Bostadssituation per kommun
Senast uppdaterad: 2026-03-20
År 2025 uppgav 127 kommuner att de hade bostadsbrist, vilket är 21 färre än året innan. Samtidigt har antalet kommuner som uppger ett överskott på bostäder ökat från 21 till 48. Övriga 112 kommuner bedömer att bostadsmarknaden är i balans, medan uppgifter saknas för tre kommuner.
Kommunernas bedömning av bostadsmarknaden
Statistiken baseras på Boverkets bostadsmarknadsenkät, där kommunerna själva bedömer bostadssituationen. Det största upplevda bostadsunderskottet rapporterades 2017, då 255 kommuner uppgav att de hade brist på bostäder. Sedan dess har antalet kommuner som upplever bostadsbrist minskat och ligger idag på ungefär samma nivå som 2013. År 2025 är antalet kommuner som upplever ett överskott på bostäder det högsta under det senaste decenniet.
Bostadsunderskott
Att en kommun uppger ett underskott på bostäder betyder ofta att det är svårt att flytta till eller inom kommunen. Det kan bero på att Efterfrågan:efterfrågan på bostäder har ökat, till exempel i en kommun med växande ekonomi och stigande inkomster. Ett underskott innebär därför inte nödvändigtvis att det finns omfattande sociala problem som trångboddhet eller utbredd andrahandsuthyrning.
Bostadsöverskott
Ett överskott på bostäder innebär att utbudet varaktigt är större än Efterfrågan:efterfrågan. Det innebär att det finns fler lediga bostäder eller bostäder till salu än vad som efterfrågas. Några enstaka outhyrda lägenheter betyder däremot inte att hela kommunen har ett överskott. Inte heller innebär ett överskott automatiskt att det finns bostäder som motsvarar hushållens behov när det gäller till exempel läge, storlek eller pris.
Bostadsbrist uppstår när marknaden hindras från att nå sitt jämviktsläge, eller när anpassningen dit tar tid. På Kort sikt:kort sikt kan brist uppstå till följd av tillfälliga chocker. Om befolkningen växer snabbt kan bostadsutbudet bli otillräckligt, eftersom det tar tid att planera och uppföra nya bostäder. Ett exempel är en studentstad där ovanligt stora årskullar tillfälligt leder till en kraftig ökning av antalet studenter. Det kan skapa en kortsiktig bostadsbrist. På längre sikt byggs fler bostäder, eller så minskar årskullarna, vilket innebär att det befintliga utbudet åter kan möta Efterfrågan:efterfrågan.
Bostadsbrist på lång sikt
På längre sikt beror bostadsbrist främst på strukturella faktorer. I följande video förklarar Klas Eklund varför hyresregleringen bidrar till att det byggs för få hyresrätter.
Den övergripande statistiken om bostadsbristen kan i viss mån jämföras med statistiken över arbetslösheten. Vi vet till exempel att arbetslösheten idag är särskilt hög i vissa grupper, såsom bland personer utan gymnasieutbildning. På motsvarande sätt är bostadsbristen, ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, särskilt problematisk för vissa grupper, däribland unga, studenter, personer med funktionsnedsättning och nyanlända.