Offentlig bruttoskuld - internationellt
Senast uppdaterad: 2025-10-21
Enligt EU:EU:s stabilitets- och tillväxtpakt får medlemsstaternas offentliga skuldsättning inte överstiga 60 procent av BNP:BNP, ett krav som flera har svårt att uppfylla. Sverige hör dock till de medlemsstater med lägst skuldsättning, med en nivå på 34,0 procent av BNP:BNP.
Enligt EU:EU:s stabilitets- och tillväxtpakt får den offentliga konsoliderade bruttoskulden, den så kallade Maastrichtskulden:Maastrichtskulden, inte överstiga 60 procent av BNP:BNP. Ett annat krav är att det årliga budgetunderskottet inte får vara större än tre procent av BNP:BNP. Flera medlemsländer har under lång tid haft svårt att leva upp till dessa kriterier. Särskilt i samband med finanskrisen 2008-2009, och den efterföljande eurokrisen, ökade skuldsättningen markant. Den genomsnittliga Skuldkvoten:skuldkvoten i EU:EU steg då kraftigt och ligger idag på omkring 82 procent. Vissa länder har till och med en skuldsättning som överstiger 100 procent av BNP:BNP. Särskilt Grekland och Italien utmärker sig i detta avseende.
En hög offentlig skuldsättning minskar det finanspolitiska handlingsutrymmet vid lågkonjunkturer. För att skapa visst svängrum när coronapandemin slog till, beslutade EU:EU i mars 2020 att undanta satsningar kopplade till krisåtgärder från de ordinarie reglerna. Trots dessa tillfälliga lättnader har medlemsländerna fortfarande olika förutsättningar att bedriva en expansiv Finanspolitik:finanspolitik, främst på grund av skillnader i skuldsättning. På längre sikt kan skuldsättningen minska antingen genom att skulden amorteras, eller om BNP:BNP ökar i snabbare takt än skulden. På motsvarande sätt kan Skuldkvoten:skuldkvoten öka vid en Lågkonjunktur:lågkonjunktur när BNP:BNP faller, eller om skulden växer snabbare än ekonomin.
Sedan skuldsättningen nådde sin topp i samband med 1990-talskrisen har Sveriges offentliga skuld minskat trendmässigt. Visserligen har Skuldkvoten:skuldkvoten ökat något under perioder av Lågkonjunktur:lågkonjunktur, men den övergripande utvecklingen har varit tydligt nedåtgående. En viktig förklaring är det finanspolitiska ramverk som infördes i början av 1990-talet och som därefter har vidareutvecklats. Redan år 2000 föll Sveriges skuldsättning under 60-procentsgränsen, och idag ligger den på 33,5 procent av BNP:BNP. Det gör Sverige till ett av de EU:EU-länder med lägst offentlig skuldsättning.
Det andra kravet: att ett enskilt års Budgetunderskott:budgetunderskott inte får överstiga tre procent av BNP:BNP, har också visat sig vara svårt att uppfylla. Under 2024 lyckades drygt hälften av EU:EU:s medlemsländer hålla sig inom denna gräns. Rumänien hade det största underskottet, motsvarande hela 9,3 procent av BNP:BNP. Även EU:EU-genomsnittet var högt, med ett underskott på i snitt 3,2 procent. Sverige klarade sig däremot något bättre, med ett underskott på 1,5 procent av BNP:BNP, vilket var elfte bäst bland EU:EU-länderna.