Offentlig bruttoskuld - internationellt

Senast uppdaterad: 2026-01-23

Enligt EU:EU:s stabilitets- och tillväxtpakt ska medlemsstaternas offentliga skuldsättning inte överstiga 60 procent av BNP:BNP, ett krav som många länder har svårt att uppfylla. Sverige tillhör dock de medlemsstater med lägst skuldsättning, med en nivå på 33,3 procent av BNP.

Enligt EU:EU:s stabilitets- och tillväxtpakt får den offentliga konsoliderade bruttoskulden, den så kallade Maastrichtskulden:Maastrichtskulden, inte överstiga 60 procent av BNP:BNP. Därtill gäller att det årliga budgetunderskottet inte får vara större än tre procent av BNP. Flera medlemsländer har under lång tid haft svårt att leva upp till dessa kriterier.

I samband med finanskrisen 2008-2009 och den efterföljande eurokrisen ökade skuldsättningen markant i många EU:EU-länder. Den genomsnittliga Skuldkvoten:skuldkvoten steg kraftigt och uppgår idag till 89 procent av BNP:BNP. I vissa länder överstiger skulden till och med 100 procent av BNP, där särskilt Grekland och Italien utmärker sig.

Skuldsättningens betydelse för finanspolitiken

En hög offentlig skuldsättning begränsar det finanspolitiska handlingsutrymmet vid lågkonjunkturer. När coronapandemin bröt ut beslutade EU:EU i mars 2020 att tillfälligt undanta krisrelaterade åtgärder från de ordinarie reglerna för att skapa större handlingsfrihet. Trots dessa lättnader har medlemsländerna haft olika möjligheter att bedriva en expansiv Finanspolitik:finanspolitik, främst på grund av skillnader i skuldsättning.

På längre sikt kan Skuldkvoten:skuldkvoten minska antingen genom att skulden amorteras eller genom att BNP:BNP växer snabbare än skulden. Omvänt kan skuldkvoten öka vid en Lågkonjunktur:lågkonjunktur, när BNP faller, eller om skulden växer snabbare än ekonomin.

Sedan skuldsättningen nådde sin topp i samband med 1990-talskrisen har Sveriges offentliga skuld minskat trendmässigt. Även om Skuldkvoten:skuldkvoten har ökat något under perioder av Lågkonjunktur:lågkonjunktur har den övergripande utvecklingen varit tydligt nedåtgående. En viktig förklaring är det finanspolitiska ramverk som infördes i början av 1990-talet och som därefter har vidareutvecklats.

Redan år 2000 föll Sveriges skuldsättning under 60-procentsgränsen. Idag ligger den på 33,3 procent av BNP:BNP, vilket gör Sverige till ett av de EU:EU-länder med lägst offentlig skuldsättning.

Budgetunderskott i EU och Sverige

Även kravet på att det årliga budgetunderskottet inte får överstiga tre procent av BNP:BNP har visat sig vara svårt att uppfylla. Under 2024 lyckades drygt hälften av EU:EU:s medlemsländer hålla sig inom denna gräns. Rumänien hade det största underskottet, motsvarande 9,3 procent av BNP. EU-genomsnittet uppgick till ett underskott på 3,2 procent av BNP. Sverige klarade sig något bättre, med ett underskott på 1,5 procent av BNP, vilket var det elfte lägsta bland EU:s medlemsländer.