade handelsbalansen, som visar skillnaden mellan varuexport och varuimport. En annan central del är handeln med tjänstertjänster:, vilket redovisas i tjänstebalansen. I bytesbalansen ingår även inkomstinkomst:överföringar, så kallade transfereringar till och från utlandet. Dess kan till exempel bestå av räntebetalningar, bistånd eller avgifter till internationella organisationer.

Senast uppdaterad: 2025-04-29

Corporate governanceCorporate governance:, eller bolagsstyrningbolagsstyrning:, syftar till att säkerställa att börsnoterade företagföretag: drivs med sina ägares intresse som främsta ledstjärna. De förhållningsregler som bolagen följer är sammanfattade i en bolagsstyrningskod som bland annat omfattar hur styrelsemedlemmar nomineras, hur styrelsearbetet bedrivs och vilken ersättning som utgår till vd och övriga ledande befattningshavare.

Senast uppdaterad: 2025-04-29

En affärsängelaffärsängel: kan definieras som en privatperson som investerar kapitalkapital: i, och tillför affärsmässig kunskap till, onoterade företagföretag: med tillväxtpotential. Affärsängeln är oftast en person med erfarenhet och kunskap om företagande som genom att tillföra kapitalkapital:, kompetenskompetens:, engagemang och sitt nätverk hjälper företagföretag: att utvecklas.

Det är vanligt att affärsänglar väljer att investera genom affärsängelnätverkaffärsängelnätverk:, ofta kallat Business Angel Network/BAN. Nätverkens syfte är att fungera som en förmedlare mellan projekt som söker kapitalkapital: och affärsänglarna.

Senast uppdaterad: 2025-04-29

EUEU::s ramdirektiv för handel med tjänstertjänster: är en del i Lissabonprocessen vars mål är att göra Europa till världens mest konkurrenskraftiga, dynamiska och kunskapsbaserade ekonomi 2010. Tanken bakom direktivet är att förverkliga den inre europeiska marknaden för handel med tjänstertjänster:. Den frihandelfrihandel: mellan unionens medlemmar som råder vid handel med varorvaror: ska också gälla tjänstertjänster:. Målet är att det ska vara lika lätt att köpa tjänstertjänster: mellan EUEU:-länder som det är inom ett land.

Tjänstedirektivet, som antogs av ministerrådetministerrådet: och europaparlamenteteuropaparlamentet: i december 2006, fastställer en rättslig ram för företagsetablering och tjänstehandel mellan medlemsländerna. Tjänstedirektivet omfattar exempelvis administrativ förenkling, informationsförmedling, samarbete mellan länderna och rapporteringsskyldighet för EUEU::s medlemstater när ett medlemsland inför eller behåller tjänstehandelshinder.

I praktiken kom direktivet också att innefatta en hel del kompromisser. Många typer av tjänsteföretag omfattas inte i det nya direktivet, det finns en hel del undantag och direktivet är i stora delar öppet för tolkningar. Det gör att de länder inom EUEU: som även i fortsättningen vill stänga ute utländska tjänsteföretag kommer att kunna göra det. Detta grundar sig i att ett flertal EUEU:-länder helt enkelt inte ville ta bort de hinder som står i vägen för en friare europeisk tjänstehandeln av rädsla för att de egna tjänsteföretagen inte skulle klara konkurrensen.

Senast uppdaterad: 2025-04-29

Finansiell dominans inträffar när centralbanken hindras i penningpolitikenpenningpolitiken: av hänsyn till finansiell stabilitet. Till exempel när centralbanken väljer att inte höja räntan i tider av finansiell oro för att inte skapa problem i banksektorn.

Senast uppdaterad: 2025-04-29

Finansmarknaden är ett samlingsnamn för de marknader där man köper och säljer värdepapper, till exempel aktier och fonder, men även råvarorvaror: och handelsvaror. Dessa handlas på en marknadsplats, exempelvis Börsen, av mäklare, banker, försäkringsbolag, investerare, etc. Finansmarknaden och dess aktörer utgör tillsammans det finansiella systemet.

Senast uppdaterad: 2025-04-29

FinanspolitikFinanspolitik: är regeringens medel att stabilisera den offentliga ekonomin på lång siktlång sikt:. Detta görs genom justeringar av skatter och offentliga utgifter, vilket regleras i statsbudgeten. Genom att sänka skatter eller höja de offentliga utgifterna ökar hushållens disponibla inkomstinkomst:. Detta leder i sin tur till ökad efterfråganefterfrågan: på konsumtion, ökade investeringar samt ökad sysselsättningsysselsättning:. Det omvända sker då skatterna höjs eller de offentliga utgifterna sänks.

Senast uppdaterad: 2025-04-29

En högkonjunkturhögkonjunktur: är en period av hög tillväxttillväxt: och högt resursutnyttjanderesursutnyttjande:. Den utgör en del av en hel konjunkturcykel, som består av både hög- och lågkonjunkturlågkonjunktur:. Att resursutnyttjandet är högt betyder att BNPBNP: ligger på en nivå som inte är förenlig med en stabil inflationinflation:.

Senast uppdaterad: 2025-04-29

InflationInflation: är detsamma som försämrat penningvärde genom att det allmänna prisläget ökar, man får helt enkelt färre varorvaror: för samma mängd pengarpengar:. Om inflationen till exempel har varit 5 procent ett visst år, betyder det att de varorvaror: och tjänstertjänster: som vi konsumenter handlar i genomsnitt har ökat i pris med 5 procent under året. Pengarna har blivit mindre värda.

I Sverige är det RiksbankenRiksbanken: som har i uppdrag att hålla inflationen i schack. RiksbankenRiksbanken: har som mål att prisökningarna, det vill säga inflationen, ska vara 2 procent per år. Konsumentprisindex, KPIKPI:, eller KPIKPI: med fast räntaränta: (KPIFKPIF:) är de indexindex: som inflationen vanligtvis beräknas efter i Sverige. Inflationen är den procentuella förändringen av KPIKPI: (eller KPIFKPIF:). Inflationen beräknas och presenteras varje månad av Statistiska Centralbyrån, SCBSCB:.

Senast uppdaterad: 2025-04-29

För att företagföretag: ska kunna sälja sina produkter på marknaden krävs att produkterna är minst lika bra och billiga som konkurrenternas. Upprätthållandet av konkurrenskraftkonkurrenskraft: kräver ständigt nya satsningar på bättre produkter och effektivare satsningar. Investeringar är nyckeln till ökad eller bibehållen konkurrenskraftkonkurrenskraft:. Det finns många typer av investeringar:

Senast uppdaterad: 2025-04-29

Jobless GrowthJobless Growth: beskriver en situation när den samlade produktionen i ett land ökar, men sysselsättningsökningen uteblir. Det motsvarar alltså en situation där ekonomisk tillväxttillväxt: inte leder till fler jobb. Till exempel uppvisade Sverige, tillsammans med Finland, inte något långsiktigt positivt samband mellan tillväxttillväxt: och sysselsättningsysselsättning: mellan åren 1980-2004.

Senast uppdaterad: 2025-04-29

Sverige är ett litet land som måste exportera varorvaror: och tjänstertjänster: och då möta konkurrenskonkurrens: från andra länder. På hemmamarknaden måste svenska varorvaror: och tjänstertjänster: hävda sig i konkurrensen med importen, det vill säga de varorvaror: och tjänstertjänster: som kommer in i Sverige. Hur ett land lyckas med detta brukar kallas konkurrenskraftkonkurrenskraft:.

Skulle Sverige tappa i konkurrenskraftkonkurrenskraft: innebär det att svenska företagföretag: kommer sälja mindre av sina produkter både utomlands och på hemmamarknaden, det vill säga att svenska företagföretag: förlorar marknadsandelar till utländska producenter. Konkurrenskraften beror på en mängd faktorer där kvaliteten och priset på produkterna är de mest betydande. Priset på svenska produkter beror i sin tur på hur företagens kostnader utvecklar sig. Här spelar givetvis löneökningar och skatter en central roll.

Senast uppdaterad: 2025-04-29

En lågkonjunkturlågkonjunktur: är en period av låg tillväxttillväxt:, vanligen en bit under 2 procent, och lågt resursutnyttjanderesursutnyttjande:. Att resursutnyttjandet är lågt innebär att sysselsättningen kan öka utan att inflationsmålet hotas. Lågkonjunkturen är en del av en konjunkturcykel och varar vanligtvis något år. Lågkonjunkturer brukar även kännetecknas av högre arbetslöshetarbetslöshet:, lägre produktionstakt och uteblivna investeringar, bland annat.

Senast uppdaterad: 2025-04-29

NäringslivetNäringslivet: omfattar de sektorer av ekonomin, där de producerade varorna och tjänsterna säljs och köps frivilligt på en marknadmarknad:. Näringslivets produktion finansieras av privata medel, i motsats till den offentliga sektorns produktion som finansieras via olika skatter och avgifter. Industrin, jordbruket och handel hör till näringslivetnäringslivet: liksom byggnadsindustri, banker, försäkringsinstitut med mera.

Till näringslivetnäringslivet: räknas också den statliga och kommunala affärsverksamheten, till exempel SJ, Posten, Telia, lokaltrafik och kommunala bostadsföretag. Detta medför att åtskilliga offentligt anställda personer räknas som verksamma i näringslivetnäringslivet:.

Senast uppdaterad: 2025-04-29

RiksbankenRiksbanken: är Sveriges centralbankcentralbank: och ansvarar för Sveriges penningpolitik. Ett av Riksbankens viktigaste mål är en låg och stabil inflationinflation:. Det viktigaste styrmedlet de har för att nå målet är styrräntan. Styrräntan är den räntaränta: som bankerna får låna eller placera pengarpengar: till hos RiksbankenRiksbanken:, och påverkar därmed vilka räntor som bankerna erbjuder till sina kunder.

Om styrräntan höjs, höjs även bankernas räntor. En höjd räntaränta: får till följd att lån till konsumtion och investeringar blir dyrare medan avkastningen på sparandet ökar. Detta leder till lägre konsumtion, lägre investeringar samt lägre sysselsättningsysselsättning:. När styrräntan är låg sker det omvända, det vill säga det blir billigare att låna, konsumtionen ökar, investeringarna ökar och sysselsättningen ökar.

Senast uppdaterad: 2025-04-29

Räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna är den räntaränta: som bankerna betalar när de lånar pengarpengar: från ECBECB: för en vecka. När de gör det måste de lämna säkerheter för att garantera att pengarna betalas tillbaka.

Senast uppdaterad: 2025-04-29

Räntan på inlåningsfaciliteten är en av de tre räntesatser som ECBECB: sätter var sjätte vecka inom ramen för sin penningpolitik. Den bestämmer räntan som bankerna erhåller på sin dagsinlåning hos centralbanken.

Senast uppdaterad: 2025-04-29

RäntaRänta: på utlåningsfaciliteten är den räntaränta: som bankerna betalar när de lånar pengarpengar: från ECBECB: över natten. När de gör det måste de lämna säkerheter (t.ex. i form av värdepapper) för att garantera att pengarna betalas tillbaka.

Senast uppdaterad: 2025-04-29

NettoinkomstNettoinkomst: är den inkomstinkomst: en person har kvar efter att alla skatter och avgifter är betalda. Den inkluderar alla inkomster efter skatt och alla transfereringar, såsom barnbidrag eller sjukpenning. Nettoinkomsten kan användas för konsumtion eller sparande.

Disponibel inkomstDisponibel inkomst: räknas ut på samma sätt som nettoinkomstnettoinkomst: men den anges på hushållsnivå. Om ett hushåll består av två personer så är hushållets disponibla inkomstinkomst: summan av de bägge personernas nettoinkomster.

Senast uppdaterad: 2025-04-29

Fasta priserFasta priser: rensar bort inflationen från värdena, vilket gör det enklare att jämföra över tid. När man mäter ekonomisk tillväxttillväxt: ser man till exempel till hur mycket BNPBNP: i fasta priserfasta priser: växer mellan två perioder. Löpande priserLöpande priser: är priserna som de är när transaktionen äger rum. Det betyder att om man skulle mäta BNPBNP:-tillväxten i löpande priserlöpande priser: skulle en del av tillväxten vara rena prisökningar och därmed skulle man heller inte få en bra bild av hur produktionsvolymen utvecklas. Löpande priserLöpande priser: benämns ibland också som nominella och fasta som reala.

Senast uppdaterad: 2025-04-29

När man inte konsumerar hela sin inkomstinkomst: kan man spara den till nästa period. Investeringar förutsätter sparande. Sparande sker inom hushållen, företagen och inom den offentliga sektorn. Om ingen av dessa sektorer sparar så att det motsvarar de investeringar som görs måste man låna från utlandet.

Ett överskott i Sveriges affärer med utlandet är ett sparande, ett underskott betyder att Sverige lånar. Hur högt sparandet är beror på en rad olika faktorer. Viktiga i detta sammanhang är bland annat framtidsutsikter, räntenivåer och sysselsättningsnivåer.

Senast uppdaterad: 2025-04-29

Resultaträkningen visar företagets intäkter och kostnader under räkenskapsåret. Resultaträkningen visar alltså om företaget har gått med vinstvinst: eller förlust.

Om man är intresserad av att om se om ett företagföretag: har gått bra eller dåligt räcker det inte bara med att titta på hur stor vinsten är räknat i kronor och ören. Vinsten, eller resultatet, måste ställas i relation till företagets storlek, ett relationstal som mäter företagets lönsamhet. Kort beskrivet kan detta studeras på två sätt.

Senast uppdaterad: 2025-04-29

Ekonomifakta strävar efter att alltid vara så uppdaterad som möjligt och alltid ha den senaste statistiken tillgänglig på hemsidan. Anledningen till att en del statistik daterar ett eller några år tillbaka beror på att det dröjer innan en del statistik blir publicerad. Detta är mer vanligt med internationell statistik, där det tar tid att samla in och harmonisera statistiken så att statistiken kan jämföras mellan länder. Det är också ganska vanligt när det gäller den regionala statistiken.

Om du vill veta när uppdateringar kommer av statistik som du är intresserad så kontakta gärna oss.

Senast uppdaterad: 2025-04-29

RiksbankenRiksbanken: är den instans som ansvarar för den svenska penningpolitikenpenningpolitiken:. Ett av Riksbankens viktigaste mål är att hålla en stabil ökningstakt av den allmänna prisnivån, det vill säga inflationen. Konkret har man satt upp ett mål att inflationen, mätt som konsumentprisindex med fast räntaränta: (KPIFKPIF:), ska uppgå till två procent per år.

Anledningen till att RiksbankenRiksbanken:, precis som de flesta andra centralbanker runt om i världen, fokuserar på att hålla inflationen på en låg och stabil nivå är att det skapar goda förutsättningar för en god ekonomisk utveckling. Det finns nämligen betydande problem som är förknippade med en hög och varierande inflationinflation:. Till exempel ökar osäkerheten om hur priserna kommer att utvecklas framöver. Detta gör att räntorna tenderar att stiga och höga räntor innebär dyrare lån. Därmed brukar också investeringarna sjunka vilket är negativt för ekonomin.

Osäkerheten kring prisutvecklingen hämmar också företags vilja att satsa offensivt eftersom det blir svårt att förutse hur mycket betalt man kommer få för sina produkter. Att RiksbankenRiksbanken: valt att sätta inflationsmålet till just två procent beror på att man vill undvika negativ inflationinflation:, så kallad deflationdeflation:, vilket precis som hög inflationinflation: är skadligt för ekonomin. Dessutom är två procent ett vanligt mål bland andra centralbanker internationellt vilket ökar trovärdigheten.

Senast uppdaterad: 2025-04-29

Ekonomin går upp och ner i konjunkturcyklerkonjunkturcykler:. En konjunkturcykel, det vill säga en uppgång och nedgång, varar oftast ungefär 5 år. Sverige är ett litet land som är beroende av omvärlden genom utrikeshandel, investeringar över landsgränser och genom gränslösa kapitalmarknader. Därför påverkas vi i stor utsträckning av konjunkturläget i omvärlden.

En konjunkturuppgång sätts ofta igång av en injektion från utlandet. Ofta handlar det om att vår exportexport: till andra länder ökar när omvärlden upplever en högkonjunkturhögkonjunktur:. Den ökade efterfråganefterfrågan: innebär att företagen kan sälja mer och därmed öka sin produktion. När man kan sälja mer får man mer pengarpengar: till att göra investeringar. På så sätt kan produktiviteten i företagen öka. Så småningom kan företagen även börja anställa nya personer, arbetslösheten sjunker och statsfinanserna kan förbättras när fler betalar skatt och färre behöver hjälp från offentlig sektoroffentlig sektor:. I detta läge säger vi att vi har en högkonjunkturhögkonjunktur:.

Senast uppdaterad: 2025-04-29

Ekonomin går upp och ner i konjunkturcyklerkonjunkturcykler:. En konjunkturcykel, det vill säga en uppgång och nedgång, tar ungefär 5 år. Sverige är ett litet land som är beroende av omvärlden genom utrikeshandel, investeringar över landsgränser och genom gränslösa kapitalmarknader. Därför påverkas vi i stor utsträckning av konjunkturläget i omvärlden.

En konjunkturnedgång kan sättas igång av exempelvis minskad efterfråganefterfrågan: på våra exportvaror från utlandet. Det kan också vara minskad efterfråganefterfrågan: på den svenska hemmamarknaden på grund av exempelvis ökade priser, eller inflationinflation:, höga räntor och ökade produktionskostnader som följd av en överhettningöverhettning: i ekonomin. Då kan företagen inte sälja lika mycket som förut och måste kanske säga upp personal och rationalisera i sin produktion. När produktionen minskar, arbetslösheten ökar och ekonomin rent allmänt går sämre säger vi att vi har en lågkonjunkturlågkonjunktur:.

Senast uppdaterad: 2025-04-29

Utrikeshandeln - exportexport: och importimport: - är väldigt viktig för Sverige och vår ekonomi. Ofta pratar vi mer om exporten, men importen är minst lika viktig. En anledning är att vi helt enkelt inte kan producera allt vi behöver inom landet. För att upprätthålla det samhälle vi vill ha måste vi importera en mängd varorvaror:. Exporten blir därmed också avgörande, eftersom den finansierar vår importimport:.

Dessutom importerar vi många insatsvaror som används i vår egen produktion - ofta vid tillverkning av varorvaror: som sedan exporteras. På så sätt möjliggör importen produktionen av många av våra exportvaror och bidrar samtidigt till att hålla produktionskostnaderna nere, eftersom företagföretag: kan köpa billigare insatsvaror från utlandet.

Senast uppdaterad: 2025-04-29